Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. De olika smittosjukdomarna - A. Smittosamma utslagssjukdomar - 4) Skarlakansfeber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE OLIKA SMITTOSJUKDOMARNA
17
förhållande. Den oemottaglighet, som dessa visa är
tillfällig, ty man har upprepade exempel på att dylika
personer, som en eller annan gång gått fria, fastän de varit
i beröring med skarlakansfebersjuka, vid en ny epidemi
ådragit sig sjukdomen.
Slutligen visa de bägge sjukdomarna en annan olikhet.
Under det att mässlingen är ytterst känslig för dåliga
hälsoförhållanden, och på grund häraf såsom nämnt medför
en mycket större dödlighet för fattigmans barn, så gör
skarlakansfebern ej någon tydlig skillnad i detta hänseende.
Den härjar lika svårt och hänsynslöst i slottet som i kojan.
Liksom mässlingsbakterien så har också
skarlakansfeberns bakterie hittills trotsat otaliga forskares ifriga
bemödanden och är ännu i dag okänd.
Man kan dock af en del fakta sluta sig till att
skarlakansfebergiftet måste vara bundet vid munnens och
halsens slemhinnor och vid det af dem afsöndrade
slemmet äfvensom vid de beläggningar, som i regel finnas på
mandlarna och i svalget. Vidare finnes det med stor
sannolikhet i blodet, i huden, i utslaget och i de
merendels tämligen stora flagor, som under tillfrisknandet
affjällas från huden.
Skarlakansfeber anfaller endast undantagsvis en och
samma person mer än en gång under lifvet, dock är den
härutinnan ej fullt så pålitlig som mässlingen.
Symptomerna af sjukdomen äro som sagt ofantligt
växlande till sin beskaffenhet och intensitet. De mäst
karaktäristiska äro det högröda utslaget, ansvällningen af
halskörtlarna, rodnad och svullnad i halsen med äller
utan hvita beläggningar på mandlarne, den rödprickiga
tungan, samt under tillfriskningstiden den nämda
affjällningen. Sjukdomen är ofta mycket svår att känna igen,
just därför att symptomen äro så växlande och diagnosen
bör därför alltid ställas af läkaren. Utslaget kan t. ex.
vara så obetydligt, att det kommer och går på några tim
Verdandis småskrifter. 128.
2.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
