Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Arosenius, Ivar - Arpi, Oskar - Arrhén, Erik - Arrhén von Kapfelman, Eric Jacob, tonsättare, se s. 137 - Arrhenius - 1. Arrhenius, Jacob - 2. Arrhenius, Carl Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arpi
130
Arrhenius
Oskar Arpi,
siskt verk pä sitt område. Alla A:s
skildringar av hemmet och hemlivet
ge uttryck för en innerlig
lyckokänsla, som värmt hans fantasi och
förfinat hans uppfattning. I
orientaliskt färgglödande motiv ur "Tusen
och en natt" spelar hans underfundiga
humor och mjuka grace ut för fullt
en sista gång. — Rent tekniskt
utmärker sig A:s konst för djärv och
uttrycksfull teckning och stark känsla
för färgernas dekorativa samspel.
Han mottog intryck från Albert
Engströms illustrationsstil men var
framför allt påverkad av den
antinatura-listiska stilsträvan, som under
sekelslutet representerades av
melankoli-ker och mystiker som Olof
Sager-Nelson och Ole Kruse, bägge tillhörande
samma göteborgska konstnärsgrupp
som han själv. Att han dessutom
inspirerats av gammal konst, tyska och
nederländska primitiva målare och
orientaliska miniatyrer är
otvivelaktigt. År 1940 utgavs A:s "Sagor" med
inledning av A. L. Romdahl. —- Få sv.
konstnärer ha åtnjutit en sådan
popularitet som A. — Hans konst är
särskilt väl repr. på Göteborgs mus. samt
på Nat. mus. — Litt.: K. Asplund,
"I. A." (1928). N. B.
Arpi, Oskar Adalrik,
kördiri-gent, läroverkslärare, f. 8 febr. 1824 i
Börstils skn, Stockholms län, † 25
sept. 1890 i Uppsala. Föräldrar: med.
doktorn, kyrkoherden Jacob Emanuel
A. och Johanna af Bjerkén. — A. blev
student 1842, fil. dr 1854, lärare vid
Uppsala katedralskola 1855 samt var
musiklärare där 1855—76. — A. var
1852—71 anförare för Uppsala
studentkårs allm. sångfören., vilken
under dessa år nådde höjden av
sångkonst och ära. Vid en stor internat,
sångartävling i Paris aug. 1867
erövrade Allm. sången första priset
och inbjöds att konsertera på Stora
operan. — Om A. som kördirigent
skriver A. Lindgren: "Sällan eller
aldrig har väl en svensk
sånganförare ägt en sådan magnetisk kraft i
sin taktstav som A. Det var icke blott
en ovanlig teknisk dirigenttalang,
utan det var också andliga faktorer,
som orsakade detta, framför allt hans
studentikosa, sympatiska
personlighet och hans innerliga instinkt av
studentsångens nationella
betydelse." — A. blev led. av Mus. akad.
1868. — Ogift, — Litt.: A. Lindgren
i "Musikaliska studier" (1896); G.
Kallstenius, "Blad ur Uppsalasångens
historia" (1913). P. L.
Arrhén, Carl Erik Theodor,
publicist, lärare, f. 24 nov. 1899 i
Kristbergs skn, östergötl. län. Föräldrar:
lantbrukaren Theodor A. och Agda
Svartström. — A. blev fil. kand. 1922,
fil. lic. 1928 och fil. dr 1929, allt i
Uppsala, samt fil. mag. 1937 i
Stockholm, lektor i historia och geografi
i Haparanda 1939 och i Uddevalla
1940. A. har verkat för
konservatismens program bland studenterna och
varit ordf. i studentfören. Heimdal
och i Sveriges konservativa studenters
samorganisation. Han har därefter
arbetat för olika högerfören. i
Stockholm och för högerns ungdomsrörelse
Ungsvenskarna. Åren 1929—33
redigerade lian Nationell tidn. och 1934—
37 Ungsv. lösen. Han har utgivit
"Den tyska parlamentarismens
utveckling under kejsardöme och
riksrepublik" (1929; drsavhandl.), "Hitler,
tysk nationalism och
nationalsocialism" (1932), "Vitalis Norström — en
vägrödjare för svensk konservatism"
(1933), "Rudolf Kjellén och
unghögern" (1933), "Pontus Fahlbeck och
samhället" (1935), "Behovslön eller
likalön?" (1939) samt uppsatser i
tidskr. och dagspressen. — Gift 1934
med Margareta Baeckström. T. D.
Arrhén von Kapfelman, Erie
Jacob, tonsättare, se s. 137.
Arrhenius. Släkten skall ha
invandrat från Bayern, där den enligt
uppgift ägde adlig värdighet.
Släktens äldste säkert kände medl., Arvid
Kapfelman (f. 1604, † 1687), var
handlande i Linköping. Namnet A. antogs
av samtliga hans söner med
undantag av den i Åbo bosatte handlanden
Anders Capfelman, stamfar till en
finsk släktgren med detta namn.
Dennes äldre bror, rikshistoriografen
Claes A., adlades 1684 med namnet
örnlijelm. En av de övriga bröderna,
psalmdiktaren Jacob A. (A. 1), blev
farfars far till kemisten Carl Axel A.
(A. 2). A. l:s yngre son, kaptenen
Claes Arrhén (f. 1687, † 1771), blev
farfars far till tonsättaren Erie Jacob
Arrhén von Kapfelman (A. 3).
1. Arrhenius, Jacob,
psalmförfattare, f. 31 okt. 1642 i Linköping,
† 13 april 1725 på sin gård
Hem-bringe, belägen i närheten av Uppsala.
Föräldrar: handlanden Arvid
Claesson Kapfelman och Ingrid
Björnsdotter. — A. blev student i Uppsala
1663, notarie vid
Antikvitetskollegium 1667 men återvände 1677 till
univ. som akad.-sekr., blev
akad.-räntmästare 1679 och prof. i historia
1687. Han erhöll avsked 1716. —
Ovanligt energisk men även
hänsynslös var A. som ämbetsman en
typisk företrädare för reduktionstidens
stränga men nyttiga regemente. Som
akad.-sekr. ordnade och registrerade
han univ.-arkivet, utökade det med
avskrifter av viktiga handlingar i
Riksarkivet och återställde till
detsamma dess äldsta privilegiebrev, som
hamnat i Antikvitetskollegiet. Som
räntmästare utredde han univ:s
intrasslade ekonomiska förhållanden oeh
satte dess ekonomi i ordnat skick
genom noggrann kontroll av utgifterna,
sträng uppsikt över akad:s fogdar och
bönder, framgångsrik
spannmålshandel och fördelaktiga köp av
jordegendomar för univ: s räkning. Genom lians
duglighet kunde prof.-lönerna från
1685 utgå fullt efter stat. Som prof.
var lian fördomsfri och visade gott
vetenskapligt omdöme, bl. a. då han
ensam opponerade mot konsistoriets
beslut att av utrymmesskäl sälja en
mängd medeltida
pergamentshandskrifter i univ.-bibl. Mest bekant är
A. dock som psalmförf. Han utgav år
1689 "Psalmeprof" och medverkade i
1695 års psalmbok dels med
omdikt-ningar ur Psaltaren, som i gammal
luthersk anda uttryckte frimodig
förtröstan, dels med ett tiotal övers, och
bearb, av tyska original, där tonen
visar släktskap med Arndts och den
tidigaste pietismens Kristusmystik.
Till den förra typen höra de i 1937 års
psalmbok upptagna nr 8, 9, 14 och 306,
varav särskilt 306 (bearb, av J.
Svedberg) är allm. brukad ("Jag lyfter
mina händer upp till Guds berg och
hus"), till den senare typen bl. a.
nr 396. Särskilt uppskattade av en
senare tid ha de pietistiskt färgade
psalmerna blivit, till vilken kategori
även hör A:s originalpsalm "Jesus är
min vän den bäste" (1937 års
psalmbok, 120). Hans nyktra och sträva
väsen bevarade honom för svärmisk
överspändhet i vanlig pietistisk stil.
Språkligt och metriskt sökte A.
realisera Petrus Lagerlöfs estetiska
teorier. Av melodierna lia möjl. en del
komponerats av honom själv. — Gift
1677 med Anna Fornelia. N. B.
2. Arrhenius, Carl Axel,
kemist, f. 29 mars 1757 i Stockholm.
† 20 nov. 1824. Föräldrar: Jacob
Larsson A. och Brita Sophia Georgii.
Sonsons son till A. 1. — A. blev under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
