Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Abelin, Gustaf - 3. Abelin, Rudolf - Abenius - 1. Abenius, Wilhelm - 2. Abenius, Margit - 1. Abrahamson, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abelin
2
Abrahamson
Rudolf Abelin.
för Lantförsvarsdep. 1867—71
framlade han 1869 och tvä gånger 1871
sitt organisationsförslag för armén.
Det avsåg att bibehålla
indelningsverket och föll därför pä
Lantmannapartiets motstånd. A. var ordf. i
direktionen för Göta kanalverk
1881—-1901. Han blev led. av Krigsvet. akad.
1867 och serafimerriddare 1886. —
Gift 1863 med Charlotta Emerentia
Karolina Zethelius. T. I).
3. Abelin, Carl Rudolf
Zacharias, pomolog, trädgårdsdirektör, f.
30 maj 1864 i Malmö. Son till A. 2. —
A. avlade 1884mogenhetsex. i
Norrköping och studerade 1884—S5
humaniora i Uppsala, men en ögonsjukdom
tvang honom att avbryta studierna.
Efter utbildning dels vid Rosenborgs
trädgård nära Köpenhamn, dels under
vidsträckta studieresor i Europa
ägnade han sig i stället åt
trädgårdsodling. Han anlade 1888—1900 på
egendomen Norrviken invid Bråviken en
frukt- oeh vinplantering, som numera
tillhör de största i dessa trakter av
Sverige, och 1906 grundade han intill
Båstad i Skåne ett Norrviken nr 2, en
mönsteranläggning med vackra
trädgårdar i olika stilarter: en i barock,
en annan i renässans, ett rosarium,
en "japansk" trädgård, en
mönsterkyrkogård, en naturpark m. m.;
dessutom finns där en ekonomiträdgård
med över 6 000 fruktträd och
vidsträckt odling av hassel. År 1923
stiftades Fören. Norrvikens trädgårdar
med syfte att stödja A:s verksamhet;
1942 övertogs företaget av
generalkonsul Axel Ax:son Johnson och
organiserades till ett led i en stor
institution för växtförädlingsförsök.
Därigenom säkrades fortbeståndet av A:s
verk. — A. har uppträtt som
reformator i sitt fack och framkallade i slutet
av 1890-talet livlig presspolemik
genom sina angrepp på
trädgårdsskolorna och den då härskande trädgårds-
undervisningen. Hans verksamhet har
haft stor betydelse för fruktodlingens
utveckling i vårt land. Bl. a. stiftade
han på 1890-talet Sveriges första
fruktodlarefören. och grundade jämte
Theodor Adelswärd trädgårdsskolan
vid Adelsnäs samt de vidsträckta
trädgårdsanläggningarna vid
Västan-torp nära Åtvidaberg. Som
trädgårds-konsulenit i Sverige och utlandet har
A. tagit fasta på såväl estetiska som
ekonomiska önskemål. En del av hans
skrifter ha erhållit en betydande
spridning, t. ex. "Om frukt och
fruktträdsodling" (1902; 2:a uppl. 1906),
"Den mindre trädgården — en bok
för täppan och torpet" (1902; 6:e
uppl. 1914), "Villaträdgården (1903),
"Trädgården inomhus" (1904),
"Herrgårdsträdgården" (1915) och "Boken
om Norrviken" (s. à.). A. var lärare vid
Konstakad. 1924—31. — Gift 1) 1892
—1908 med Ellen Hilda Signe Maria
Sclierini; 2) 1909 med Signe Ziedner;
3) 1927 med Ellen Franke. N. B.
Abenius. Släktens äldste kände
medl. är jordbrukaren i Bärsta,
Kolbäcks skn, Västmanl. län, Per
Larsson, vars son Jonas, klockare i
Munktorps skn (f. 1746, † 1830), antog
namnet A. Dennes son,
bruksägaren Johan A. (f. 1775, † 1834), blev
stamfar för den ännu kvarlevande
äldre släkten A., medan den likaledes
fortlevande yngre släkten
härstammar från Johan A:s syster Stina
Katarina A. (f. 1784, † 1847), gift med
akademibonden Per Andersson, vilkas
söner upptogo namnet A. En av dessa,
kyrkoherden Johan A. (f. 1820, †
1898), blev far till kemisten och
skolmannen Wilhelm A. (A. 1), far till
litteraturkritikern Margit A. (A. 2).
1. Abenius,PerWilhelm, kemist,
skolman, f. 21 maj 1864 i Orsa skn,
Kopparb. län. Föräldrar: kyrkoherden
Johan A. och Johanna Matilda
Thun-blad. — Efter mogenhetsex. i Falun
1883 blev A. fil. kand. 1885, fil. lic.
1890, fil. dr oeh docent i kemi 1891, allt
vid Uppsala univ. Han blev lektor vid
Tekn. elementarskolan i Borås 1895
och föreståndare för den kemiska
kontrollanstalten i Borås 1898, lektor
vid Tekn. elementarskolan (sedan 1918
Tekn. gymnasiet) i Örebro 1904 och
rektor därstädes 1914 samt avgick
1929. Han var stadsfullmäktig i
öre-bro 1916—26. — A. utförde, delvis
tills, med H. G. Söderbaum, inom den
organiska kemin en serie teoretiskt
märkliga undersökningar, som ledde
till upptäckten av föreningar med
fyra ketongrupper i oavbruten öppen
kedja, s. k. tetraketoner, vilkas
existensmöjlighet knappast kunnat
förutses. Han har även bedrivit
kemisktekniska undersökningar rörande
svavelsyrefabrikationen och arsenikhalt i
yllevaror. A. har utövat ett
omfattande författarskap inom sitt område
och bl, a. utgivit "Elementär lärobok
i oorganisk kemi" (1903; 6:e uppl.
1931) och "Kort lärobok i kemi"
(1905; 5:e uppl. 1931, nytryck 1938),
som begagnas både vid läroverken och
univ. — Som led. och sekr. i
kommittén för den lägre tekniska
undervisningens ordnande 1907—-12 redigerade
A. dess utredning och förslag. -— Gift
1896 med Maria Westholm,. (H. A.)
2. Abenius, Margareta (Margit)
Ulrika, litteraturhistoriker, f. 14 juli
1899 i Orsa skn, Kopparb. län. Dotter
till A. 1. — Efter studentex. i
Uppsala 1919 inskrevs A. s. å. vid stadens
univ., där hon 1925 blev fil. mag., 1929
fil. lic. och 1931 fil. dr (på avhandl.
"Stilstudier i Kellgrens prosa"). Hon
har verkat som litteraturkrönikör i
radio sedan 1933 och som recensent i
Bonniers litterära magasin sedan s. å.,
varjämte hon publicerat språkliga och
litterära artiklar i Nysv. studier, Ord
och bild, Nord. tidskr. (1938,
"Ansatser och segrar i sv. prosa 1934—37").
Hon utgav 1942 (tills, med O.
Lagercrantz) "Karin Boye. Minnen och
studier". Som kritiker tar A. i huvudsak
fasta på de estetiska
kvalifikationerna hos ett diktverk, medan hon fäster
mindre avseende vid dess politiska
eller sociala innebörd. Hon är lyhörd
för det äkta tonfallet och visar sig
särskilt känslig för allvarligt
själs-pejlande dikt om melankoliska
livsöden (t. ex. Cora Sandels
Alberteromaner). Sina intryck och
iakttagelser tolkar hon i en sober, konstnärlig
prosa. — Ogift. N. B.
1. Abrahamson, August,
köpman, mecenat, f. 29 dec. 1817 i
Karlskrona, † 6 maj 1898 på Nääs, Skallsjö
skn, Älvsb. län. Föräldrar: köpmannen
Aron Airamson och Frederique
Sehle-singer. — A. tillhörde en från
Tyskland inflyttad judisk släkt, inom vil-
August Abrahamson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
