Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bagger - Bagger-Jörgensen, Olof - Bahr, Johan Fredrik - Bahr-Bergius, Eva von, fysiker, se Bergius - Balck, Viktor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bagger
174
Balck
Johan Fredrik Bahr. Pennteckning (detalj)
1852 (Kungliga biblioteket).
Bagger, dansk-sv. släkt frän
Odense på Fyen, där en medl. 1550 dog
ss. köpman. En släkting till honom,
Olof Johannsen (f. 1607, † 1677),
antog efter modern namnet B. Han
överflyttade 1638 till Lund, där han
blev katedralskolans rektor; 1656
utnämndes lian till generalprokurator
vid domkapitlet och blev 1667 vid
gymnasiets upplösning och univ:s
inrättande andre teol. prof. och univ:s
förste rektor samt följ. år förste
teol. prof. Av hans fem söner
kvarstannade två i Sverige, näml.
prosten i Trelleborg Johannes B. (†
1722) och prosten i Tanum i
Bohuslän Lars B. († 1685). Tre söner till
Olof B. återvände till Danmark, bland
dem Hans B. (f. 1646, † 1693), som
1670 blev e. o. prof. i filosofi vid
domskolan i Lund men senare sökte
förbindelser med faderns hemland
Danmark, sedan han förgäves hade sökt
logices et metaphysices professuren
vid Lunds univ., för vilken det
ansågs, att han var något ung, och att
han "i sina sollicitationer var alltför
inquietus et anxius och alltför
mycket skrupulerade". Han
utnämndes 1674 till sognepräst vid Frue
Kirke i Köpenhamn och blev 1675
biskop över Själlands stift.
Bagger-Jörgensen, Lars Olof,
lantmätare, f. 29 jan. 1879 i Ausås
skn, Kristianst. län. Föräldrar:
lantbrukaren Hans Jörgensen och
Mar-gretliø Bagger. — B. blev student i
Hälsingborg 1897, avlade
lantmäteri-ex. 1900, blev v.
kommissionslantmätare i Malmöh. län 1906 och extra
lantmätare där 1909. Efter transport
till Stockholms län 1910 blev han
distriktslantmätare i detta läns mell.
distrikt 1913 och i Sollentuna
distrikt 1920. Sistn. år inträdde han
som tf. byråchef i Lantmäteristyr.,
där han 1924 utnämndes till byrådir.
och 1926 till byråchef samt 1932—33
var tf. generaldir. Ären 1910—15 var
B. föreståndare för
lantmäteriundervisningen och samtidigt lärare i
praktiskt lantmäteri där samt var 1917—
19 led. av 1917 års
lantmäterikommis-sion. Han har medarbetat i
publikationerna "Sveriges kartläggning"
(1922) och "Svenska lantmäteriet
1628—1928" (1928), varjämte han
publicerat ett flertal artiklar i den
sv. och utländska fackpressen. Han
var 1930—36 verksam som ordf. i
Kartografiska sällskapet och
tillhörde Tekn. högskolans styr. 1932—41.
— Gift 1909 med målarinnan Signe
Lennmor. S. L.
Bahr, Johan Fredrik,
lärare i kemi, f. 10 aug. 1805 i Visby, † 8
maj 1875 i Uppsala. Föräldrar:
skepparen Karl Fredrik B. och Johanna
Margareta Svebilius. — B. blev
student i Uppsala 1823, fil. kand. 1833
och fil. mag. s. å. därstädes. Han
började först 1837 studera kemi samt
var adjunkt i kemi vid Teknologiska
inst. (sedermera Tekn. högskolan)
1843—47, lärare i kemi, mineralogi
och geologi för lantmätare 1855—60,
blev kemiilärare vid
artilleriläroverket i Stockholm 1858 samt var
adjunkt och laborator i kemi vid
Uppsala univ. 1862—72. B. blev led. av
Vet. akad. 1S62. Han företog flera
resor till Mellaneuropa. — Sedan B. i
sin ungdom framträtt som en föga
originell skald i tidens romantiska stil,
väcktes hans naturvetenskapliga
intressen, och han började på 1840-talet
arbeta på L. F. Svanbergs kemiska
laboratorium i Stockholm. Där sysslade
lian huvudsakl. med praktiska
uppdrag, s®. analyser o. dyl., och
förvärvade därunder stor erfarenhet och
manuell skicklighet. Uppmärksamhet
väckte hans "Analyser af atmosferisk
luft i Stockholm-"" (1858), som
belönades av Vet. akad. med Lindbomska
priset. —- I Heidelberg arbetade B.
hos R. Bunsen och utgav 1866 tills,
med honom "über Erbinerde und
Yt-tererde", i vilken avhandl. erbiums
och yttriums kemi undersökas på ett
sätt, som kom att bli grundläggande
för de sällsynta jordarternas kemi.
Erbiums karakteristiska spektrum
upptäcktes även av B. under arbetena
på Bunsens laboratorium. —
Återkommen till Stockholm upprättade
han med stora ekonomiska
svårigheter ett privatlaboratorium, där han
sysselsatte sig med en mängd tekniska
problem, bl. a. torrdestiUation av
trä och torv, ävensom
oljeframställning ur alunskiffer. -— Gift 1872 med
Erika Gustava Kjellén. B. S.
Bahr-Bergius, E v a v o n, fysiker,
se Bergius.
Balck, Viktor Gustaf, militär,
gymnast, idrottsfrämjare, f. 25 april
1844 i Karlskrona, † 31 maj 1928 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden
Anders B. och Karolina Hagström. ■—
B. gick tidigt till sjöss och seglade
1856—58 på kofferdi- och 1859—60 på
örlogsfartyg, varefter lian 1861 blev
kadett vid Krigsskolan på Karlberg.
Gymnastik och idrott fångade nu hans
intresse, varför han snart övergav
flottan för armén. Han blev
underlöjtnant vid Nerikes reg. 1866 och kapten
1884. År 1891 övergick lian på
reservstat och utnämndes 1894 till major
och 1904 till överste i armén.
Generalmajors titel fick han 1914. — Åren
1866—6S genomgick B. Gymnastiska
centralinst. Han fortsatte 186S—70
studierna vid inst. samt var
biträdande lärare där och på Krigsskolan. Åren
1870—72 var han gymnastiklärare vid
Strömsholms ridskola, varefter han
anställdes som extra lärare vid
Gymnastiska centralinst., där han verkade
som ord. lärare 1885—S7, överlärare
1887—1907 och föreståndare 1907—
09. Han tjänstgjorde dessutom som
gymnastiklärare vid flera läroverk i
Stockholm. —- B. ägnade först sina
krafter åt den frivilliga gymnastiken.
År 1875 stiftade han Stockholms
gym-nastikfören. (ordf. 1875—1917) "och
1876 Stockholms gymnastik- och
fäkt-klubb (ordf. 1880—1917), och med en
trupp från dessa gav lian märkliga
uppvisningar i Sverige och 1880 även
i England. Den sv. idrottsrörelsen
föddies ur de impulser, som B. och
hans gymnaster där mottogo från
brittisk idrott. B., som i gymnastiken
hävdade färdighetsövningarnas rätt
gentemot de då dominerande
formgivande rörelserna, såg i idrotten
gymnastikens tillämpning och
ordnade redan 1880 de första sv.
tävlingarna i fri idrott på sitt reg:s
övningsplats Sanna hed. Han tog initiativet
till undervisning i idrott vid
Gymnastiska centralinst. och främjade
allsidigt frilufts- och idrottsliv, bl. a.
som ordf. i Stockholms roddfören.
1881—1901 och i Stockholms allm.
skridskoklubb 1899—1916, som
stiftare av Stockholms skidlöpareklubb
1879 och som styr.-led. i Fören. för
skidlöpningens och friluftslivets
främjande 1892—1909; han var även en
av stiftarna och ledarna av Sv. turist
-fören. och intresserade sig mycket för
skolungdomens vapenövningar. År
1891, i samband med en stor internat,
gymnastik- och idrottsfest i
Stockholm, som B. ordnat, bildade han Sv.
gymnastikförb., från 1896 kallat Sv.
gymnastik- och idrottsförb., med B. som
ordf. 1896—1904, varefter det uppgick
i Sv. gymnastik- och idrottsfören:nas
riksförb., där B. 1904—13 var v. ordf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
