Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bergman, Torbern - Bergman - 1. Bergman, Carl - 2. Bergman, Gustaf - Bergman - 1. Bergman, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berghman
260
Bergholm
Carl Bergman.
olika temperaturer och fann, att
"surbrunnarnas" vatten innehåller stora
mängder kolsyra. I anslutning
därtill uppfann han 1775 konsten att
tillreda artificiella mineralvatten. — B.
var anhängare av flogistonteorin;
lian sökte skarpsinnigt bestämma
brännbara ämnens och oxiderbara
metallers halt av det hypotetiska
grundämnet flogiston, som vid förbränning
resp. oxidation ansågs lämna dem. —
Inom den organiska kemin blev B.
genom sina arbeten en föregångsman
och beredde väg för flera av Scheeles
stora upptäckter. Han var även den
förste, som skilde mellan oorganiska
och organiska ämnen, medan man
förut uppställt tre grupper: mineraliska,
animaliska ocli vegetabiliska ämnen.
— I kemiska nomenklaturfrågor
föreslog B. förbättringar och
förenklingar, som enligt J. J. Berzelius voro de
bästa dittills. — Sina talrika kemiska
och fysiska avhandL’ började B. samla
under titeln "Opuscula physica et
chemica" (1—3, 1779—83; efter hans
död utgåvos ytterligare 3 delar 1787
—90). De översattes till tyska och
delvis till franska. Hans "Handbok i
mineralogi" (1782) är rik på
iakttagelser främst, inom den kemiska
mineralogin men även inom
kristallografi^ där han blev en föregångare
till Haiiy. — För sv.
naturvetenskaplig forskning innebar B:s tidiga
bortgång en oerhörd förlust. Genom
rastlöst arbete överansträngde han sig
och var därför sjuklig större delen av
sitt liv men uträttade trots detta så
mycket, att det måste väcka
förundran. Han blev genom sitt snille och
sitt skarpsinne en banbrytare, och
hans många upptäckter och rön,
främst inom kemin, lia för alltid gett
honom en hedersplats bland
vetenskapens store. — Han är begravd vid V.
Ny kyrka. — Gift 1771 med
Margaretha Catharina Trast. — Litt.: T. B: s
självbiografi (1916; Äldre svenska
biografier, 3); B. von Beskow, "Minne
öfver... T. B." (Sv. akad:s handl.
1860); J. Lindquist, "Framställning
af T. B:s fysiska geografi" (1900).
S. L„ (H. W.)
Bergman. Släkten härstammar
från Johan Lorens B. (f. omkr. 1702,
† 1752), bruksinspektör vid Ryfors
järnverk, Vartofta härad i
Västergötland. Denne blev farfars far till
kontraktsprosten Carl Abraham B. (B.
1). En son till honom var
generalmajoren Gustaf C:son B. (B. 2).
1. Bergman, Carl Abraham,
präst, f. 20 april 1S00 på Oretorp i
Vinslövs skn, Kristianst. län, † 28
mars 18S9 i Vinslöv, samma län.
Föräldrar : kronolänsmannen Johan Peter
B. och Catharina Dorothea Borgman.
— B. blev student 1816, fil. kand.-ex.
fil. mag. 1823, avlade med. kand.-ex.
1826 och med. lic.-ex. 1827 och blev
med. dr 1829 samt avlade präst- och
pastoralex. och prästvigdes 1830. Han
blev v. konrektor vid Malmö
lärdomsskola 1824 och lärare vid Lunds
katedralskola 1825 samt rektor där 1827.
Han tillträdde
kyrkoherdebefattningen i Vinslövs och Nävlinge pastorat i
Lunds stift 1833 och var
kontraktsprost i V. Göinge kontrakt 1865—67.
B. blev fil. jubeldr 1874. — I tidens
politiska reformsträvanden tog B.
livlig del, och fastän lian inte kom att
spela någon ledande roll, återspeglade
han som en känslig barometer liberala
strömningar på olika områden. Bl. a.
lade han grunden till en
växelunder-visningsskola i Lund. Sedan lian
tillträtt Vinslövs pastorat, började lian
genast en energisk kamp för folkskolan
och lyckades ordna förs:s skolväsen.
Under inflytande av grundtvigianska
idéer tog lian verksam del i
upprättandet av önnestads folkhögskola, som
öppnades 1868. Även på lantbrukets
område uppträdde han som
föregångsman. Han var även en av de
verksammaste initiativtagarna till
Kristianstad—Hässleholms järnvägar. Från
att lia varit rationalistiskt inställd
genomgick B. från slutet av 1840-talet
en andlig fördjupning och kom att
jämte H. B. Hammar och P. P.
Welin-der bli en av förgrundsfigurerna i den
skånska utlöparen av den
väckelserörelse, vars främste bärare C. O.
Rosenius var. Vid kyrkokonferensen i
Hälsingborg 1853 var lian med om att
bilda en skånsk grupp av
Evangeliska alliansen, och när Kristianstads
traktatsällskap 1855 bildades, blev
han dess förste v. ordf., vilket
föranledde konflikter mellan lionom och
den lundensiska liögkyrkligheten. Mot
slutet av sitt liv kom han att bli mera
kyrkligt orienterad. B. utövade ett
omfattande författarskap. — Gift
1828 med Catharina Eleonora Vult
von Steijern. N. B.
2. Bergman, Gustaf Alarik
C:son, arméofficer, f. 23 juli 1844 i
Vinslövs skn, Kristianst. län, † 20 maj
1926 i Stockholm. Son till B. 1. — B.
genomgick ss. civilingenjörselev Högre
artilleriläroverket på Marieberg 1865
—68, övergick därunder till den
militära banan och konstituerades 1866
till konduktör vid fortifikationen,
där lian blev underlöjtnant 1868. Han
befordrades till kapten 1874 och till
major vid Generalstaben 1889. Är 1891
blev han stabschef vid Andra
arméfördelningen. Redan s. å. återgick lian
dock som major till fortifikationen och
fick i uppdrag att utarbeta förslag till
befästningar vid Boden. Till
överstelöjtnant befordrades han 1895 och till
överste 1897. Ären 1904—11 var han
generalmajor och chef för
fortifikationen. — B. tjänstgjorde som
lärare vid Krigsskolan, Sjökrigsskolan
och Krigshögskolan, Han var led. av
bl. a. 1897 års stora parlamentariska
kommitté för utredning rörande
landets fasta försvar. Spirituell och fint
bildad var lian personlig vän till
konung Oscar II. Han utnämndes till
adjutant lios konungen 1882 och till
överadjutant 1897. Till led. av
Krigs-vet. akad. valdes han 1891. — Gift 1)
1870 med Anna Eva Mortana
Hyltén-Cavallius, † 1877; 2} 1896 med fil.
kand. Augusta Regina Astrup. F. M.
Bergman, från Stockholm.
Släktens äldste med visshet kände stamfar
var assistenten i Justitiekollegium i
Stockholm Gustaf B. (f. 1710, † 17S9).
En sonsons son till lionom var v.
häradshövdingen Knut Oscar B. (f.
1811, † 1870), vars yngste son,
generalmajoren i armén William B. (B.
1), blev far till målarinnan Annie B.
(B. 2).
1. Bergman, Oskar William,
arméofficer, vapenkonstruktör, f. 5 dec.
1860 i Stockholm, † 12 okt. 1929 där-
Gustaf Bergman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
