Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Berger, Ossian - 4. Berger, Ivar - 5. Berger, Vilhelm - Bergeron, Tor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berger
241
Bergeron
Ossian Berger.
2. — Efter mogenhetsex. i Örebro 1866
blev B. fil. kand. 1872, fil. lic. 1876,
fil. dr 1877, jur. utr. kand. 1880, jur.
utr. lic. 1883 och jur. utr. dr 18S4,
allt vid Uppsala univ. Han blev v.
häradshövding 1882, assessor i
Hovrätten över Skåne och Blekinge 1886,
revisionssekr. 1889, var häradshövding
i N. Åsbo domsaga 1892—98,
riksdagens justitieombudsman 1898—1902,
statsråd och chef för Justitiedep. 1902
—05 samt ånyo häradshövding i N.
Åsbo 1905, justitieombudsmannens
suppleant 1906—07 samt 1908—13 och
justitieombudsman från 1913. Han
tillhörde Första K. 1907—12. — Som
justitieombudsman visade B. gott
omdöme samt mycken energi och
duglighet, icke minst genom reformförslag
på olika områden, och bidrog kraftigt
till att höja ämbetets betydelse. Hos K.
M:t hemställde han om åtgärder för
erhållande av bättre och mera
praktiskt uppställda läroböcker för juris
studerande, och han påpekade brister
i snabbheten och säkerheten hos
rättsväsendet samt beivrade med nit
och oväld missbruk och övergrepp av
olika slag, ss. sportelhunger och
intrång i de medborgerliga
rättigheterna, t. ex. församlingsfriheten. Han
påtalade brister hos lagar och
författningar, vilket i mänga fall ledde till
åsyftad verkan. — B:s utnämning
till justitieminister i E. G. Boströms
andra ministär 1902—05 bidrog att
ge denna en framstegsvänlig
karaktär. Han genomdrev flera lagförslag
i frisinnad anda, bl. a. om avdrag
av rannsakningstiden från
strafftiden samt om Sveriges anslutning
till Bernkonventionen i fråga om
litterär äganderätt. Ministärens främsta
uppgift var att söka lösa
rösträttsfrågan, men de av B. kontrasignerade
propositionerna om allm. och lika
rösträtt för män vid val till Andra K.
ocli om proportionella val föllo vid
16 Svenska män och kvinnor 1
riksdagarna 1904 och 1905 i Andra
K. genom de liberalas motstånd mot
proportionalismen. Den 1905
framlagda propositionen om lag mot
sam-liällsfarliga strejker bifölls likaledes
av Första K. men fälldes av Andra K.
I ministären Ramstedt 1905 kvarstod
B. som justitieminister och
kontrasignerade den omstridda
propositionen till juniriksdagen om unionens
upplösning. Då riksdagen i denna
fråga följde andra linjer än
regeringen, avgick denna i aug. 1905. — Som
riksdagsman visade B. sig mycket
energisk och intresserade sig särskilt
för frågor rörande lagstiftning och
rättskipning. Liberal till sin läggning
var han dock aldrig partibunden utan
mån om sin självständighet. I
striderna kring försvarsfrågan 1911 och följ.
år kom han genom en mera positiv
inställning i motsättning till de
frisinnade, och som varm försvarsvän var
han aktivt verksam i Sv.
pansarbåt-s-fören:s styr. — Ogift. S. L.
4. Berger, Ivar Theodor,
ämbetsman, idrottsfrämjare, f. 10 juni 1861
i Göteborg, † 30 aug. 1937 därstädes.
Föräldrar: dispaschören, v.
häradshövdingen Mauritz Theodor B. och
Hedvig Franck. — B. avlade
hov-rättsex. i Uppsala 1885, blev v.
häradshövding 1888, polisnotarie i
Göteborg 1896, förste rådhuskanslist
1901 och polissekr. 1902. Åren 1907
-—31 var han polisdomare. — B.
var 1897—1900 v. ordf. i Göteborgs
velocipedklubb och deltog 1900 i
stiftandet av Göteborgs idrottsförb., i
vars styr. han var v. ordf. 1900 och
ordf. 1901—37. Han nedlade inom
denna sammanslutning ett energiskt och
fruktbart arbete på att åstadkomma
eller förbättra idrottsanläggningar,
bl. a. Idrottsgården i Hindås,
Brage-backen i Slottsskogen (Göteborg) och
Ullevi idrottsplats. Åren 1902—12 var
B. en av Sv. idrottsförbis ledande
krafter. Han spelade även en
framträdande roll vid tillkomsten av Sv.
gymnastik- och idrottsfören:nas riksförb.,
ej minst genom sin juridiska
erfarenhet ; som led. av interimstyr. och
stadgeutskottet drog han upp de klara
riktlinjerna för den sv. idrottens
centralorganisation och försvarade dem
även med stor kraft mot alla planer
pä omorganisation under den tid han
tillhörde riksförb :s överstyr., 1903—
22. — Gift 1) 1889—92 med
friherrinnan Hedvig Taube; 2) 1899 med
Axelia (Acca) Natt och Dag. G. T.
5. Berger, Vilhelm,
tidningsman, författare, f. 17 okt. 1867 på
S. Håkanbol i Nysunds skn, Örebro
län, † 24 jan. 1938 i Förenta staterna.
Bror till B. 2 och B. 3. — Efter några
års anställning vid ett brukskontor
innehade B. fädernegården S. Håkan-
Ivar Berger.
bol 1892—95. Följ. år utvandrade han
till Förenta staterna, där han snart
började publicera skisser och noveller
med sv.-amerikanska motiv i olika
sv.-språkiga tidn. Uppmuntrad av
publikens bifall utgav han under
pseud. Felix Vivo 1902 en liten bok
"Rätt och slätt" och 1903
"Hvardagshändelser. Svensk-amerikanska
berättelser". B. var 1903—36 redaktör
för tidn. Nordstjernan i New York,
med undantag av åren 1913—15, då
han var föreståndare vid sv. lutherska
immigranthemmet därstädes. Han
bedrev också ivriga språkvetenskapliga
forskningar, företrädesvis ang. det
engelska språkets inflytande på det
sv. språket i Förenta staterna, och
publicerade bl. a. "Vårt språk" (1912),
"Amerikanska ortnamn af svenskt
ursprung" (1915), "Svensk-amerikanska
språket" (1934) och "En näve
svensk-amerikanskt" (1937). Såväl på det
kulturella som på det kyrkliga
området var B. en av förgrundsgestalterna
inom den sv. kolonin i New York. —
Gift 1) 1894 med Johanna Maria
Lindskog, † 1896; 2) 1898 med Ida
Johnson, † 1900; 3) 1906 med Berta
Christina Andersson.
Bergeron [-3erå’ng], Tor Harold
Percival, meteorolog, f. 15 aug. 1891 i
Godstone, Surrey, England. Föräldrar:
affärsmannen Armand B. och Hilda
Stawe. — Efter studentex. vid
Lundsbergs skola 1910 studerade B. vid
Stockholms högskola till 1918 och sedan
vid univ. i Leipzig och i Oslo, där han
blev fil. dr 1928. Han knöts till
Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt 1919. Åren 1922—35 var han
meteorolog i norsk tjänst, varefter
han återvände till Sverige och 1936
blev statsmeteorolog samt 1942 förste
statsmeteorolog. År 1937 förordnades
han till docent och är sedan 1941 tf.
lärare i meteorologi vid Stockholms
högskola. Efter kallelse undervisade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
