Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. De olika smittosjukdomarna - B. Smittosamma sjukdomar i halsen och munnen - 7) Difteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
DE SMITTOSAMMA SJUKDOMARNA OCH HEMMEN
Difterien är mycket smittosam. Inkommer en
difteriepidemi uti en gård eller ett samhälle, drabbar den gärna
den ena efter den andra, till dess att alla, som äro
mottagliga för sjukdomen, fått den, och gården eller samhället
blifvit genomsmittat eller »durchseucht» såsom tyskarna
kalla det. Därefter plägar det dröja några år, innan en ny
epidemi uppträder, men under mellantiden förekomma
alltjämt såsom vid skarlakansfebern, åtminstone i de större.
samhällena, enstaka fall då och då.
Difteriens bakterie är numera väl känd. Den
upptäcktes af den tyske forskaren Löffler och kallas efter
honom Löfflers bacill. Det är en stafbakterie med
klubblika ansvällningar i ändarna. Den förekommer i svalget
och i de hvita beläggningarna i halsen, däremot har man
ej kunnat påvisa den i blodet eller i andra organ hos de
sjuka. Någon gång kunna difteribaciller slå sig ned på
ögonen och åstadkomma då en farlig ögonsjukdom, som
kan ödelägga ögat.
Febern, förgiftningen och allmänsymptomen vid difteri
förorsakas ej direkt af bakterierna själfva. De i svalget
befintliga bakterierna afsöndra däremot ett gift, ett s. k.
bakterietoxin, som med blodet cirkulerar i kroppen, och det
är detta, som ger upphof till allmänsymptomen.
Difterien dödar hufvudsakligen på tvänne olika vägar.
Dels kan en så stor mängd difterigift hopa sig i blodet,
att kroppen däraf förgiftas, dels kunna de s. k.
difterimembranerna eller beläggningarna växa ned i strupen och
täppa till denna och därigenom kväfva den sjuke. Den
senare formen af difteri kallar man difteritisk strypsjuka
eller croup.
Difterigiftet kan äfven ge sin tillvaro tillkänna genom
att ge upphof till förlamningar, som följa längre eller
kortare tid, en eller flera veckor efter difterien. Dessa
förlamningar omfatta vanligen svalgets muskler, så att den
sjuke ej kan svälja, utan att den flytande födan delvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
