Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B / 248 (1942-1948) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergholm, Paul - Bergius, Nicolaus - Bergius - 1. Bergius, Bengt - 2. Bergius, Peter Jonas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Paul Bergholm.

ab. Thule 1904—10 och verkst. dir. för
Livförsäkringsanst. Brage 1910—14.
När 1914 ett flertal sv.
livförsäkringsbolag bildade Återförsäkringsab.
Sverige, utnämndes B. till dess verkst.
dir. Det närmaste målet för B. var
att organisera det nya bolagets
huvudgren, återförsäkringen, på
grundval av den s. k. riskpremiemetoden.
År 1918 blev B. sekr., 1926 v. ordf. och
1931 ordf. i Sv. försäkringsfören. Han
var också en av initiativtagarna till
och blev 1926 verkst. dir. i
Pensionsanstalten Sverige. När detta företag
1929 sammanslogs med Sveriges
privatanställdas pensionskassa till Sv.
personal-pensionskassan, blev B.
bolagets jourhavande dir. Sedan 1933 är
han ordf. i Sv. handelsbankens
revision och sedan 1938 ordf. i
Djursholms luftskyddsfören. B. är vidare
bl. a. sv. red. och ansvarig utgivare av
Nordisk försäkringstidskr. sedan 1920,
har utgivit tre avhandl. om den
preussiska räntegårdskolonisationen samt
skrivit uppsatser i försäkringsfrågor
i fackpressen och andra
publikationer. — Gift 1910 med Ester Carlsson.

Bergius, Nicolaus, präst, f. 4
dec. 1658 i Reval, † 5 april 1706 i
Pernau, Estland. Föräldrar: svenske
pastorn vid domkyrkan i Reval, mag.
Olaus Nicolai B. (Smolandus) och
Vendela Rylander. — B. blev student
i Åbo 1676 och i Uppsala 1677. Han
fick 1682 ett stipendium ocli reste
utrikes, stannade nära ett år i
Frankfurt a. M. under flitigt umgänge i
Filip Jakob Speners hus och begav
sig därifrån till Giessen, där han blev
fil. mag. 1684, samt till Holland,
England och Frankrike. Sedan lian
återkommit till Sverige, blev han pastor
1687 och kyrkoherde 1694 vid den
nyinrättade franska förs. i Stockholm.
För denna verksamhet hade lian
särskilda förutsättningar bl. a. på grund
av sin väl utnyttjade studieresa. Han
råkade dock 1688—89 in i ett
psykiskt depressionstillstånd men
återvann sin hälsa huvudsakl. genom
påverkan från sin blivande maka,
grevinnan Christiana Juliana
Oxenstierna. Deras äktenskap, som ingicks
1691, väckte ett oerhört uppseende.
Sin verksamhet i Stockholm fortsatte
B. till 1701, bedrev förs.-arbetet med
stort nit och grundade en fransk skola
i Stockholm, översatte den sv.
psalmboken till franska m. m. och deltog i
bibelkommissionens arbete från 1698.
Han utnämndes till superintendent i
Ingermanland 1700 samt till
generalsuperintendent i Livland, prokansler
för akad. i Pernau oeh teol. prof.
därstädes 1701 och till kyrkoherde vid
S:t Nicolai tyska förs. i Pernau 1703.
Hans största positiva insats på det
nya arbetsfältet torde ha rört övers.
till estniska och lettiska av de
kyrkliga böckerna. Hans vetenskapliga
produktion rörde ryska förhållanden.
Främst att nämna är den i Uppsala
ventilerade avhandl. över ryska
kyrkans ocli religionens tillstånd, på
vilken han blev teol. dr 1705. Ett
praktiskt-moraliskt syfte hade hans
synbarl. från tyskt original bearbetade
stridsskrift "Wällustens twenne
blås-bälgor ..." (1690), riktad mot
dekolletaget i tidens dammoder.

        E. B—n.

Bergius. Som släktens stamfar
betraktas bonden Hallor i Våxnäs,
Tingvalla skn (nuv. Karlstad). Han levde
på 1500-talet, och hans son,
kyrkvärden Anders Hallorsson, bodde i Berg,
Väse skn, Värml. län. Tre av dennes
söner antogo efter fädernegården
namnet B. och blevo stamfäder för släktens
huvudgrenar: kyrkoherden
Benedictus Andreæ B. († 1682), rådmannen
Anders Andersson B. och rådmannen
Erik Andersson B. (f. 1646, † 1685).
Benedictus Andreæ B. blev farfars far
till historikern Bengt B. (B. 1) och
läkaren och botanisten Peter Jonas B.
(B. 2). En sonson till Anders
Andersson B. var läkaren Johan B., senare
Bergstral (se denne), och hans bror,
porträttmålaren och konservatorn
Anders B. (f. 1718, † 1793), som främst
var verksam i Norge och Danmark.
Från stamfadern till tredje grenen,
Erik Andersson B., härstamma i femte
led häradshövdingen och
riksdagsmannen Oscar B. (f. 1834, † 1902) och
dennes kusins son, folkhögskolläraren
Niklas B. (B. 3), gift med fysikern
Eva von Bahr (B. 4).

Bengt Bergius. Målning (detalj) av J. J. Streng 1761 (Bergianska stiftelsen, Stockholm).

1. Bergius, Bengt, historiker, f. 2
sept. 1723 på säteriet Livered i
Hålanda skn, Älvsb. län, † 28 okt. 1784
i Stockholm. Föräldrar:
häradshövdingen Bengt B. och Sara Maria
Dryselia. — B. blev tidigt
föräldralös. Han inskrevs genom
släktingars mellankomst vid Lunds univ.
1741, blev fil. mag. 1745 och docent
i historia där 1747 samt e. o.
assessor i Antikvitetsarkivet 1758. Som
historiker utbildades B. av S.
Lagerbring och tog även intryck av dansken
J. Langebek. B:s insats blev
urkundsutgivarens och samlarens. Hans första
verk var "Nytt förråd af äldre och
nyare handlingar rörande nordiska
historien" (1753—54, tills, med J.
Lind). Det innehåller urkunder från
1500- och 1600-talen, bl. a. rörande
Uppsala univ. Verket följdes av en
del mindre publikationer, som delvis
ha endast kuriositetsintresse. En plan
att låta B. utge ett sv. diplomatarium
strandade av brist på medel. B.
lämnade då Antikvitetsarkivet och blev
kommissarie i Riksbanken 1762. Han
fortsatte dock med att samla
avskrifter av intressanta handlingar och
skaffade sig på så sätt en stor ocli
mycket värdefull serie avskrifter av
brev, huvudsakl. från 1600- och
1700-talen och bl. a. berörande
lärdomshistorien. Avskriftssamlingen
donerades till Vet. akad. En katalog över
densamma — ingående i K. bibl:s
handlingar — utgavs 1938 av A.
Holmberg. B. ägde stora
naturvetenskapliga och nationalekonomiska
intressen och höll 1769 som preses i Vet.
akad., där han blev led. 1766, ett tal
över den sv. "äng-skötseln", i vilket
han pläderade för rationell
foderväxtodling. — Ogift. — Litt.: A.
Holmberg, "B. B. och hans
avskriftssamling" (Lychnos 1938).

        T. D.

2. Bergius, Peter Jonas,
läkare, botanist, f. 6 juli 1730 på
Erikstad i Vittaryds skn, Kronob. län,
† 10 juli 1790 i Stockholm. Bror till
B. 1. — B. blev student i Lund 1746
och i Uppsala 1749, disputerade under
Linnés presidium 1750, examinerades
pro gradu 1753 och blev med. dr 1754.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>