Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asplund, Gunnar - Asplund - 1. Asplund, Manne - 2. Asplund, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aspelin 149 Asplund
Gunnar Asplund,
lian steget fullt ut och byggde
"modernt" i Le Corbusiers anda.
Samtidigt gjorde han sig — tills, med flera
andra förf. i propagandaskriften
"acceptera" (1931) — till tolk för de
nya idéerna om huset som "en maskin
att bo i" o. s. v. Efter de nya
principerna ritade han sedan Bredenbergs
varuhus vid Drottninggatan i
Stockholm (1935), Statens bakteriologiska
laboratorium (1936) och
tillbyggnaden till rådhuset i Göteborg (1937).
Själv var han emellertid alltför
mycket konstnär för att fastna i
doktriner, och hans funktionalism äger
mitt i den strama behärskningen
artistiskt behag och graciös lätthet.
Stockholmsutställningens ljusa
sommararkitektur med sin livliga rytmik
var ett fullödigt prov på hans
nyskapande förmåga. Bland hans
kvarstående verk intar Skogskyrkogården
på Stockholms s. begravningsplats
med sina kapell en ställning för sig.
Den är resultatet av en internat,
tävling 1915, varvid S. Lewerentz och
A. fingo i uppdrag att utforma
platsen och bebyggelsen. I
samarbete ha de bägge arkitekterna där
skapat en stämningsfull enhet av
natur och viloplats för döda samt var
för sig gett form åt olika detaljer.
Redan 1920 byggde A. där
Uppståndelsekapellets sköna kupolrum med
mästerligt genomförd belysning, och
där invigdes 1940 det nya
kremato-riets ljusa komplex av hallar, gårdar
och kapell, vackert inkomponerade i
landskapet. Även krematoriets
inredning är till stor del ett verk av A.,
som där velat skapa ett uttryck för
det kärva och innerliga, kärnan i sv.
väsen. Förmodl. kommer krematoriet
att stå som ett huvudverk, inte bara
i A:s produktion utan också i
1930-talets byggnadskonst. — Gift 1) 1918
—34 med Gerda Bellman; 2) 1934 med
Ingrid Katarina Kling i hennes andra
gifte. — Litt.: Konstrevy 1940,
specialnummer för Skogskyrkogårdens
krematorium. Th. N.
Asplund, släkt, vars äldste med
säkerhet kände stamfar Johan
Henriksson levde vid mitten av 1600-talet
och ägde ett hemman i Väster-Aspby
i Torsåkers skn i Ångermanland.
Släktnamnet A. antogs efter
fädernegården av hans sonsons son,
länsmannen Daniel Persson (f. 1731, †
1788), far till länsmannen,
ekonomi-dir. Johan A. (f. 1766, † 1852).
Dennes söner, häradshövdingen Daniel A.
(f. 1795, † 1855) och apotekaren i
Umeå Johan Olof A. (f. 1801, † 1856),
blevo stamfäder för släktens nu
levande tvenne grenar. Till den äldre
av dessa hörde Daniel A:s söner,
landshövdingen i Jämtl. län Johan
Gustaf A. (f. 1826, † 1882) och
överläkaren vid Sahlgrenska sjukhuset i
Göteborg Nils Mauritz A. (f. 1827, †
1882), far till kirurgen Gustaf A. (A.
2). Till den yngre släktgrenen hör
Johan Olof A:s sonson,
bergsingenjören Manne A. (A. 1).
1. Asplund, Gari Immanuel
(Manne), bergmästare, bergsingenjör, f.
12 okt. 1872 i örträsks skn, Västerb.
län. Föräldrar: kyrkoherden Carl
August A. och Engelborg Carolina
Renberg. — A. blev student i Umeå
1891 och utexaminerades som
bergsingenjör från Tekn. högskolan 1895.
Han blev 1896 e. o. tjänsteman i
Kommerskollegii bergsbyrå, var 1897
—1904 anställd för malmletningar
och gruvundersökningar i Norrb. län
och utförde 1905—06
gruvundersökningar i Norge. Sistn. år återvände
han till Sverige och blev varaktigt
fäst vid N. bergmästaredistriktet,
först som gruvingenjör 1906—13,
därefter som tf. bergmästare 1913—
19 och som bergmästare därstädes,
med bostad i Luleå, 1919—37. —
A:s namn är intimt knutet till
exploaterandet av de lappländska
malm-bergen i 1900-talets början. Redan
1897 företog han en
uppmärksammad statlig undersökning av
Luossavaara malmfält. I Kiruna var han
1908—13 kommunalnämndsordf. och
kom där som gruvarbetarnas
talesman att ansluta sig till
socialdemokratin. Sedan 1912 led. av Första K.
liar han där särskilt förespråkat
sådana reformer som
arbetslöshetshjälpen och den s. k. rätten till arbete.
Han har nedlagt ett energiskt arbete
för ett bättre utnyttjande av de
norrländska malmtillgångarna inom
rikets gränser. — Gift 1) 1899 med
Maria Helena Lindmark, † 1911;
2) 1915 med Anna Elisabeth
Stålnacke. S. R.
2. Asplund, Erik Gustaf, kirurg,
f. 7 febr. 1876 i Göteborg. Föräldrar:
överläkaren Mauritz A. och Hulda
Gjers. — A. blev student i Göteborg
1895, med. kand. i Stockholm 1901 ocli
med. lic. därstädes 1906. Efter
förordnanden främst i kirurgi, ortopedi och
pediatrik, bl. a. vid avd. för kirurgisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
