Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annerstedt - 1. Annerstedt, Thure - 2. Annerstedt, Ludvig - 3. Annerstedt, Claes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annerstedt
113
Annerstedt
län, Jöns Persson, vars son Petrus,
kyrkoherde i Femsjö, Växjö stift (f.
1678, † 1732), efter fädernesocknen
kallade sig Annerstadius. Namnet
försvenskades av hans son, prof. i
Uppsala, kyrkoherden i Börje pastorat av
ärkestiftet, teol. dr Daniel A. (f. 1721,
‡ 1771) och dennes syskon. Daniel A:s
yngste son, hovrättsnotarien Samuel
A. (f. 1764, † 1812), blev far till a)
konteramiralen Claes Samuel A. (f.
1799, † 1869), far till juristen Ludvig
A. (A. 2), b) rektorn fil. dr Rudolf A.
(f. 1801, † 1876), far till historikern
och univ.-bibliotekarien Claes A. (A.
3), samt c) biskopen Thure A. (A. 1).
Från Rudolf A. och Thure A.
härstamma alla nu levande släktmedl.
1. Annerstedt, Thure, biskop, f.
6 jan. 1806 i Tensta skn, Uppsala län,
† 6 nov. 1881 i Strängnäs. Föräldrar:
hovrättsnotarien Samuel A. och
friherrinnan Charlotta Ulriea
Cederström. — A. blev student i Uppsala
1824, fil. kand. 1830, fil. mag. s. å.,
prästvigdes s. å., avlade pastoralex.
1834, blev teol. lie. 1839 och teol.
dr 1845. Han blev bl. a. docent i
pastoralteologi vid Uppsala univ.
1833, adjunkt i samma ämne 1840,
led. av domkapitlet 1843,
kyrkoherde i Örebro 1846 och slutl. biskop
i Strängnäs 1852. — A. deltog i
alla ståndsriksdagar 1847—66 och var
vid de fyra sista prästeståndets v.
talman. Till sina åsikter var han
hög-kyrklig, ortodox och konservativ. Som
biskop var han knappast situationen
vuxen, när de frireligiösa rörelserna
började göra sig gällande. Han var
dock personl. fördragsam och
omtyckt av prästerskapet i sitt stift.
Inom prästeståndet verkade han i
det längsta mot
representationsreformen. -—- Gift 1835 med friherrinnan
Charlotta Cederström. G. U.
2. Annerstedt, Pehr Samuel
Ludvig, jurist, ämbetsman, f. 7 aug. 1836
i Karlskrona, † 20 nov. 1904 i
Stockholm. Föräldrar: konteramiralen
Claes Samuel A. och Louise Gustava
Lagerstråle. Brorson till A. 1. — A.
blev student i Uppsala 1856, fil. kand.
1860, fil. mag. s. å., avlade jur. utr.
kand.-ex. 1863 och blev v.
häradshövding 1865. Vid Uppsala univ. blev
A. adjunkt i nationalekonomi,
folkrätt samt sv. statsrätt och
specialrätt 1865, adjunkt i romersk rätt
och sv. allm. lagfarenfiet 1870 och
inträdde 1871 i den nybildade
Lagbyrån, en efter justitieministerns
direktiv arbetande ständig kommitté,
som särskilt hade till uppgift att
behandla flera aktuella
lagstiftningsproblem. Den ombildades 1874 till
Nya lagberedningen, som A. även
tillhörde. Hans del i lagarbetena
under denna tid torde lia varit bety-
dande (bl. a. 1875 års lagfarts- ocli
inteckningslagar, 1877 års
utsök-ningslag och 1879 års dikningslag).
Efter att från 1876 ha varit prof. i
kri-minal- och processrätt i Uppsala blev
A. revisionssekr. och byråchef för
lagärenden i Justitiedep. 1877 samt
expeditionschef i samma dep. 1S79(—83),
varvid han medverkade till 1881 års
kommittéförslag till förordning om
förlagsinteckning samt 1883 års
kom-mittéförslag till banklagstiftning och
förordning om lappväsendet. A. blev
justitieråd 1883 och verkade som ordf.
i Nya lagberedningen 1884—92. Hans
mångåriga arbete på en reform av
processväsendet blev nästan helt
resultatlöst, då de viktigare förslagen fälldes
av riksdagen. A. var led. av Första
K. 1890—1904, blev president i
Kammarrätten 1892 och tog som ordf. i
lagutskottet 1893—96 en betydelsefull
del i dess lagstiftningsarbete. Som
justitieminister 1896—1901 var det
han själv, som inom dep. bestämde
både vilka lagfrågor, som skulle
upptas till behandling, och i vilken anda
förslagen skulle utarbetas. Detta
gäller bl. a. checklagen 1898, lagar om
ändring i vissa delar av
giftermålsbalken och om boskillnad s. å., lag om
straffregister 1900, om ändring i vissa
delar av rättegångsbalken 1899 och
1901, lag ang. ocker 1901 samt ang.
ersättning för skada till följd av
olycksfall i arbete s. å. A. genomdrev
under påverkan av statsminister
Boström den s. k. Åkarpslagen om straff
för våld eller hot i syfte att tvinga till
deltagande i arbetsinställelse, som
visserl. tillkommit på riksdagens
initiativ men av Högsta domstolen
enhälligt avstyrkts. Lagen upphävdes
1938. — A."tillhörde både före och
under sin riksdagsmannatid ett
flertal olika kommittéer samt blev medl.
av permanenta skiljedomstolen i
Haag 1903 och jur. hedersdr 1877.
— Inom riksdagen tillhörde A.
frihandelsvännerna. Han var visserl.
konservativ men ansågs moderat i
unions- och rösträttsfrågorna, och hans
utnämning till justitieminister 1896
väckte därför ovilja inom det
protek-tionistiskt-ultrakonservativa lägret.
A. är en av föregångsmännen i
Sverige för proportionella val och
framlade 1896 ett eget förslag, som avsåg
sådana men ej antogs. Som ordf. i
läroverksutskottet medverkade A. till
1904 års läroverksorganisation. — A.
var ivrig anhängare av nordiskt
samarbete i fråga om lagstiftning och en
av initiativtagarna till de nordiska
juristmötena. — Gift 1876 med
Elisabeth Annerstedt. G. U.
3. Annerstedt, Claes, historiker,
biblioteksman, f. 7 juni 1839 i
Uppsala, † 20 nov. 1927 därstädes. För-
Ludvig Annerstedt.
äldrar: rektorn fil. dr Rudolf A. och
Carolina Tersmeden. Brorson till
A. 1. — A. blev student i Uppsala
1858 och utbildades till historiker
under ledning av F. F. Carlson och
C. G. Malmström. Särskilt från den
senare, hans vän lika mycket som hans
lärare, mottog A. starka intryck. Han
blev fil. kand. 1866, disputerade 1868
på avhandl. "Grundläggningen af
svenska väldet i Livland 1558—1563",
blev s. å. docent i historia vid
Uppsala univ. och fil. dr 1869. Han
förestod 1869—74 adjunkturen i
historia, var 1869—79 e. o. amanuens
vid Uppsala univ.-bibl. och 1868—76
amanuens i kommittén för fortsatt
utgivande av "Scriptores rerum
Sve-cicarum medii ævi". A:s edition av
"Scriptores" (del III: 1—2, 1871—
76) står i fråga om vetenskaplig
noggrannhet och källkritik högt över
verkets båda första delar. A:s
förnämsta verk är "Upsala universitets
historia", varav ett första bd jämte
bihang utkom till 400-årsjubileet
1877. Det sträckte sig fram till 1654.
Fortsättningen lät länge vänta på sig.
A. var 1878—79 huvudred, för
Nordisk tidskr., var 1879—81 förordnad
som prof. i historia och blev v.
bibliotekarie 1882 samt bibliotekarie 1883
vid Uppsala univ.-bibl. Åt sistn. tjänst
ägnade han all sin omtanke och kraft.
Han lyckades genomdriva, att anslagen
väsentligt höjdes, att nödvändiga
ombyggnader verkställdes m. m. Under
hans tid blev bibi. en modern
vetenskaplig inst. med läsesal för forskare,
drägliga expeditionslokaler för
personalen, referensbibi. ocli ordnade
samlingar. Det omfattande arbetet med
katalogiseringen både av
handskrifts-avd. och boksamlingarna, som efter
den planlösa överflyttningen från
Gustavianum till Carolina-bibi.
befunno sig i fullständig oordning,
utfördes under A:s ledning. Som biblio-
8 Svenska män och kvinnor I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
