Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. De olika smittosjukdomarna - C. Smittosamma sjukdomar i andningsorganen - 11) Influensa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
DE SMITTOSAMMA SJUKDOMARNA OCH HEMMEN
11) Influensa.
Influensan har sannolikt funnits i världen sedan
urminnes tider, ehuru den först på senare åren blifvit mera
noggrannt beskrifven och känd. Den uppträder såsom en
farsot eller 8. k. pandemi, utbredande sig då och då med
stor hastighet öfver världen, för att sedermera efter längre
eller kortare tid så småningom utslockna.
Under 1800-talet har den uti Europa förekommit med
fyra dylika pandemier, nämligen 1830-33, 1836-38,
1847-48 och 1889-90.
Den sista pandemien är för oss alla väl känd, ty de
allra flästa nu lefvande vuxna personer ha haft en mindre
behaglig känning af den en eller flera gånger.
Efter den sista pandemien har influensan ej någon
gång riktigt utslocknat, utan härjar ännu år efter år, än
på den ena platsen än på den andra. Den har, såsom
man säger, blifvit endemisk.
Influensans bakterie, en liten bacill eller staf, är
numera känd, sedan den för några år sedan upptäcktes af
den tyske forskaren Pfeiffer. Den håller till på
andningsorganens slemhinnor och i det af desamma afsöndrade
slemmet.
Influensan är mycket smittosam, såsom hvar man vet,
och mottagligheten för densamma är mycket allmän.
Influensan själf är ganska lindrig, men den blir
plågsam och farlig därigenom, att den lämnar efter sig ett en
längre eller kortare tid kvarstående svaghetstillstånd och
därför att den lätt bereder vägen för lunginflammation och
lungtuberkulos. På grund af dessa egenskaper pläga
influensa pan- och epidemierna hafva en ganska tydlig och
sorglig invärkan på dödligheten.
Själfva sjukdomen börjar vanligen tämligen plötsligt
med frysningar, allmänt illamående, hufvudvärk, stark feber
och, synnerligen framträdande, värk i muskler, ledgångar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
