Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bergman, Johan - 2. Bergman, Gösta - 3. Bergman, Sten - 1. Bergman, Signe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berghman
203
Bergholm
den med understöd av Längmanska
kulturfonden utg. boken "Det svenska
universitetet i Dorpat under
stormaktstiden" (1932). — Inom
nykterhetsrörelsen har B. gjort en tungt
vägande insats som outtröttlig
organisatör, talare och förf. Under
uppsalatiden tog han initiativet till Uppsala
blåbandsfören. 1887, Studenternas
helnykterhetssällskap 1888 och
Nykterhetsvännernas studenthem 1889. Sedan
han 1892 ingått i Godtemplarorden,
utövade han där en nitisk och
inflytelserik verksamhet. Även i det
internat. nykterhetsarbetet liar han spelat
en framträdande roll på olika
styr.-poster i Godtemplarordens
världsstorloge samt som ordf. i internat, byrån
i Lausanne mot alkoholismen 1907—
37. Vid sin avgång från denna post
utsågs han till hederspresident för
denna den internat,
nykterhetsrörelsens centralbyrå. Bland B:s omkr. 35
skrifter i nykterhetsfrågan må
nämnas "Svenska nykterhetsrörelsens
historia" (3:e uppl. 1913) och
"Nykterhetsrörelsens världshistoria" (2: a
uppl. 1926—27, 2:a tyska uppl. 1924).
B. har även redigerat
nykterhetstid-skr. Mimer 1903—19. — Som
politiker har B. från tidiga år stått på den
borgerliga vänsterns radikala flygel.
Han tillhörde Första K. 1918—19,
avgick efter utnämningen till prof. i
Dorpat och återkom 1923. I riksdagen
liar han tjänstgjort inom särskilda
utskott 19i8, 1927 ocli 1933, i
bevillningsutskottet 1924—33, i
konstitutionsutskottet sedan 1934 och som
suppleant i utrikesnämnden 1933
samt i statsutskottet från 1939. Från
1934 var han ordf. i riksdagens
interparlamentariska grupp till sin
avgång ur riksdagen 1941. B. är medl.
av Accademia degli Arcadi i Kom
sedan 1927 samt av flera sv. och
utländska lärda sällskap. — Gift
1891 med lärarinnan Kerstin
Ben-riksson. N. B.
2. Bergman, Nils Gösta,
språkman, f. 6 juni 1S94 i Tydje skn, Älvsb.
län. Son till B. 1. — B. blev fil. kand.
i Uppsala 1914, fil. lic. 1920, fil. dr
1922, var lektor i sv. språket vid univ.
i Greifswald 1919—21 och anställdes
som lektor i svenska och tyska vid
Högre allm. läroverket i Sundsvall
1922 samt vid Högre allm. läroverket
i Lund 1932. — B. har ägnat
särskilt intresse åt sv. vardags- och
slangspråk i dess olika avarter och
bedrivit ett uppmärksammat
författarskap på detta område; bl. a.
har han publicerat "Till
soldatspråkets psykologi" (1924),
"Västgötaknallarna ooh deras hemliga språk"
(1929), "Rotvälska" (1931),
"Skol-pojksslang" (1934), "Om 1500-talets
Rotwelsch och dess nordiska avläg-
gare" (1935) och "Om sotarnas språk"
(1940). — En beaktansvärd insats
liar B. gjort för radions
popularisering i Sverige. Under sin
verksamhet i Sundsvall var han radions
programchef därstädes från 1925 och blev
en av de främsta initiativtagarna till
och den ursprungliga organisatören
av skolradion. Han var sakkunnig i
Ecklesiastikdep. för utredning
rörande skolradio 1928—29 och
skolradio-programchef i ab. Radiotjänst
1929—-33 samt anordnar skolradioprogram
för läroverken sedan 1934. S. å. utgav
lian "Svensk skolradio under fem år".
— B. har även sysslat med
grannländernas vardagsspråk och i form av
dialoger hållit radiokurser, bl. a. i
tyska talspråket (1937) och i danska
(1938). Tills, med dr Ernst Alker liar
lian i anslutning till radiokurserna
utgivit "Svensson in Deutschland"
och "Svensson in österreich". — Gift
1922 med Karin Johansson. N. B.
3. Bergman, Sten,
forskningsresande, zoolog, f. 20 okt. 1895 i
Kan-säters skn, Värml. län. Bror till B. 2.
— Efter studentex. i Stockholm 1914
blev B. 1917 fil. kand. och 1925 fil.
lic. vid Stockholms högskola. — Tidigt
intresserad av naturvetenskapligt
fältarbete företog B. 1920—23 tills,
med botanisten E. Hultén och
entomologen R. Malaise en forskningsresa
till Kamtchatka, beskriven i
"Kamt-chatka, skildringar från en 3-årig
forskningsfärd" (1923) samt "På
hundsläde genom Kamtchatka"
(1924), båda helt eller delvis övers,
till 13 språk. En forskningsfärd till
Kurilerna 1929—30 har B. skildrat i
"De tusen öarna i Fjärran Östern"
(1931) och en till Korea 1935—36 i
"Morgonstillhetens land" (1937). Som
reseskildrare förenar B. med
personlig anspråkslöshet ett friskt,
medryckande framställningssätt. I flera
arbeten på engelska och tyska, bl. a.
"New Birds from the Kuril Islands"
Signe Bergman.
(1931), "Ön the Immigration of the
Squirrel into Kamtchatka" (1931)
och "Zur Kenntnis nordostasiatischer
Vogel. Ein Beitrag zur Biologie,
Systematik und Verbreitung der
Vogel Kamtchatkas und der Kurilen"
(1935), har B. publicerat de
vetenskapliga resultaten av sina
forskningsresor. De betydande zoologiska
samlingar, som han medfört hem, har
han överlämnat som gåva till
Riksmus., och de etnografiska
samlingarna ha övertagits av Statens
etnografiska mus. Han har tidvis även
arbetat vid Riksmus :s vertebratavd. •— B.
har utövat en omfattande
populärvetenskaplig föreläsningsverksamhet,
bl. a. i radio sedan 1926, och har i
bokform samlat radioföredrag under
titeln "Berömda upptäcktsfärder"
(1, 1939; 2, 1941). Utom flera
ungdomsböcker, byggda på hans
reseminnen, har han även utgivit den
geografiska läseboken "Från fjärran
länder" (1934). B. är led. av flera
utländska lärda samfund och innehar
bl. a. Vet. akad:s Linnémedalj i guld.
— Gift 1920 med Dagny Lindhé. N. B.
1. Bergman, Signe Wilhelmina
Ulrika, förgrundsfigur inom
kvinnornas rösträttsrörelse, f. 10 april 1869 i
Stockholm. Föräldrar: protokollssekr.
Johan Wilhelm B. och Anna
Hult-bring. — B. växte upp i ett fint och
kultiverat hem med fasta
bildningstraditioner från gamla småländska
prästsläkter. Mellan åren 1889 och
1897 vistades hon för studier
mestadels i England men även i Frankrike
och Italien. B. anställdes 1897 i
Sveriges allm. liypoteksbank, där hon var
kassör 1907—28. År 1905 blev hon
medl. av Stockholms fören. för
kvinnans politiska rösträtt, året därpå
medl. av dess styr., 1907 sekr. i
verkst. utskottet av Landsfören. för
kvinnans politiska rösträtt, 1909
denna fören:s v. ordf. och 1914 dess
Sten Bergman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
