Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ascheberg, Margaretha von - Ask, Oscar - Ask - 1. Ask, Carl Jacob - 2. Ask, Fritz - Askelöf, Johan Christoffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ask
145
Askelöf
Margaretha von Ascheberg. Målning (detalj)
av G. B. Schröder.
get men råkade slutl. vid Perevolotjna
i rysk fångenskap. Sina egendomar i
Skåne förvaltade hon utmärkt och
utökade dem betydligt, inrättade
skolhus, sjukhus och
välgörenhetsanstalter i socknarna och var "en verklig
husmoder, som höll sitt folk till både
gudsfruktan och anständighet". —
Litt.: S. Platen, "Ett blad ur M. von
A:s lefnadshistoria" (Personhist.
tid-skr. 1912). G. U.
Ask, Oscar, flygpionjär, f. 1883
i Landskrona, † 19 jan. 1916.
Föräldrar: grosshandlaren Per Jolian A. och
Lisa Katarina Nilsdotter. — A.
började sin bana som prokurist i faderns
firma P. Joh. Ask i Landskrona och
blev senare innehavare av Landskrona
tekn. fabrik. I början av 1900-talet
kom han att intressera sig för
flygning. Han lierade sig med Hj. Nyrop
i Landskrona och byggde i en liten
verkstad där den första i landet
framställda flygmaskinen med
bensinmotor, ett litet Blériot-monoplan (1908),
vilket 1910 flögs av dansken Thorup
i Stockholm och Köpenhamn med en
viss framgång. År 1911 byggde A. en
ny, större maskin av egen
konstruktion, liknande Blériots, och med
denna utförde han själv flera flygningar
på Bonarpshed och Ljungbyhed
sommaren 1911; den krossades vid ett
haveri på hösten s. å. A. anlade 1912
Skandinaviens första flygplansfabrik
i Landskrona, som dock inte länge
stod under hans ledning. År 1914
inköptes företaget av A:s förutvarande
kompanjon, dr Enoch Thulin, som
sedan med firma ab. Enoch Thulins
aeroplanfabrik fortsatte
tillverkningen av flygplan och flygmotorer (som
sådan den första i Sverige).
Verkstaden fortbestår ännu i firman ab.
Thulinverken, Landskrona. — Ogift. S. R.
Ask. Släkten skall ha inflyttat
från Tyskland. En son till den äldste
kände stamfadern, tobaksspinnaren
Petter A. i Marstrand, var
fabrikanten och handlanden därstädes Olof
A. (f. 1779, † 1801). Dennes sonson,
kirurgen Carl Jacob A. (A. 1), hade
sönerna prof. i statsrätt m. m. i Lund
John A. (f. 1854, † 1907) och
ögonläkaren prof. Fritz A. (A. 2).
1. Ask, Carl Jacob, kirurg,
f. 16 sept. 1825 på Skarhults gård i
Skåne, † 6 aug. 1897 på sin villa
Carlsvik vid Ringsjön. Föräldrar:
förvaltaren John A. och Jacobina
Petronella Modéer. — A. blev student
1842, fil. kand. 1847 och fil. mag. s. å.
Han avlade med. farm. ex. 1849, blev
med. kand. 1850, med. lic. 1853, kir.
mag. s. å. och med. dr 1855, allt i
Lund. Han studerade kirurgi även i
Tyskland, Holland, Frankrike ocli
England. A. var tf. förste läkare vid
länslasarettet i Lund 1853—57, blev
docent i kirurgi vid Lunds univ. 1854
och prof. i kirurgi och obstetrik
därstädes 1858. Han var univ:s rektor
läsåret 1866—67 och fick avsked från
professuren 1897. Han invaldes i ett
antal in- och utländska lärda
samfund. — A. var en föregångsman på
antiseptikens område i Sverige.
Under en resa till England och
Skottland 1877 hade han studerat den
lis-terska antiseptiken, och efter
återkomsten tillämpade lian den vid
talrika operationer på sitt lasarett. A.
hade en stor läkarpraktik och
anlitades vid märkligare fall såväl i Skåne
som i landskapen omkring. Med sin
hjärtliga, livsbejakande läggning var
han mycket populär bland
studenterna. — A. stiftade genom en donation
1878 det genbergska stipendiet till
minne av sin lärare, biskop Paul
Genberg. — Gift 1853 med Vila
Liljen-roth. — Litt.: J. Ask, "C. J. A. 1825
—1897" (1898). N. P.
2. Ask, Fritz Gustaf, ögonläkare,
f. 6 juni 1876 i Lund, † 23 dec. 1934
Carl Jacob Ask. Litografi av II Widing.
Fritz Ask.
därstädes. Son till A. 1. — A. blev
student 1893, med. kand. 1897, med. lic.
1901 och med. dr 1902, allt i Lund.
Han förordnades till docent i
oftal-miatrik vid Lunds univ. 1905 ocli
blev tf. prof. i samma ämne 1921
ocli prof. 1928. Han tjänstgjorde
även vid olika sjukhus i Lund och
Malmö, bl. a. som överläkare vid
länslasarettet i Lund. Han
avancerade till fältläkare (1928) och var
sedan 1918 medl. av
Arméförvaltningens sjukvårdsstyr: s vetenskapliga
råd samt sedan 1924 led. av Krigsvet.
akad. — A. har i ett 90-tal
publikationer bl. a. framlagt resultaten av sina
betydelsefulla undersökningar rörande
närsyntheten, för vars bekämpande
han förordade skolhygieniska
åtgärder. Han har närmare klarlagt
tårvägarnas utveckling och utrett
lins-vrickningarna och andra sjukdomar i
ögonlinsen. — A. har som huvudred,
för "Nordisk lärobok i oftalmologi"
gjort en betydande insats för det
skandinaviska samarbetet på medicinens
område. Han deltog ä\ten i stiftandet
av den skandinaviska tidskr. "Acta
oplithalmologica" och var den förste
generalsekr. i Skandinaviska
militär-läkarefören. — Gift 1906 med Märtha
Nordenskjöld. N. P.
Askelöf, Johan
Christoffer, publicist, f. 13 febr. 1787 i
Ingels-torp, Kristianst. län, † 12 juli 1848 i
Stockholm. Föräldrar: kyrkoherden
Magnus A. och Magdalena Cronholm..
— A. blev student i Lund 1796, fil.
kand. 1805 och fil. mag. s. å., inträdde
som e. o. kanslist i
Ecklesiastikexpeditionen 1810 och blev slutl. förste
expeditionssekr. 1824. Under
fälttåget i Tyskland 1813—14 tjänstgjorde
han under G. F. Wirsén, erhöll
därefter mångahanda uppdrag i
statens tjänst, företog bl. a. på
offentligt uppdrag resor till England och
i o Svenska män och kvinnor I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
