Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G. Smittosamma sjukdomar, som pläga öfverföras från djur till människor och vice versa - de s. k. Zoonoserna - 28) Mjältbrand - 29) Strålsvamp (actinomykos)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
DE SMITTOSAMMA SJUKDOMARNA OCH HEMMEN
synt sjukdom, förekommer mest hos slaktare, djurskötare och
garfvåre m. fl. som ha att befatta sig med djur och djurdelar.
Ett annat medel i mjältbrandsprofylaxen är ett af
Louis Pasteur uppfunnen vaccin, som har förmågan att
skydda djur från att insjukna i mjältbrand. Med denna
ha hundratusentals djur blifvit ympade och därigenom
sannolikt äfven många människor blifvit räddade från
mjältbrand. Som mjältbranden i sydligare länder är en
synnerligen förödande kreaturssjukdom, har denna Pasteurs
vaccin dessutom en ofantlig ekonomisk betydelse.
29) Strålsvamp (actinomykos)
är en annan sjukdom, som måhända med mindre rätt än
mjältbranden hänföres till zoonoserna.
Strålsvampen förekommer rätt ofta hos boskapen i
tungan, svalget och matsmältnings- samt respirationsorganen.
Det är ett slags svamp, som bildar ett strålknippe af trådar,
däraf namnet.
Den ger upphof till ytterst långsamt förlöpande elak
artade bulnader och variga sår m. m.
Strålsvampen, som, sedan man lärt sig känna igen
den, visat sig vara rätt vanlig äfven hos människan, torde
väl rätt sällan öfverföras direkt från djur till människor.
Det vanligaste infektionssättet för både människor och djur
torde vara det, att svampen från grässtrån och sädesagnar
eller dylikt inkommer i munnens eller tarmens slemhinnor.
Man har påvisat strålsvampen på agnar och sädeskorn,
och man hittar ofta dylika uti strålsvampbölder, och
slutligen förekommer strålsvampen oftast hos folk, som ha
för vana att tugga på sädesax och dylikt och hos landtfolk
m. fl., som äro i liflig beröring med åkerbruksprodukter.
Profylaxen mot sjukdomen består uti att ej tugga på
sädesax, rå säd och ej förtära annat än kokt kött, särskilt
tunga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
