Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adrian-Nilsson, Gösta - Afzelius - 1. Afzelius, Adam - 2. Afzelius, Johan (Jan)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afzelius
25
Afzelius
Gösta Adrian-Nilsson.
ende drag märker "disciplinerad kraft,
målmedveten bilduppbyggnad,
intellektuell klarhet" (G.Näsström),
präglar t. ex. illustrationerna till
Geijer-Afzelius’ "Svenska folkvisor"
(föreligger i ett enda ex.). I sin senare
alstring närmar lian sig surrealismen
och har verkat inspirerande på
halmstadgruppens medl. Utom
stafflimålningar har A. utfört textilier
(Finnsagan) samt modeller och
orna-mentsritningar för silver och tenn.
A. har dekorerat Fabriks- och
hant-verksfören:s i Lund festsal (1927)
och bidragit till den konstnärliga
utsmyckningen av källarvalv och
konsertsal i restaurant Tunneln i Malmö
(1928). Hans konst är företrädd i Nat.
mus., Göteborgs mus., Malmö mus.
samt Lunds kulturhistoriska mus.
Bland lians skrifter märkas "Konst
och kritik" (1915), "Den gudomliga
geometrien" (1922) samt polemiska
artiklar i tidskr. Forum, Spektrum
och Konstrevy. — Ogift. — Litt.: O.
G. Carlsund, "G. A.-N." (Konstrevy
1938). (Th. N.)
Afzelius, vitt utgrenad släkt, som
har att uppvisa flera namnkunniga
och frejdade medl. Den äldste kände
stamfadern var skattebonden Afze
Larsson i Broddetorps by och skn i
Skarab. län (f. omkr. 1635, † 1731).
Från hans son Lars, komminister i
Dala och Borgunda, Skara stift (f.
1669, † 1743), som 1694 antog namnet
A., och dennes sonson Erie A., prost i
Mariestad (f. 1740, † 1795),
härstammar släktens ännu fortlevande
marie-stadsgren. Prosten Erie A. hade
sönerna juristen Anders Erie A. (f.
1779, † 1850) och bruksläkaren Carl
Johan A. (f. 1780, † 1821), far till
docenten i filosofi Fredrik Georg A.
(A. 5) och farfar till presidenten i
Svea hovrätt Ivar A. (A. 7). Bland
dennes barn märkas justitierådet Axel
A. (A. 10) och textilkonstnärinnan
Märta A. (A. 11). Tre ännu
fortlevande släktgrenar härstamma från Afze
Larssons dotter Kjerstin (f. 16S6, †
1749), gift med rusthållaren Per
Arvidsson. Deras äldre son, Arvid, prost
i Larv, Skarab. län (f. 1714, † 1789),
antog 1725 namnet A. Han hade
sönerna naturforskaren Adam A. (A. 1),
stamfar för den ännu fortlevande
uppsalagrenen, kemisten Johan A. (A. 2)
samt kirurgen Pehr A. (A. 3), som
1815 adlades med namnet von A.;
denna adliga gren utdog 1876.
Rusthållaren Per Arvidssons yngre son
Per Persson blev far till
komministern i Falköping Per Persson (f. 1751,
† 1803), som 1763 upptog namnet A.
Dennes äldre son, prosten i Alingsås
Lars Peter A. (f. 1779, f 1847), blev
stamfar för alingsåsgrenen och far
till skalden Anders Johan A. (A. 6).
En brorson till denne är
civilingenjören prof. Bengt Adam A. (A. 9).
Komminister Per Persson A:s yngre
son, prosten och skalden Arvid
August A. (A. 4), blev stamfar för
släktens enköpingsgren. Bland A. 4: s söner
märkas 1) rektorn fil. dr Lars
Heze-chiel A. (f. 1822, † 1882), far till
läro-boksförf. Arvid A. (A. 8), 2)
lantbrukaren Nils Jacob A. (f. 1824, † 1892),
farfar till biblioteksmannen Nils A.
(A. 13), och 3) apoteksinnehavaren
Carl Fridlef Astolf A. (f. 1842, †
1916), far till botanisten Karl A. (A.
12). — Litt.: C. Afzelius, "Afze
Larsson i Afzegården, Broddetorp, och
hans ättlingar" (1927).
1. Afzelius, Adam, naturforskare,
en av Linnés lärjungar, f. 7 okt. 1750
i Larvs prästgård, Skarab. län, † 30
jan. 1837 i Uppsala. Föräldrar:
kontraktsprosten Arvid A. och
Katarina Brisman. —- A. studerade 1768
-—76 vid Uppsala univ., där han
efter fil. kand.-ex. 1775 och
gradue-ring 1776 blev docent i
österländska språk 1777, e. o. adjunkt i
filosofi 1780 och med. adjunkt och
bo-tanices demonstrator 1785. Han
begav sig 1789 till England, där han
stannade till 1792, då han på
inbjudan av Sierra-Leonekompaniet företog
en botanisk forskningsresa till Afrikas
västkust. För att vårda sin hälsa
tvangs han att återvända till London
1793 men anträdde 1794 en ny färd till
Sierra Leone. Strax efter hans ankomst
dit stormade och plundrade
fransmännen Freetovvn, varvid han förlorade
sina samlingar och sin övriga egendom.
Men ett understöd från England satte
honom i stånd att företa nya resor
utefter Guineakusten och i det inre
av landet, varigenom hans förluster
ersattes och stora värdefulla
naturhistoriska och etnografiska samlingar
hopbragtes. Han återvände till Lon-
don 1796. Till Sverige kom han först
1799. Där hade han under sin
frånvaro 1797 blivit kreerad till med.
hedersdr. Han var tf. prof. i botanik
vid Uppsala univ. 1803—05 och blev
där 1812 e. o. prof. i materia medica
och dietetik. A. har utom
dissertationer, t. ex. "De rosis Svecanis" (1804—•
13), och tidskr.-uppsatser på k.
befallning ordnat och utgivit
"Egenhändiga anteckningar af Carl Linnæus
om sig sjelf" (1823). Han blev led.
av Vet. akad. 1793. -— A. var den
siste kvarlevande av Linnés
lärjungar. Efter honom har växtsläktet
Afze-lia uppkallats. Hans dyrbara
etnografiska och naturhistoriska
samlingar tillföllo dels ss. gåva, dels
genom köp Uppsala univ. — Gift 1801
med Anna Sophia Dassau. — Litt.:
biografi av H. O. Juel i Vet. akad:s
levnadsteckn., bd 6 (1921—38). N. B.
2. Afzelius, Johan (Jan),
kemist, f. 13 juni 1753 i Larvs
prästgård, Skarab. län, † 20 maj 1837 i
Uppsala. Bror till A. 1 och A. 3. —
A. studerade från 1769 i Uppsala, där
han blev fil. kand. 1775, fil. mag.
1776 och följ. år docent i kemi under
prof. Torbern Bergman, som
räknade honom till sina skickligaste och
kunnigaste lärjungar. Efter
tjänstgöring i Bergskollegium utnämndes
han till kemie adjunkt och laborator
1780 och efter Bergmans död till
prof. i kemi 17S4. A. företog 1792—97
kortare resor till Norge, Danmark och
Ryssland för att studera
mineralförekomster och vetenskapliga
institutioner. Han är mest känd för att ha
påvisat olikheten mellan myrsyran och
ättiksyran, som förut ansetts
identiska. Mot de antiflogistiska lärorna,
som företräddes av Berzelius, ställde
lian sig misstrogen. Bland kemister,
som arbetat på hans laboratorium, må
nämnas J. A. Arfwedson, J. J.
Berzelius, A. G. Ekeberg ocli W. af Hisinger.
Adam Afzelius. Samtida litografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
