Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Almén, Tore - 3. Almén, Gunhild - Almfelt - 1. Almfelt, Lorentz Peter - 2. Almfelt, Lorentz Axel Fredrik - Almgren, Bertil - Almgrén, Gösta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almén
57
Almgrén
lagstiftningen och blev led. i den andra
skandinaviska kommittén. Tills, med
assessor R. Eklund utgav han bl. a.
"Lagen om avtal" (1915) och
något senare även en kommentar över
lagen. Han blev 1911 revisionssekr.
och verkade 1915—18 som
justitie-råd. Från 1919 var han ordf. i den
tredje skandinaviska
obligationsrätts-kommittén, som hade till uppgift att
reglera det privata försäkringsavtalet.
A. var en av våra mest framstående
jurister, som med djupa teoretiska
kunskaper och ovanlig förmåga att
fixera och klarlägga problemen
förenade en klar insikt i det praktiska
livets företeelser. Han var en av
initiativtagarnatill Sv. juristtidn. (1916)
och livligt intresserad för det
skandinaviska samarbetet på
lagstiftningens fält. — Ogift. — Litt.: "T. A.
Några minnesord." (Sv. juristtidn.
1919). G. U.
3. Almén, Gunhild Friesia,
pedagog, f. 21 aug. 1882 i Uppsala.
Dotter till A. 1. — A. utbildades vid
privata lärarinneseminariet,
genomgick kurser vid Oxfords univ.,
anställdes 1902 som lärarinna vid Sofi
Almquists samskola och 1904 vid
Brummerska skolan i Stockholm samt
var rektor vid sistn. skola 1924—39.
A. har innehaft talrika offentliga
uppdrag. Hon var bl. a. led. av
Stockholms folkskoledirektion och
barnavårdsnämnd 1918—24 och av Sv.
fat-tigvårdsförb:s barnavårdsbyrå 1914
—33 samt av överstyr, för Sv. röda
korset 1934—41. Hon är led. av
direktionen över Allm. barnhuset i
Stockholm sedan 1920 och av styr. för
Stiftelsen röda kors-liemmet sedan 1940
samt ordf. i Brummerska stiftelsen
sedan 1939 och i
Fredrika-Bremer-förb:s stipendieinstitution sedan 1941.
A. biträdde vid utarbetandet av 1924
års lag om samhällets barnavård och
var s. å. sakkunnig vid utredningen
av frågor rörande privatskolornas
organisation. Hon erhöll Illis quorum
1924 och guldmedalj för medborgerlig
förtjänst 1939. — Ogift.
Almfelt, ätt, härstammande från
Jöns Jonsson i Norrgården i Alm i
Almby skn, Örebro län, vilken levde
1656. Hans sonson reg.-pastorn Peter
Almqvists båda söner adlades 1772
under namnet A. Den äldre av dessa
var översten vid Jämtlands reg.
Lorentz Peter A. (A. 1), den vngre
löjtnanten Johan A. (f. 1743*, † 1801),
som blev stamfar för den ännu
fortlevande ättegrenen ocli far till
kaptenen i telegrafkåren,
karikatyrtecknaren Lorentz Axel Fredrik A. (A. 2).
1. Almfelt, Lorentz Peter,
arméofficer, politiker, f. 14 juni 1739 i
Stralsund, † 18 april 1807 därstädes.
Föräldrar: regementspastorn Peter
Almqvist och Rachel Rebecka
Backman. — A. studerade vid univ. i
Greifswald och kom i krigstjänst 1755,
deltog i pommerska kriget, gick därefter
i preussisk och polsk militärtjänst
samt blev adjutant vid Finska lätta
dragonkåren 1770 och löjtnant 1772.
Han var vid 1772 års revolution J.
M. Sprengtportens adjutant och
belönades för sina förtjänster vid detta
tillfälle jämte brodern Johan med
adelskap. År 1773 blev han kapten
och reg.-kvartermästare, 1778 major
ocli 1785 överste vid Jämtlands reg.
samt erhöll avsked s. å. Vid riksdagen
1786 befann han sig bland de ledande
inom oppositionen och avslöjade 1788
för ryske ministern inför kriget mot
Ryssland bl. a. ett hemligt uppdrag,
som lian mottagit av Gustav III, att
utforska S:t Petersburg oeh
Kronstadt. Före Förenings- och
säkerhetsaktens framläggande vid 1789 års
riksdag arresterades A. i likhet med
övriga oppositionsledare och hölls
utan någon anklagelse i fängelse till
1792, då han förvisades till
Stralsund. Efter Gustav III:s död
anställdes han 1793 i magasinsdirektionen
för kronans spannmålsaffärer men
vistades under långa
tjänstledighetsperioder i Pommern. — Gift 1802 med
Henriette von Klein. T. D.
2. Almfelt, Lorentz Ax el
Fred-r i k, karikatyrtecknare, f. 13 aug.
1781, † 30 dec. 1844 i Stockholm.
Föräldrar: löjtnanten Johan A. och Brita
Elisabet Moberg. Brorson till A. 1. —
A. blev elev vid Konstakad:s läroverk
1792 och kapten i telegrafkåren i
egenskap av konstruktör 1808. — Sin
berömmelse äger han som tecknare av
politiska karikatyrer, vilka spriddes
som gravyrer, sannolikt framställda
av honom själv, och i vilka han kvickt
och respektlöst gav uttryck åt dagens
opinioner. Särskilt utsatta för hans
spefulla ritstift voro Gustav IV Adolf,
som bl. a. avporträtterades i en bild
över 1809 års revolution,
borgarståndets talman 1809—10 och senare,
grosshandlaren Hans Niklas Schwan
och överståthållaren greve Samuel af
Ugglas. En del av lians numera
sällsynta blad finnes i Nat. mus. och K.
bibi. — Ogift. T. D.
Almgren, Erik Hjalmar B er t il,
ingenjör, industriman, f. 26 dec. 1878
i Stockholm, † 10 nov. 1940 därstädes.
Föräldrar: tågmästaren P. E. A. och
Hulda Svensson.—A. utexaminerades
1900 från fackskolan för kemisk
teknologi vid Tekn. högskolan. Han var
1902—07 lärare i den då nya
vetenskapen zymoteknik (jäsningslära) vid
Tekn. högskolan och satte samtidigt
upp ett laboratorium till tjänst för
industrin. Sedan han som sekr. i Sv.
bryggarefören. från 1902 gjort sig
Bertil Almgren.
känd för sakkunskap och erfarenhet,
anställdes han 1909 som disponent vid
Bjurholms porterbryggeri, tillhörigt
ab. Stockholms bryggerier. År 1912
valdes han till dir. för ab. Stockholms
bryggerier, där han skickligt löste
besvärliga organisationsproblem ocli
övervann tekniska svårigheter. Tills,
med sin landsman prof. P. Klason var
A. med om att inleda evt
skandinaviskt samarbete inom
bryggerinäringen, i det lian understödde och
medverkade till planerna på en
gemensam bryggerihögskola i
Köpenhamn, som grundades 1925. På A:s
initiativ har Sv. bryggarefören. gjort
donationer till Svalöv för
maltkorn förädling, till Stockholms
högskola, där fören. uppehåller en
särskild professur i jäsningskemi, till
Tekn. högskolans jäsningsinst. m. fi.
institutioner. A:s mångsidiga
kompetens togs även i anspråk på
andra verksamhetsfält. Sålunda var han
ordf. i styr. för Sveriges kemiska
in-dustrikontor 1922—32 samt för
Sveriges industriförb. 1933—35. A. var
även verksam i statens tjänst ss. chef
för Folkhushållningskommissionens
spannmålsbyrå 191S—19 och kallades
till led. a Rikskommissionen för
ekonomisk försvarsberedskap och ordf. i
dess kemiska kommitté. Han
anlitades dessutom i ett flertal
sakkunniguppdrag och styr. — A. var på en
gång den vetenskapligt utbildade
ingenjören oeh en överlägsen industriell
organisatör och administratör samt
en skicklig och skarpsynt affärsman.
Han blev led. av Ing. vet. akad. 1919
(v. preses 1932—35) och av
Lant-bruksakad. 1928 samt fil. hedersdr
vid Stockholms högskola 1936. På
60-årsdagen 1938 hyllades han med en
festskrift. — Gift 1902 med Ragnhild
Fahnehielm. N. B.
Almgrén, Gösta Eugen,
bildhuggare, f. 17 okt. 1888 i Söderala skn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
