Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ari, Carina - Arlberg, Fritz - Arleman, Hjalmar - Armfelt - 1. Armfelt, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arlberg
128
Armfeldt
Fritz Arlberg.
handlaren Jansson. — A. var elev
vid K. teaterns balettskola,
komponerade danserna till Mauritz
Stillers film "Erotikon" och for
därefter till Köpenhamn för att studera
för Michael Fokin. Där anslöt hon sig
till den trupp ungdomar, som med
Jean Börlin och Rolf de Maré i
spetsen under namnet "les ballets suédois"
1920—24 bereste Europa och Förenta
staterna. Så småningom avancerade
A. till truppens prima ballerina och
utförde bl. a. Tennisflickan i "Jeux",
bruden i "Fåvitska jungfrurna",
Guldsträngen i "L’homme et son désir",
badflickan från Trouville i "Les
ma-riées de la tour Eiffel" och
huvudpartiet i "Iberia". A. lämnade
truppen 1923 och gifte sig med dess
kapellmästare. Hon har sedermera
framträtt som dansös och
balettmästarin-na vid Stora operan och Opéra
co-mique i Paris. Av verk, som hon
skapat för dessa teatrar, har hon som
gäst på stockholmsoperan iscensatt
"Månstrålen" (1934), "Eva" och "Ode
till rosen" (1937), samtliga i den Jean
Börlinska l’art pour l’art-stilen och
något sötaktiga. A:s starka sida är
den humoristiska, vilket hennes
balett "La ville en bois" på Opéra
co-mique i Paris visat, likaså hennes
berömda komiska solodans "Degas",
en dråplig parodi på 1890-talets
parisballerinor, inspirerad av den
franske mästarens tavlor. A. hör till dem,
som på danskonstens område gjort
Sveriges namn störst heder i utlandet.
— Gift 1923 med kapellmästaren V.
E. Inghelbreeht. C. F.
Arlberg, Georg Efraim Fritz,
operasångare, f. 21 mars 1830 i
Leksand, Kopparb. län, † 21 febr. 189G
i Kristiania. Föräldrar: adjunkten
Georg A. och Margareta Lovisa
Sahl-mark. — A. avlade kameralex. 1852
och tjänstgjorde en tid vid bl. a.
Kammarkollegium. Hans stora musika-
liska begåvning och vackra röst förde
honom dock snart in på ett annat
verksamhetsfält, musikens. Han
studerade sång för Julius Günther och
den tyske tenoren Wieser; 1854
debuterade han som "Farinelli" på Mindre
teatern i Stockholm ocli vann genast
publikens gunst. Sedan han 1858
engagerats vid K. teatern, blev han med
sin välskolade baryton, sin
dramatiska talang och sitt intelligenta
föredrag en av dess främsta krafter.
Bland hans roller märktes Mozarts
Figaro, Almaviva och Don Juan;
Wagners Holländaren, Wolfram och
Telramund; Verdis Karl V (i
"Erna-ni") och Luna; Meyerbeers Nevers
och Nelusko; Gounods Valentin och
Mercutio samt vidare Alfonso XI i
"Leonora", Agamemnon i "Ifigenia i
Aulis", Kark i "Den bergtagna",
Zam-pa, Hans Heiling, Laertes i "Mignon",
Asmodeus i "Den ondes besegrare"
m. fi. A. verkade även som förste
regissör 1861—64 samt som förste
regissör för endast sångscenen 1864—66
men tog på grund av en tvist med
L. Norman avsked 1874. Han var
därefter till 1877 engagerad vid L.
Josephsons opera i Kristiania,
uppträdde sedan under några år på skilda
scener i såväl opera som operett och
talpjäser men lämnade 1883 scenen
och ägnade sig därefter helt åt
sångpedagogik. Sina åsikter inom denna
framlade han 1891 i arbetet "Försök
till en naturlig och förnuftig
grundläggning af tonbildningsläran", ett
välskrivet, uppseendeväckande och
särdeles omstritt verk. Bland hans
mer bemärkta elever må nämnas
Sigrid Arnoldson, Johannes Elmblad,
Mathilda Jungstedt, G. A. Lund, Carl
Fredrik Lundqvist, Emma Meissner,
Anna Norrie och Arvid ödmann samt
norrmannen Th. Lammers och
dansken Emil Holm. Han var även
skicklig librettoöversättare och har bl. a.
skrivit de sv. texterna till Glucks
"Orfeus", Berlioz’ "Fausts fördömelse"
och — framför allt — "Rienzi" och
"Den flygande holländaren" av
Wagner, för vilkens verk han var en av sin
tids främste förespråkare i Sverige.
A. blev led. av Mus. akad. 1868. —
Gift 1868 med violinisten Maria
Neruda från Brünn. — Litt.: Fr.
Hedberg, "Sv. operasångare" (1885).
P. H. T.
Arieman, Karl Hjalmar Knut,
konstnär, lutsångare, f. 26 sept. 1880
i Stockholm. Föräldrar:
fastighetsägaren G. J. Andersson och Anna
Engström. — A. var först musiker vid ett
kavallerireg., studerade därefter vid
Musikkonservatoriet och vid
Konstakad. (1906—11) och senare vid
Tallbergs etsningsskola, varpå han före-
tog studieresor i Tyskland, Holland
och Frankrike. Han har framför allt
gjort sig gällande som grafiker men
även, särskilt på senare år, utfört
oljemålningar, mest porträtt. Det är
vid rymd och fina valörer i hans
landskap från t. ex. Västgötaslätten, där
man ofta ser ett par hästar framför
en plog och liknande motiv. Han har
också gjort porträtt i torrnål och
framställt musiker i yrkesutövning.
Linjeetsningen, litografien och
teckningen äro hans bästa uttrycksmedel.
A. liar deltagit i en rad utställningar
i in- och utlandet och är repr. i Nat.
mus. och på Victoria and Albert mus.
i London. — Som lutsångare har A.
givit konserter i Stockholm,
Köpenhamn och i sv. landsorten, varvid
särskilt hans Dan Andersson-aftnar
vunnit erkännande. Han har komponerat
en del körsånger samt sånger till
ackompanjemang av luta och piano,
bl. a. till texter av Dan Andersson.
— Gift 1914 med Anna Julin.
Th. N., P. L.
Armfelt, friherrlig ätt,
härstammande från bonden Lars Eriksson pä
Frösön i Jämtland, vars son,
löjtnanten, sedermera ryttmästaren vid
Inger-manlands adelsfana Erik Larsson
adlades 1648. Dennes sonson,
generalen Carl Gustaf Armfeldt (A. 1), blev
friherre 1731 (introducerad 1746).
Söner till A. 1 voro kaptenen friherre
Gustaf A. (f. 1701, † 1756), majoren
vid Dalreg. friherre Vilhelm A. (f.
1715, stupad 1761) och
generallöjtnanten friherre Fromhold A. (f. 1721,
† 1797), som under sjuåriga kriget
kommenderades att följa den ryska
och senare den österrikiska armén;
han bevistade slagen vid Zorndorf och
Torgau, där han sårades. Gustaf A.
blev far till generalen friherre Carl
Gustaf Armfeldt (A. 2) och
landshövdingen friherre Magnus Vilhelm A.
(f. 1725, † 1795), vars son, generalen
friherre Gustaf Mauritz A. (A. 3),
1812 upphöjdes i finsk-ryskt grevligt
stånd och blev stamfar för den i
Finland ännu fortlevande grenen. De två
i Sverige fortlevande grenarna
härstamma från Vilhelm A. och
Fromhold A. — Litt.: Ada Rydström,
"Armfeltarne på Hunnerstad och
deras närmaste" (1916).
1. Armfeldt, Ca rl Gustaf,
friherre, militär, f. 9 nov. 1666 i
Ingermanland, † 24 okt. 1736 på Isnäs gård
i Finland. Föräldrar:
överstelöjtnanten Gustaf Armfelt och Anna Elisabet
Brakel. — A. skolades i fransk
militärtjänst 1685—97 och avancerade
därunder från menig till kapten.
Under det stora nordiska kriget gjorde
han sina första insatser på den
inger-manländska och finländska krigsskå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
