Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Bergström, Albert - 4. Bergström, Wilhelm - 5. Bergström, Janne - 6. Bergström-Simonsson, Anna - 7. Bergström-Andelius, Emma - 8. Bergström, Sigge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergeström
276
Berggren
Albert Bergström.
hos ingenjör W. Wenström i Örebro,
utförde byggnader vid Utö gruvor
i Stockholms skärgård 1868 och
var 1868—69 sysselsatt med
konstruktion av vattenmotorer vid Persbergs
gruvor. Åren 1870—71 byggde han
Lundins gasgeneratorer och
regenerativa ugnar vid Munkfors bruk i
Värmland, där man några år tidigare
påbörjat de första försöken i landet med
färskning i martinugnar. B. blev 1872
ingenjör vid Hofors järnbruk i
Gästrikland men överflyttade redan 1873
till Avesta nyanlagda järnverk i
Dalarna, där han 1873—75 konstruerade
och utförde järnverksanläggningarna
och 1875—84 var förvaltare. Han var
1884—1916 ägare av och disponent
för Bosjö bruk i Värmland, som
endast omfattade träsliperi, såg och
snickerifabrik — järnbruket hade just
nedlagts. B. byggde järnväg mellan
Bosjö och Lindfors för
virkestransporten. Han var också delägare i
Finshyttans bruk och led. av dess
bolagsstyr. Starkt intresserad av allm. värv
var B. fjärdingsman, landstingsman
och led. av Första K. 1901—04 och
1905—11. — B. var en prominent
gestalt inom värmlandsindustrin omkr.
1900 och införde flera viktiga
förbättringar inom såväl
järnhanteringen som trämasseindustrin. — Gift
1874 med Maria Dahl. S. R.
4. Bergström, Lars Wilhelm,
bruksägare, f. 29 april 1849 i Persberg,
Färnebo skn, Värml. län, † 29 nov.
1922 på Finshyttan, samma skn och
län. Son till B.’l. — Efter att 1874 ha
genomgått Filipstads bergsskola
förvaltade B. faderns bruksegendom
Finshyttan från s. å. och utsågs efter
hans död 1883 till disponent för
järnbruket, vilken syssla han innehade
till 1918. Han blev dessutom
disponent för fem gruvbolag i Filipstads
bergslag ocli var sedan 1885 jämte
brodern Albert B. (B. 3) ägare till Bosjö
bruk i Värmland, där trämasse- och
snickerirörelse bedrevs. Under en
följd av år var B. revisor i Uddeholms
ab. Plan hade stort intresse för allm.
värv ocli var bl. a. led. av Färnebo
skns kommunalnämnd och dir. i
Filipstads sparbank. Som konservativ led.
av Första K. 1894—1900 ivrade han
för industrins bästa. — Gift 1880 med
Agnes Elvira Easselblad. S. R.
5. Bergström, Johannes (J ann e),
vattenkraftsbyggare, f. 16 aug. 1851
i Persberg, Färnebo skn, Värml. län,
† 5 juli 1940 i Filipstad. Son till B. 1.
— B. utexaminerades från Tekn.
elementarskolan i Örebro 1870 och var
de följ. åren verksam som ingenjör
vid Ädelfors gruvfält i Småland och
vid gruvfält i Finland samt var
gruv-förvaltare vid Silkesbergs gruvfält i
Västmanland. Åren 1879—95 var han
ingenjör vid Leufsta, Karlholm och
Tobo i Uppland; vid Leufsta
ombyggde han samtliga vallon- och
lanca-shiresmedjor och vid Tobo hyttan.
Sedermera idkade lian konsulterande
ingenjörsverksamhet i Falun. Särskilt
ägnade B. sig åt att bygga
sulfitfabriker och kraftstationer; bl. a.
uppförde han Skutskärs, Köpmanholmens,
Bergviks och örvikens sulfitfabriker
samt de flesta av Uddeholms
kraftstationer. Han ansågs på sin tid vara
en av Sveriges främsta
vattenkraftsbyggare. — Gift 1874 med Emma
Bronell. S. L.
6. Bergström-Simonsson, A n n a
Katharina, sångpedagog, f. 30 dec.
1853 i Persberg, Färnebo skn, Värml.
län, † 31 jan. 1937 i Stockholm.
Dotter till B. 1. — B. avlade organistex.
vid Musikkonservatoriet i Stockholm
1876 och studerade 18S0—83 för E.
Bergman. Hon verkade som
musiklärarinna först i Filipstad 1876—80
och sedan i Stockholm från 1880.
Åren 1880—97 var B. lärarinna vid
ett flertal flickskolor samt 1897
—1915 vid Statens högre
lärarinneseminarium och Statens normalskola
för flickor. Hon var 1903—20
ledare av "provkurs i skola" samt
lärarinna i skolsång ocli senare även i
talteknik vid Musikkonservatoriet.
Redan på 1880-talet blev B. känd för
sina banbrytande idéer på skolsångens
område. I sin undervisning utgick
hon från principen, att tal och sång i
verkligheten äro samma sak, och att
villkoret för en vacker sångröst är
en väl utbildad talstämma. På den
tiden hade läkarna konstaterat, att
det för skolungdom gängse
undervisningssättet i sång förstörde de unga
rösterna, samtidigt som musikens
målsmän klandrade metodens
själlöshet. B. blev den ledande kraften i
oppositionen. Med osviklig energi
genomförde lion sina idéer och lyckades
Anna Bergström-Simonsson.
genom sångböcker, skrifter och egen
verksamhet avsevärt höja
musikkulturen vid våra skolor. Som
lärarinna vid Musikkonservatoriet var hon
även i tillfälle att utöva stort
inflytande på blivande lärare i skolsång.
-— B. blev 1912 led. av Mus. akad. och
erhöll 1914 Litteris et artibus. — Gift
1916 med trafikchefen Jon Didrik
Simonsson. N. P.
7. Bergström-Andelius, Emma,
hemslöjdspionjär, f. 18 jan. 1862 i
Persberg, Färnebo skn, Värml. län.
Dotter till B. 1. — B. studerade bl. a.
vid Slöjdskolan i Stockholm och var
handarbetslärarinna vid flera
flickskolor därstädes. Hon liar särskilt
varit verksam på hemslöjdens område
och var, under vistelse i Umeå 1906—
21, inspektris och ordf. i Umeå
arbetsstuga denna tid samt upprättade
ett hemslöjdsmagasin och stiftade
1909 Västerb. läns hemslöjdsfören.,
där hon var den drivande kraften.
Hon deltog i utarbetandet av
"Mönsterbok för lapsk hemslöjd i
Västerbottens län" (1920) och liar utgivit
en uppskattad lärobok "Om lapska
rotkorgar och deras bindning" (1932),
där en urgammal västerbottnisk
konstart, korgflätning av björkrötter,
behandlas. Under årens lopp har B.
från olika landskap samlat ett
imponerande antal mönster av korsstygn,
som hon utgivit i uppmärksammade
mönsterböcker. För sina insatser i sv.
folklivsforskning har lion bl. a.
erhållit Västerb. läns
hushållningssällskaps stora guldmedalj 1921, Illis
quorum 1933 och Hazeliusmedaljen
1936. — Gift 1902 med apotekaren i
Umeå, sedermera i Hälsingborg Axel
Fredrik Andelius. S. L.
8. Bergström, Sigge Olof,
konstnär, f. 20 aug. 1880 på Munkeberg,
Filipstad. Son till B. 2 i hans andra
gifte. — Enligt släkttraditionen
skulle B. bli bergsman men övergav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
