Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anderson, Sven - Anderson, Vilhelm - Anderson, Åbjörn - Anders Persson - Andersson, se även Anderson - Andersson, Aksel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anderson
90
Andersort
Åbjörn Anderson.
tänka på egen vinning. Som ett
tecken på sin erkänsla tilldelade
riksdagen honom ett resestipendium (1889),
den enda belöning den givit någon
konstnär. För A. var den realistiska
porträttlikheten en ledande princip,
men han besatt samtidigt inte bara
den erforderliga tekniska
skickligheten utan också sinne för form och
linje och blick för det karakteristiska
hos modellen, vilket göra hans bilder
till goda konstverk. Som ex. må
nämnas hans byst av prof. C. W.
Blomstrand och relieferna av prof. M. K.
Löwegren och prof. G. Ljunggren. I
Malmö Folkets park har man rest
lians byst av Axel Danielsson, och i
Halmstad står hans byst av konsul
G. Hammar. — Gift 1903 med Elin
Nilsson. Th. N.
Anderson, Vilhelm, Cletus,
affärsman, simmare, f. 11 mars 1891 i
Stockholm, † 21 sept. 1933
därstädes. Föräldrar: tandläkaren Cletus A.
och Ida Backholm. — A. var från
1926 disponent i ab. Vitkopia,
Stockholm, vilket lian var med om att
grunda 1925. — A. var en av de
yppersta sv. vattenpolospelare, som
funnits. Han deltog i fyra olympiska spel
och hemförde därvid silvermedalj i
Stockholm 1912 och bronsmedalj i
London 1908 och i Antwerpen 1920.
Han vann fyra sv. mästerskap och
ut-togs tretton gånger i landslaget. Oftast
spelade lian centerback. A. var även
sin tids främste sv.
långdistanssim-mare. Åren 1909—19 vann han 18 sv.
mästerskap i fritt simsätt på sträckor
mellan 500 och 5 000 m. Han
inne-liade följ. sv. rekord i fritt simsätt:
400 m. (5,54 min. åren 1910—12 och
5,43 åren 1912—21); 1 000 m. (15,42,3
åren 1910—12 och 15,36,4 åren 1912
—21); 1 500 m. (25,35,5, förbättrat två
gånger till 23,12,2 åren 1908—23).
A. var en av Simklubben Neptuns
stiftare ocli var tidvis även led. av
dess styr. — Gift 1919 med Anna
Sonja Louise Dahlgren. G. T.
Anderson, Åbjörn,
industriidkare, f. 10 juli 1846 i Billeberga skn,
Malmöh. län, † 14 mars 1922 i
Svedala, samma län. Föräldrar: smeden
Anders Jönsson och Elna
Esbjörnsdotter. ■—• Tidigt föräldralös måste
A. vid unga år själv förtjäna sitt
uppehälle och gav sig då i
smedslära. Vid 21 års ålder öppnade lian i
Håstad nära örtofta i Skåne en liten
smedja och blev snart ansedd som
den bäste smeden i trakten. Han hade
utpräglade mekaniska anlag, ocli sedan
lian på praktisk väg lärt sig
mekanikens grundlagar, tillämpade han dem
på egna uppfinningar och igångsatte
tillverkning av redskap och maskiner
för lantbruket. Vid lantbruksmötet i
Malmö 1S81 mottog han flera pris för
sina fabrikat. Följ. år bildade lian
firman Åbjörn Anderson & co., som i
Svedala anlade ett gjuteri och en
mekanisk verkstad. År 1892 blev firman
hans egen under namn av Åbjörn
Andersons mekaniska verkstads ab.
Firman övergick småningom till att
tillverka även andra slags maskiner,
främst för tegelfabrikation, på vilket
område den snart kom att inta en
framskjuten ställning inte bara i
Sverige utan även i utlandet. År
1903 medverkade firman under A:s
ledning vid grundandet av Sveriges
tegelmästarefören: s
tegelmästaresko-la, den enda i sitt slag i Norden,
samt i samband därmed till
upprättandet av ett försökstegelbruk i
Svedala. Tegelindustrin har i vissa fall
omdanats tack vare maskinerna från
A: s verkstad, och i så avlägsna länder
som Kongo, Transvaal, Argentina,
Kina och Japan ha på de senaste 30
åren många tegelbruk uppförts enligt
"Svedalasystemet". Till firmans
specialiteter höra utom de redan nämnda
stenkrossar och andra maskiner för
vägväsendet, maskiner för
framställning av bränntorv och torvströ samt
krossningsmaskiner. Gjuteriet i
Svedala framställer tackjärns-,
kokill-och stålgjutgods i olika legeringar.
Aktiekapitalet är 1,6 mill. kr., och
arbetarantalet var 1940 omkr. 650.
Verkstaden utvecklades under A:s
och överingenjören (sedermera
undervisningsrådet) Nils Fredrikssons
ledning till en av de största och mest
moderna i landet, och Svedala har
genom denna insats vuxit från en
obetydlig ort till en blomstrande köping.
A. var även verkst. dir. vid Malmö
folkbanks kontor i Svedala. Hans
porträttbyst, utförd av Edvard Trulsson,
avtäcktes på Svedala fabriksgård vid
firmans jubileum 1917. — Gift 1867
med Elna Jönsson. — Litt.: "Ab. Å-
Aksel Andersson.
björn Anderson, Svedala,
minnesskrift 1867—1917" (1918); biografi
av S. Wikberg i "Industri och
hantverk" (1928). N. B., S. B.
Anders Persson på Bankhyttan, †
1534. Son till Peder Olsson på
Bankhyttan. — A., som var en av de mest
betydande bergsmännen i Dalarna, är
särskilt känd genom Peder Svarts
berättelse om Gustav Vasas vistelse på
Bankhyttan efter flykten från
Danmark. Gustav Vasa och A. hade
tidigare studerat samtidigt vid univ. i
Uppsala. A. stödde Gustav Vasa
under befrielsekriget ocli under de
kritiska åren närmast därefter, men
under oroligheterna i samband med
påläggandet av klockskatten slöt sig A.
till de missnöjda och blev en av
upprorets ledare 1531 — det är möjligt,
att han därvid särskilt påverkats av
sin vän Måns Nilsson på Aspeboda,
Dalarnas mäktigaste man. Efter
räfsten på Kopparberget fördes upprorets
främsta ledare, däribland A., till
Stockholm, där de dömdes till döden.
A. var en av de tre huvudledare, som
avrättades. ■— A:s sonsons son, Sven
Andersson, kapten vid Dalreg. och
slutl. landshövding i Malmöh. län,
adlades 1652 under namnet Banck.
Dennes son, generallöjtnanten Conrad
Banck, blev friherre 1715. G. U.
Andersson, se även Anderson.
Andersson, Lars Ak sel,
biblioteksman, f. 2 mars 1851 i Halmstad,
† 8 juli 1923 i Uppsala. Föräldrar:
garverifabrikören Lars Peter A. ocli
Carolina Matilda Kroger. — Efter
mo-genhetsex. i Halmstad 1870 inskrevs
A. s. å. vid Uppsala univ., där han
blev fil. kand. 1876, fil. lic. 1883 och fil.
dr 1884. Han bedrev 1877—79
språkvetenskapliga studier utomlands. —
Hans intresse för sv. språkvetenskap
har manifesterats dels i självständiga
publikationer, dels i utgivandet av
äldre sv. skrifter, ss. "Skrifter från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
