Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andersson, Graf Olof - Andersson, Gunnar - Andersson, Gunnar - Andersson, Gustaf - Andersson, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Larsson
94
Anderson
C. F. Gunnar Andersson.
flyttat till Åsen, upptog lian mera
regelbunden predikoverksamhet. Han
kallades 1S60 av Mora missionsfören.
till dess kolportör och erhöll s. å.
Evangeliska fosterlandsstiftelsens
kol-portörsbetyg. Åren 1860—64 verkade
A. i Mora, Orsa, Våmhus, Gagnefs
och Älvdalens socknar. Från 1871 till
sin död var han Österdalarnas
missionsfören : s predikant. A. räknas som
en av banbrytarna i Dalarna för den
från C. O. Rosenius utgångna
väckelsen. —- Gift 1857 med Graf Kristina
Matsdotter. G. R.
Andersson, Carl Filip Gunnar,
botanist, geograf, f. 25 nov. 1865 i
Ystad, † 5 aug. 1928 i Djursholm.
Föräldrar: civilingenjören Carl
Johan A. och Eva Charlotta Malmström.
—- Efter mogenhetsex. i Lund 1884
in-skrevs A. s. å. vid Lunds univ., där han
blev fil. kand. 1S86, fil. lic. 1891 och
fil. dr 1892. Han var amanuens vid
Riksmus. 1891—98 och förordnades
till docent i växtgeografi vid
Stockholms högskola 1893 samt i
botanik 1899. Han tillhörde de drivande
krafterna vid organiserandet av
Statens skogsförsöksanstalt 1902 och var
dess botanist 1902—06 samt därefter
lektor i botanik, zoologi och jaktvård
vid Skogsinst. till 1909, då han
utnämndes till prof. i ekonomisk geografi
vid Handelshögskolan i Stockholm.
Han förordnades till
domänfullmäk-tig 1919 och blev liedersdr vid Perths
univ. i Australien 1914 samt led. av
Lantbruksakad. 1917. I Sv. sällskapet
för antropologi och geografi var han
sekr. 1896—1921, red. för Ymer 1899
—1928 och (tills, med A. Wallén) för
Geografiska annaler 1919—28. I Sv.
turistfören., vars styr. han tillhörde
från 1896, var lian sekr. 1901—06, v.
ordf. 1919—26 och ordf. 1926—28. A.
företog talrika forsknings- och
studieresor inom europeiska länder,
besökte Kaukasien 1897, Spetsbergen
1898 (A. G. Nathorsts expedition),
Kanada och Förenta staterna 1912
samt Australien och Java 1914. Han
tillhörde Första K. 1919—21. —
A:s tidigare arbeten behandla främst
den kvartära växtpaleontologin och
den nordiska vegetationens
invandringshistoria. Hans studium av de
sv. och finska torvmossarna
resulterade i flera arbeten, bl. a. "Svenska
växtvärldens historia" (1896),
"Studier öfver Finlands torfmossar och
fossila kvartärflora" (1898) och den
stora monografin "Hasseln i Sverige
fordom och nu" (1902), i vilken
påvisades, att medeltemperaturen i n.
Europa efter istiden varit c:a 2,4°
C högre än i våra dagar. Tills, med
brodern, läkaren Selim Birger,
utgav han "Den norrländska florans
geografiska fördelning och
invandringshistoria" (1912). Geologiskt
innehåll har "Den centraljämtska
issjön" (1897) och geomorfologiskt "Om
Mälaretrakternas geografi" (1903).
A. har publicerat ett flertal
skogsbotaniska uppsatser och ivrat för
rationell skogsvård. Geografiska
synpunkter fingo alltmer överhanden i
hans framställning, och på
kulturgeografins och den ekonomiska geografins
områden utgav lian viktiga arbeten,
bl. a. "Timmertransporten på de
svenska vattendragen och dess geografiska
förutsättningar" (1907), "Australien,
natur och kultur" (1915), "Vårt
dagliga bröd" (1916), som behandlar
växtvärldens betydelse för
människosläktets näring, "Kraft och kultur"
(1,1920) och "Den svenska industriens
geografi" (1926). På uppdrag av
Socialiseringsnämnden utgav han
"Sveriges allmänna skogar" (1926).
A. framstår som en av den
geografiska forskningens främsta
företrädare i vårt land. — Gift 1) 1892 med
Anna Tabita Glasell, † 1920; 2) 1924
med Rosa Nisser. — Litt.: A. Wallén,
H. Hesselman och O. Jonasson i Ymer
1928. S. L.
Andersson, Gunnar Albin,
fackföreningsman, f. 4 sept. 1890 i Tjällmo
skn, östergötl. län. Föräldrar:
martinarbetaren Anders A. och Anna
Eriksson. —- Efter folkskolestudier
blev A. järnbruksarbetare, samtidigt
som hans politiska intressen förde
honom till verksamhet inom de
östgötska socialdemokratiska
ungdomsklubbarna, där han 1907—15 var
styr.-led.; 1913—15 var han led. av
distriktsstyr. för socialdemokratiska
ungdomsrörelsen i Östergötland. Han
gjorde tidigt en insats inom
fack-fören.-väsendet och beklädde 1909—■
26, från 1915 i Gästrikland,
styr.-poster inom olika avd. av
Metallindu-striarbetarförb., där han var
ombudsman 1926—32 och ordf. 1932—
36. Sedan 1936 är han andre ordf. i
Landsorganisationen. I
nykterhetsarbetet har A. som medl. i
Godtemplar-orden tagit intresserad del och inom
kooperationen verkat som led. av
Gästriklands distriktsstyr. 1925—26. A. är
led. av Internat, delegationen för
socialpolitiskt samarbete (sedan 1936),
tillhör Internat, arbetarbyråns styr.
och är medl. av ett flertal
kommittéer inom Internat,
arbetarorganisationen. Han har även innehaft
kommunala uppdrag. — A. liar kanske
främst gjort sig känd som en utmärkt
förhandlingsledare. -— Gift 1913 med
Hanna Bodén. N. B.
Andersson, Gustaf, skolman,
urkundsutgivare, f. 29 mars 1812, †
18 april 1864. Föräldrar:
stadsvaktkarlen Anders A. och Ingrid
Tofves-dotter. — A. inskrevs vid univ. i Lund
1828 och blev fil. mag. 1S38. Från
1840 var han knuten till Lunds
katedralskola, 1841—48 som adjunkt, 1848
—58 som v. rektor och från 1858
som lektor i latin. Han var starkt
lärdoms- och kulturintresserad och
stod i förbindelse med bl. a. C. J. L.
Almquist, P. G. Ahnfelt och P.
Wieselgren samt redigerade 1842—44
Nyk-terhetswännernas tidning. En
betydelsefull insats gjorde han genom att
utge olika serier av urkunder ur
arkivet på Trolle-Ljungby, näml.
"Historiska anteckningar af friherre
Gudmund Jöran Adlerbeth" (1—3, 1856—
57), "Handlingar ur v. Brinkman’ska
archivet på Trolle-Ljungby" (1, 1859;
2, 1865 efter A:s död), vari ingår ett
urval ur Gustaf Horns, Nicodemus
Tessin d. y: s och Leopolds brevväxling,
samt "Kon. Gustaf III:b bref till
riksdrotsen grefve Carl Axel
Wachtmeister och statssekreteraren Ulric Gustaf
Franc" (1860). En del av A:s
intressanta brevväxling utgavs av förste
bibliotekarien Bert Möller 1940:
"Rektor Gustaf Anderssons brevväxling
1832—1863", 2 bd, med biografi. —
Gift 1860 med Maria {Mary) Helena
Fredrika Lindberg. T. D.
Andersson, Gustaf Henning, i
Rasjön, lantbrukare, politiker, f. 18
dec. 1884 i Gustafs’ skn, Kopparb.
län. Föräldrar: häradsdomaren Johan
A. och Erika Gustafsson. — A. är i
mycket en självbildad man; lian har
genomgått folkskola, lantmannaskola
och folkhögskolan i Fornby. Sin
politiska skolning har han först fått vid
hemortens kommunalfullmäktige och
kommunalstämma. Han invaldes i
Kopparb. läns landsting 1924 och är
dess v. ordf. sedan 1931 samt
styr.-led. i Sv. landstingsförb. I Andra K.
invaldes lian 1921, tillhörde där
Frisinnade folkpartiet, tills detta 1935
tills, med liberala riksdagsgruppen
uppgick i Folkpartiets riksdagsgrupp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
