Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almqvist - 1. Almqvist, Johan - 2. Almqvist, Ludvig - 3. Almqvist, Sven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Almkvist
69
Almkvist
Johan Almqvist.
nus A. (f. 1779, † 1848), blev farfars
far till arkitekten Osvald A. (A. 6).
— Litt.: E. Almqvist, "Tabell öfver
Smålandssläkten A." (1907).
1. Almqvist, Johan Magnus,
teolog och politiker, f. 6 sept. 1799
i Stockholm, † 9 okt. 1873 i Skärstads
skn, Jönköp. län. Föräldrar:
komministern i Adolf Fredrik, sedermera
kyrkoherden i Gränna Sven Johan A.
och Gustava Brandelius. — Efter
studier i Uppsala 1819—20 och Lund
1820—23 blev A. fil. mag. 1823 och
följ. år docent i allm. historia vid
Lunds univ. Han lät s. å.
prästviga sig, avlade pastoralex. 1827 och
innehade olika tjänster vid förs. i
Stockholm 1825—29, innan han
kallades till kyrkoherde i Skärstad i
Växjö stift 1830 (tillträdde 1832), där
han sedan verkade till sin död. Han
blev kontraktsprost 1843, teol. dr
1860. A. var riksdagsfullmäktig för
Växjö stift 1844—66. — A. intog
kyr-kopolitiskt en mellanställning till
den högkyrkliga lundariktningen och
den lågkyrkliga väckelserörelsen. Till
sin allm. politiska uppfattning var
han moderat liberal. Han verkade
från sin första riksdag för
grundskatternas utjämning, yrkade på
ansvarig ministerstyrelse, stödde de
k. representationsförslagen 1850 och
1865 samt ivrade i motsats till
prästeståndets majoritet för reformer i
fråga om strafflag, arvsrätt,
läroverk m. m. A. var även intresserad
av ekonomiska frågor; han tillhörde
för det mesta bankoutskottet. För
nykterhetens befrämjande har han
gjort en betydande insats. — Bland
A:s skrifter märkas
"Andakts-minnen. Jemte inledning till
undersökning om lutheranismens förhållande
till vår tids christliga öfvertygelse"
(1833) samt "Den evangeliskt
lutherska kyrkan i Sverige" (1873). — Gift
1830 med Fredrique Eneström. G. U.
2. Almqvist, Ludvig Theodor,
ämbetsman och politiker, f. 4 jan. 1818
i Gränna, † 26 aug. 1884 på Algö gods,
Södermani. län. Bror till A. 1. — A.
blev student i Uppsala 1835, avlade
hovrättsex. 1837 och gick därefter in
i Svea hovrätt. Där avancerade han
till assessor 1846, blev revisionssekr.
1848, häradshövding i öster- och
Väs-terrekarne m. m. 1853,
justitieombudsmannens suppleant 1854,
konsultativt statsråd 1856, chef för Civildep.
s. å., justitieråd 1860, president i Svea
hovrätt 1867, ånyo justitieråd 1870
samt var chef för Justitiedep.
1879—-80 och ånyo justitieråd 1880—83.
Äm-betsmannavägen nådde A. sin
statsrådspost, innan han ännu uppträtt som
politiker —- han var led. av Första K.
1867—69 — och hans utnämning har
också betecknats som ett systemskifte:
på Karl XIV Johans konservativa
"allenastyrande" följde Oscar I:s libe-
Ludvig Almqvist.
rala och därefter med A.
"ämbetsmannaväldet". A. synes ha uppträtt med
stor självständighet även mot
regenten ; lian bildade i konstitutionellt
hänseende den förmedlande länken
mellan regeringssystemen Günther och De
Geer, när det senare 1858 avlöste det
förra i konseljen. Som statsråd var
A. främst den duglige fackministern,
och hans verksamhet kom i stort
sett att gå i J. A. Gripenstedts
frihetsvänliga anda. Under hans ämbetstid
inrättades en skogsstyr., lagar
stiftades om skydd för allm. skogar, om
jordavsöndring (1858) och om
utsträckt frihet för bergshanteringen
(1859). Vidare kontrasignerade A.
stadgar för Lantbruksakad. (1857),
Teknologiska inst. (1858) och Alnarps
lantbruksinst. (1859). Hans avgång
från konseljen 1860 torde
sammanhänga med unionstvisterna s. å. (den
s. k. ståthållarfrågan). Som
justitieminister 1879—80 spelade A. ej någon
betydande politisk roll, men flera
lagförslag, som han kontrasignerat,
antogos av riksdagen, t. ex.
propositioner om civilt äktenskap mellan medl.
av sv. kyrkan, som ej begått
nattvarden, om vattenrätt och om en ny,
ännu gällande växellag. Han blev
serafimerriddare 1882. — Gift 1851
med Sophie Antoinette Eugenie
Björkman. G. U.
3. Almqvist, Sven Alexander,
industriman, f. 12 dec. 1840 på
Liljeholmen i Brännkyrka förs., Stockholm,
† 2 febr. 1931 i Göteborg. Föräldrar:
garverifabrikören Olof A. och Eva
Karolina Lundberg. Brorson till A. 1
och A. 2. — Efter tekniska studier
började A. 1857 som elev vid Motala
verkstad och blev 1869
maskinkonstruktör och chef för ritkontoret vid
företagets filial, Lindholmens
mekaniska verkstad i Göteborg. Där erhöll
lian sin första mera självständiga
verksamhet under K. E. Norrman,
som lyckades utveckla varvet till ett
av de främsta i riket. När A. 1877
blev teknisk chef och överingenjör vid
huvudföretaget, mötte honom stora
svårigheter till följd av den kris, som
utbröt 1878. Det visade sig i
längden omöjligt att under dåv.
kapitalknapphet hålla samman de olika
del-företag, som tillhörde bolaget,
varför detta 1891 trädde i konkurs och
de olika anläggningarna blevo
självständiga. A. anlitades för en nydaning
och utvidgning av Lindholmens
mekaniska verkstad, var 1892—94 verkst.
dir. för ab. Lindholmens arrendatorer
och 1894r—1906 verkst. dir. för det
nykonstituerade Lindholmen®
verk-stadsab. Sedan Göteborgs mekaniska
verkstad 1906 reorganiserats under
namnet Göteborgs nya verkstads ab.
(Götaverken), var A. dess verkst.
dir. till 1910. Han var bolagets
styr.-ordf. och kassiadir. 1911—17. — De
stora varvs- och verkstadsföretag, till
vilka A. i 60 år var knuten, nådde
Sven Almqvist,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
