gör livet mycket tungt och föder mycken suckan. Att leva för andra människor, det står på gränsen mellan träldom och frihet samt gör livet därför lyckligare än det förra. Dock är det ännu icke frihet och lycka. Att leva för Herren, det är frihet och lycka i sanning; att leva helt för honom, det är fullkomlig frihet och lycka. Alltså, har du fallit på Herrens lott, så tag vara på den salighet, som ligger däri ! Begagna din rättighet att nu leva för honom allena samt slippa tjäna världen och köttet. När frestelsen nalkas dig, så svara: Jag är Herrens. 434. Men att Herren fått många till lott, det fick Johannes bevittna, när han omkring Lammets tron i himmelen såg en skara, som ingen kunde räkna, av alla hedningar, släkten, folk och tungomål. Visserligen synas här Herrens trogna vara få i jämförelse med den stora världs-hopen. Men när man lägger tillsammans alla troende, som i alla tider funnits, stora och små, fattiga och rika, samt därtill lägger alla, som hädanefter komma att finnas, då blir det nog en oändligt stor skara. Ty omkring Lammets tron skola de alla en gång vara samlade. Herren skall icke glömma en enda av dem. Bor du ock i den mest undangömda vrå av världen, i den mest usla koja, glömd av alla, så vet Herren mycket väl, var du finnes, och du skall vara med i den oräkneliga skaran. Se uppå händerna har jag tecknat dig, säger han (Jes. 49: 16). Lika litet som han skall glömma sina händer, skall han glömma dig. När människor flytta, händer det nästan alltid, att de glömma något, den ene ett, den andre ett annat, som han bort taga med. Men ingen glömmer barnen. Och skulle väl Herren då glömma de sina ? Bort det! Vila trygg, fullkomligt trygg.