Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Bagge, Jonas Samuel - 6. Bagge, Julius - 7. Bagge, Eva - Bagge - 1. Bagge, Algot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bagge
172
Bagge
der ett utmärkt åskådningsmaterial.
Belysande för hans nit och flit är, att
Bergsskolan i Falun vid hans avgång
ägde 380 modeller och 2 288
ritningar, som alla tillkommit under
hans tid ocli till största delen under
hans direkta ledning. Han var själv
en utmärkt konstruktionsritare och
modellbyggare. Som bergsmekaniker
utförde B. egna konstruktioner och
förbättrade andras idéer samt
ändrade äldre anläggningar. Hans
arbetsområde var vidsträckt och omfattade
bruksbyggnader (ss.
stångjärnssmedjor, masugnar ocli valsverk),
krossverk, blåsmaskiner, kvarnar,
sågverk, tröskverk, vattenhjul, turbiner,
dammbyggnader m. m. Inom
liydro-dynamiken gjorde han talrika
undersökningar och utförde, med frikostigt
stöd från Jernkontoret, experiment i
stor skala med turbiner. B. utövade
ett betydande författarskap. Han var
red. för Jernkontorets annaler samt
utgav bl. a. "Elementarkurs i
fysiken" (1835) och "Handbok i praktisk
mekanik" (1840; 3:e uppl. 1862), en
övers, och bearb, av fransmannen J.
Morins arbete. Efter en på
Bergskollegiets uppdrag 1855 företagen
studieresa till Frankrike utgav han
1S56 det värdefulla arbetet "Bidrag
till kännedomen om jernindustriens
ståndpunkt". De första
fosfortändstickorna i Sverige, "patenterade
snällstickor", tillverkades från 1843
vid J. S. Bagge & co:s fabrik i
Stockholm. Om den sv. industrins framtida
möjligheter hyste han de bästa
förhoppningar ; industripolitiskt
företrädde han en skyddsvänlig politik till
förmån för de högre
förädlingsindustrierna. I Falun var han en bemärkt
kommunalman. —■ Gift 1835 med
Anna Margareta ödman. — Litt.:
biografi av V. Eggertz i Vet. akad:s
lefnadsteckn., bd 2 (187S—85). S. L.
6. Bagge, Julius, musiker, f. 2
febr. 1S44 i Tumba, Stockholms län,
† 24 aug. 1890 i Södertälje. Son till
B. 4. — B. blev 1863 student i
Uppsala och övertog efter studier där
1874 Abr. Hirschs musikhandel i
Stockholm samt grundade 1877 ett
eget musikförlag, som 1889 delvis och
1892 helt och hållet förvärvades av
firma Gehrman & co. År 1889 blev lian
kamrer vid Mus. akad. B. var mycket
aktiv medl. av Mazerska
kvartettsällskapet och framträdde även som
musikskriftställare; bl. a. publicerade
lian 1881 i Samlaren en uppsats om
ursprunget till en del
bellmansmelo-dier. Han blev led. av Mus. akad.
1887. — Gift 1887 med
musiklärarinnan Julia Margareta öhman. P. L.
7. Bagge, Eva-, målarinna, f. 15
dec. 1871 i Stockholm. Föräldrar:
föreståndaren för Riksbankens
sedeltryckeri, k. sekreteraren Pehr Olof B.
och Henrica Ottiliana von Fieandt.
—■ B. var elev vid Konstakad.
1892—-95, där G. von Rosen, J. Börjeson och
G. Cederström voro hennes lärare.
Ären 1896—98 tillbragte hon i Italien
och Frankrike; dessa länder jämte
Holland har hon sedan besökt
upprepade gånger, sistn. land bl. a. 1906
och 1923 samt Italien 1921—23. Med
holländska 1600-talsmålare och en
vardagsinteriörens mästare som
Chardin har också hennes konst sina
närmaste beröringspunkter, men även
Barbizonskolan och den franska
impressionismen torde ha spelat en viss
roll för hennes utveckling.
Huvuddelen av hennes verk utgöres av
interiörer och porträtt. Ibland är det
ett rundkindat barnhuvud, som lockat
henne med sin troskyldiga blick, men
oftast har lion skildrat åldrade
människor, vilkas drag präglats av livets
erfarenheter, eller sjuka, som nått
fram till seger över sitt lidande, ss. i
"Den gamla" (1914) ocli
"Konvalescent" (1927). Det drag av livsvisdom,
som karakteriserar B:s
människoframställningar, återfinnes som klar
och rofylld harmoni i hennes
interiörer med eller utan figurer, t. ex. i
"Sista solstrålen" (1909) och "Vid
sybordet" (1925). "Stilla liv" skulle
kunna stå som rubrik över B:s hela
konstnärsgärning. Hon liar också
målat ett fåtal stilleben ss. "Nature
morte" (1940) och "Stilleben med
luta" (s. å.), som verkl. äro levande i
sin konstnärliga uttrycksfullhet.
Några till formatet små men i sin
rymdverkan och lyskraft mäktiga
landskap från Skåne och Öland
fullständiga bilden av ett livsverk, som är
sällsynt följdriktigt i sin lågmälda
ton ocli sin strävan efter konstnärlig
fulländning. — B. liar deltagit i
Sveriges allm. konstfören:s utställningar
m. fi. samt i internat, utställningar i
utlandet men blev allm. erkänd först
genom en retrospektiv utställning i
Stenmans konstgalleri i Stockholm
hösten 1941. — Ogift. Th. N.
Bagge, släkt från Västergötland,
vars äldste kände medl. var Per
Olofsson B., byggmästare ocli timmerman
på Karlegården under Gräfsnäs i
Västergötland på 1600-talet. En
ättling till honom, kyrkoherden i
Lång-löt på Öland Fredrik Ulrik B. (f.
1797, † 1851), blev farfar till
rätts-vetenskapsmannen Algot B. (B. 1)
och nationalekonomen och politikern
Gösta B. (B. 2). — Litt.: L. B. Bagge,
"De ofrälse Bagge-släkterna i
Sverige" (1906).
1. Bagge, Algot Johan Fredrik,
jurist, f. 19 juli 1875 i Stockholm.
Föräldrar: bankokommissarien Adolf
B. och Sigrid Schuberth. — B. avlade
jur. kand.-ex. vid Uppsala univ. 1899,
blev tf. fiskal i Svea hovrätt 1905,
hovrättsråd 1911 och revisionssekr.
1915. År 1927 utnämndes B. till
häradshövding i Sollentuna och
Färentuna härads domsaga och 1939 till
jus-titieråd. — Han medverkade 1913—21
i Justitiedep. vid utarbetandet av en
rad lagförslag inom straffrätten och
krigstidslagstiftningen. Från 1921
ägnade B. sin verksamhet särskilt åt
den internat, sjörätten, på vilket
område han blivit en av landets främsta
sakkunniga. Han var ordf. i
sjölag-stiftningskommittén 1921—29,
sakkunnig i Justitiedep. vid
förhandlingar på sjörättens område från
1923, blev delegerad för sv. regeringen
i ett flertal internat,
sjörättskonferenser i Bryssel och vid 1928 års
Haagkonferens för internat,
privaträtt, var president i engelsk-tyska
skiljedomstolen i London 1925—26
och skiljedomare i tvist mellan
Storbritannien och Finland 1933—34.
Bland B:s förtroendeuppdrag på det
mellanstatliga rättsliga samarbetets
område må ytterligare nämnas hans
verksamhet som v. president i Inter-
Eva Bagge.
Algot Bagge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
