Almkvist 69 Almkvist Johan Almqvist. nus A. (f. 1779, † 1848), blev farfars far till arkitekten Osvald A. (A. 6). — Litt.: E. Almqvist, "Tabell öfver Smålandssläkten A." (1907). 1. Almqvist, Johan Magnus, teolog och politiker, f. 6 sept. 1799 i Stockholm, † 9 okt. 1873 i Skärstads skn, Jönköp. län. Föräldrar: komministern i Adolf Fredrik, sedermera kyrkoherden i Gränna Sven Johan A. och Gustava Brandelius. — Efter studier i Uppsala 1819—20 och Lund 1820—23 blev A. fil. mag. 1823 och följ. år docent i allm. historia vid Lunds univ. Han lät s. å. prästviga sig, avlade pastoralex. 1827 och innehade olika tjänster vid förs. i Stockholm 1825—29, innan han kallades till kyrkoherde i Skärstad i Växjö stift 1830 (tillträdde 1832), där han sedan verkade till sin död. Han blev kontraktsprost 1843, teol. dr 1860. A. var riksdagsfullmäktig för Växjö stift 1844—66. — A. intog kyr-kopolitiskt en mellanställning till den högkyrkliga lundariktningen och den lågkyrkliga väckelserörelsen. Till sin allm. politiska uppfattning var han moderat liberal. Han verkade från sin första riksdag för grundskatternas utjämning, yrkade på ansvarig ministerstyrelse, stödde de k. representationsförslagen 1850 och 1865 samt ivrade i motsats till prästeståndets majoritet för reformer i fråga om strafflag, arvsrätt, läroverk m. m. A. var även intresserad av ekonomiska frågor; han tillhörde för det mesta bankoutskottet. För nykterhetens befrämjande har han gjort en betydande insats. — Bland A:s skrifter märkas "Andakts-minnen. Jemte inledning till undersökning om lutheranismens förhållande till vår tids christliga öfvertygelse" (1833) samt "Den evangeliskt lutherska kyrkan i Sverige" (1873). — Gift 1830 med Fredrique Eneström. G. U. 2. Almqvist, Ludvig Theodor, ämbetsman och politiker, f. 4 jan. 1818 i Gränna, † 26 aug. 1884 på Algö gods, Södermani. län. Bror till A. 1. — A. blev student i Uppsala 1835, avlade hovrättsex. 1837 och gick därefter in i Svea hovrätt. Där avancerade han till assessor 1846, blev revisionssekr. 1848, häradshövding i öster- och Väs-terrekarne m. m. 1853, justitieombudsmannens suppleant 1854, konsultativt statsråd 1856, chef för Civildep. s. å., justitieråd 1860, president i Svea hovrätt 1867, ånyo justitieråd 1870 samt var chef för Justitiedep. 1879—-80 och ånyo justitieråd 1880—83. Äm-betsmannavägen nådde A. sin statsrådspost, innan han ännu uppträtt som politiker —- han var led. av Första K. 1867—69 — och hans utnämning har också betecknats som ett systemskifte: på Karl XIV Johans konservativa "allenastyrande" följde Oscar I:s libe- Ludvig Almqvist. rala och därefter med A. "ämbetsmannaväldet". A. synes ha uppträtt med stor självständighet även mot regenten ; lian bildade i konstitutionellt hänseende den förmedlande länken mellan regeringssystemen Günther och De Geer, när det senare 1858 avlöste det förra i konseljen. Som statsråd var A. främst den duglige fackministern, och hans verksamhet kom i stort sett att gå i J. A. Gripenstedts frihetsvänliga anda. Under hans ämbetstid inrättades en skogsstyr., lagar stiftades om skydd för allm. skogar, om jordavsöndring (1858) och om utsträckt frihet för bergshanteringen (1859). Vidare kontrasignerade A. stadgar för Lantbruksakad. (1857), Teknologiska inst. (1858) och Alnarps lantbruksinst. (1859). Hans avgång från konseljen 1860 torde sammanhänga med unionstvisterna s. å. (den s. k. ståthållarfrågan). Som justitieminister 1879—80 spelade A. ej någon betydande politisk roll, men flera lagförslag, som han kontrasignerat, antogos av riksdagen, t. ex. propositioner om civilt äktenskap mellan medl. av sv. kyrkan, som ej begått nattvarden, om vattenrätt och om en ny, ännu gällande växellag. Han blev serafimerriddare 1882. — Gift 1851 med Sophie Antoinette Eugenie Björkman. G. U. 3. Almqvist, Sven Alexander, industriman, f. 12 dec. 1840 på Liljeholmen i Brännkyrka förs., Stockholm, † 2 febr. 1931 i Göteborg. Föräldrar: garverifabrikören Olof A. och Eva Karolina Lundberg. Brorson till A. 1 och A. 2. — Efter tekniska studier började A. 1857 som elev vid Motala verkstad och blev 1869 maskinkonstruktör och chef för ritkontoret vid företagets filial, Lindholmens mekaniska verkstad i Göteborg. Där erhöll lian sin första mera självständiga verksamhet under K. E. Norrman, som lyckades utveckla varvet till ett av de främsta i riket. När A. 1877 blev teknisk chef och överingenjör vid huvudföretaget, mötte honom stora svårigheter till följd av den kris, som utbröt 1878. Det visade sig i längden omöjligt att under dåv. kapitalknapphet hålla samman de olika del-företag, som tillhörde bolaget, varför detta 1891 trädde i konkurs och de olika anläggningarna blevo självständiga. A. anlitades för en nydaning och utvidgning av Lindholmens mekaniska verkstad, var 1892—94 verkst. dir. för ab. Lindholmens arrendatorer och 1894r—1906 verkst. dir. för det nykonstituerade Lindholmen® verk-stadsab. Sedan Göteborgs mekaniska verkstad 1906 reorganiserats under namnet Göteborgs nya verkstads ab. (Götaverken), var A. dess verkst. dir. till 1910. Han var bolagets styr.-ordf. och kassiadir. 1911—17. — De stora varvs- och verkstadsföretag, till vilka A. i 60 år var knuten, nådde Sven Almqvist,