Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Almquist, Eric Abraham - 3. Almquist, Love
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almquist
63
Almquist
Erie Åbraham Almquist. Teckning av M. Kohl
efter målning av P. Krafft d. y.
tik och symbolik 1801 och teol.
adjunkt 1802. Vid besättandet av
nyssnämnda professur 1808, som A.
förestått i sjutton terminer, blev han
grovt förbigången men utnämndes
efter revolutionen 1809 till biskop i
Härnösand 1812. — I sin teologi sökte
A. åstadkomma en syntes mellan sin
religiösa tro och Kants kritiska
filosofi, som starkt påverkat honom
under studieåren. Han kom därigenom
att betraktas med misstro av den rent
ortodoxa teologins målsmän. Att A.
dock uppskattades högt både av sina
kolleger vid univ. och sina
ståndsbröder i ärkestiftet, framgår bl. a. av att
lian företrädde detta vid riksdagarna
1809, 1810 och 1812; som biskop var
han led. av prästeståndet 1815, 1817
och 1823. Vid riksdagarna spelade han
en framträdande roll. Är 1810 verkade
han ivrigt för Bernadottes val till
tronföljare, ivrade senare för det gamla
ståndssamhällets likvidering genom
avskaffande av ståndsprivilegier och
skråtvång samt underlättande av en
sund ståndscirkulation. En av lians
inlagor, vari han begärde, att de
bildades söner skulle få lättare tillgång
till undervisning i praktiska yrken,
bidrog till grundandet av
Teknologiska inst. (nu Tekn. högskolan) 1825.
A. var även ståndets främste repr.
i ekonomiska frågor och tillhörde
därför bankoutskottet. Som stiftschef
uppträdde han humant mot de s. k.
nyläsarma samt verkade för ett
förbättrat undervisningsväsen. A. deltog
i stiftandet av Sv. bibelsällskapet 1815
och var ordf. i det av honom 1817
stiftade Härnösands stifts bibelsällskap
samt var medl. i Götiska förb. —• Gift
1) 1800 med Hedvig Ottiliana von
Heijne, † 1805; 2) 1806 med Johanna
Elisabet Merckel. G. U.
3. Almquist, Carl Jonas Lovis
(Love), författare, f. 28 nov. 1793 i
Stockholm, † 26 sept. 1866 i Bremen.
Föräldrar: krigskommissarien Carl
Gustaf A. och Brite Louise Gjörwell.
Sonson till A. 1 och brorson till A. 2.
— Fadern ägnade sig huvudsakl. åt
jordbruk; A. växte upp på
egendomarna Sätra och Antuna, strax n.
om Stockholm. Modern var en spröd
och svärmisk stämningsmänniska;
Rousseau var hennes favoritförf. Hon
skämde grundligt bort Love, som
länge var enda barnet, och hon fick
ett stort och varaktigt inflytande
över hans känsloliv. Det var ett hårt
slag för A., när hon redan 1806 gick
bort. Han drevs in i en religiös kris,
och den förde honom fram till en
levande kristen tro. -— Morfadern, den
som samlare och publicist bekante C.
C. Gjörwell, ville göra Love till ett
lärt underbarn, och lian lyckades i
någon mån. Denna motsättning
mellan ett innerligt, religiöst betonat
känsloliv och ett omfattande men
brokigt och föga djupgående vetande
förblev alltid lika karakteristisk för A.
— År 1808 inskrevs A. vid Uppsala
univ.; 1815 blev han fil. mag. Han
deltog inte i kamratlivet och fick ingen
kontakt med de jämnåriga
romantikerna. Den tyska
transcendentalfilo-sofin stiftade han däremot
bekantskap med, men den gjorde vid denna
tid inte något djupare intryck på
honom. År 1S13 hade A. genomgått en
ny religiös kris, som resulterat i att
han blivit en lidelsefull anhängare av
Swedenborg. Redan från början kom
han därigenom i oppositionsställning
till den gängse romantiken, som
föreföll honom ytlig och profan. Själv
ansåg han sig genom Swedenborgs
lära lia tillgång till en absolut sann
kunskap om Gud, och den ville han
genom sin diktning förmedla till
människorna. En helig poesi var det ideal,
som föresvävade honom. Liksom
religionen skulle den vända sig till hela
folket, inte bara till de bildade; därför
måste den få en konstlöst enkel form.
A. lyckades emellertid inte
förverkliga sitt diktarprogram. Han
planerade väldiga epos, men det stannade
vid brottstycken. Märkligast är
kanske "Murnis" (från 1819 men
tryckt först 1845 under titeln "De
dödas sagor"), en skildring av det
himmelska livet enligt Swedenborg.
Det sexuella inslaget i A:s kristna
mystik träder där tydligt i dagen. —
Efter avlagd ex. flyttade A. 1815 till
Stockholm, där han fick anställning
som e. o. kanslist vid
Ecklesiastikexpeditionen. Det var en oavlönad
befattning, och för att förtjäna sitt
uppehälle måste A. ägna sig åt
tillfälliga uppdrag av skilda slag. Han
kom i beröring med swedenborgska
kretsar ocli blev snart en bemärkt
gestalt i huvudstadens ideella
föreningsliv. Genom dessa
organisationer ville A. verka för utbredandet av
sina idéer. Hans stora tillfälle
tycktes ha kommit, när han 1816 av
Man-hemsförb. fick i uppdrag att
utarbeta en plan för dess pedagogiska
verksamhet. Men framgången uteblev;
A:s vidlyftiga projekt förkastades.
Det var också ytterligt fantastiskt,
ett alltigenom värdigt sidostycke till
hans estetiska program. Både som
diktare och som uppfostrare åsyftade
A. ingenting mindre än en moralisk
och religiös förnyelse av hela
nationens liv. — A. var under dessa år
livligt medveten om en reformatorisk
kallelse, och han saknade inte
lärjungar. Det var något fascinerande
över A:s person, och han hade
dessutom en ovanlig talang att klart och
lättfattligt kunna meddela de mest
invecklade tankegångar. Rollen som
beundrad profet trivdes han utmärkt
med. Ända från barndomen hade A.
liaft svårt att komma i förtrolig
kontakt med andra människor; det
plågade honom men gjorde honom också
benägen att framstå överlägsen och
gåtfull. A:s känsloliv var både
överhettat och kallt; det saknade en
naturlig värme. På omgivningen
verkade A. ömsom tilldragande, ömsom
frånstötande, alltid oroande. Därtill
bidrog också hans oförmåga att
upprätthålla en bestämd gräns mellan
fantasi och verklighet; han var en
ohjälplig fantast. — A:s överspända
reformatorsdrömmar måste leda till
häftig desillusion. Under de första
åren i Stockholm hade lian bara
publicerat några småskrifter; hans
egentliga avsikter hade man ingen
kännedom om utanför vissa trängre kretsar.
Men 1820 lät A. trycka sitt
man-hemsprojekt för att ge sina idéer en
mera vidsträckt spridning.
Allmänheten förhöll sig emellertid kallsinnig,
Love Almquist. Litografi av A. J. Salmson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
