Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berman, Herman - Bernadotte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berman
281
Bernadotte
Berman, Herman, väpnare,
krigare, † omkr. 1440. Trol. son till
Tideke B., av tysk släkt. — B. ägde
flera egendomar i Östergötland och
intog fördenskull en inflytelserik
ställning bland landskapets lågfrälse,
då östgötarna på hösten 1434 anslöto
sig till Engelbrekts resning. Han fick
befälet över den styrka, som skulle
rensa v. Småland, och lyckades erövra
Rumlaborg (på det nuv. Huskvarnas
område), Trolleborg (Östbo härad)
och Piksborg (på en ö i sjön Bolmen).
Under senare hälften av 1430-talet
var han Karl Knutssons trogne
va-pendragare oeh utförde som dennes
"fältöverste" flera uppdrag, särskilt
i striden mot Nils Stensson. — Gift
senast 1432 med Gunilla
Håkansdotter. H. N.
Bernadotte. Släkten härstammar
från landskapet Béarn i s.-v.
Frankrike (numera dep. Basses-Pyrénées),
som bildar ett gränslandskap till
Spanien. Namnet B., trol. ett diminutiv
av förnamnet Bernard, uppträder
redan på 1500-talet i Béarns huvudstad
Pau, men om det här är fråga om sv.
konungahusets förfäder, är okänt;
familjenamn förekommo då näml. icke i
Béarn, och en persons förnamn
övergick ofta på hans hus samt upptogs
sedermera gärna av husets senare
ägare. Den äldsta med visshet kända
repr. för släkten B. var Germaine
d e B., dotter till Jean de Lafun och
Estébène de Butleret och gift 1615 med
.Toandou deu Pouey. Germaine de B:s
hus i Pau, kallat Bernadotte, efter
vilket hon själv upptagit sitt namn,
gick i arv till makarnas son Pierre,
som likaledes efter huset tog namnet
B. Denne gifte sig 1639 med
Marga-lide deu Barraquer och blev far till
Jean B., vävare till yrket, gift 1670
med Marie du Granger och 1674
med Marie de la Barrère-Bertrandot.
Jean B. hade sex barn, av vilka
sonen André (f. 1680) blev
stamfar för den ännu i Frankrike
fortlevande borgerliga släktgrenen. Hans
yngre bror Jean (f. 1683), som var
skräddare (gargon tailleur et
jour-nalier), ingick 1707 äktenskap med
Marie de Laplace och blev far till
Henri B. (f. 1711, † 1780). Denne
inträdde på den lägre juridiska banan
utan att bedriva univ.-studier, bar till
1754 titeln praticien (skrivare),
sedermera titeln procureur au sénéchal,
d. v. s. sakförare vid en låg instans i
Pau, sénéchaldomstolen. Han gifte
sig 1754 med Jeanne de Saint-Jean
(f. 1728, † 1809), dotter till Jean de
Saint-Jean ocli Marie d’Abbadie från
Boëil nära Pau. Av Henri B:s barn
uppnådde tre mogen ålder, Jean (f.
1754, † 1813), Marie (f. 1759, † 1795)
och Jean Baptiste, den sistnämnde
konung av Sverige och Norge under
namnet Karl XIV Johan (f. 1763, †
1844; ang. denne och andra medl. av sv.
kungahuset se även under resp. namn).
Den förstnämnde, Jean B., blev 1810
genom sin yngre brors förmedling baron.
Hans ende son, baron Oscar B. (f.
1807, † 1883), innehade
fideikommisset Louvie (nära Pau), som efter
honom gick i arv till hans äldste son,
baron Oscar Charles Jean B. (f. 1842,
† 1911), far till fideikommissets nuv.
innehavare baron Oscar B. —-Jean
Baptiste B., sedermera konung
Karl XIV Johan, ingick 1798
äktenskap med Desirée Clary,
sedermera drottning Desideria (f.
1777, † 1860). Hennes släkt
härstammade urspr, från Dauphiné men var
sedan 1600-talets andra hälft bosatt
i Marseille. Désirée Clarys farfar,
Frangois Clary († 1748), idkade
handel med textilvaror på Levanten. Han
var gift med Frangoise Agnès
Amor-ric († 1776) och hade sonen Frangois
(f. 1725, † 1794), som betydligt
utvidgade affärsrörelsen och 1764 blev
rådsherre i Marseille. I sitt 1759
ingångna andra äktenskap med den
adliga officersdottern Frangoise-Rose
So-mis hade Frangois Clary nio barn,
varav de båda vngsta voro Marie-Julie
(f. 1771, † 1845), gift 1794 med Joseph
Bonaparte, konung av Neapel 1806
-—08 oeh av Spanien 1808—13, samt
Désirée, det sv. konungahusets
stammoder. —- Karl XIV Johans och
Desi-derias ende son, konung O s c a r I (f.
1799, † 1859), förmäldes 1823 med
prinsessan Josephina av Leuchtenberg
(f. 1807, † 1876), dotter till prins
Eugene de Beauharnais och
prinsessan Augusta Amalia, som var dotter
till konung Maximilian I av Bayern.
Prins Eugènes far, vicomte Alexandre
de Beauharnais, blev ss. medl. av
nationalförsamlingen i Paris
giljotinerad 1794; hans änka, kreolskan
José-phine de Beauharnais, dotter till
plantageägaren Joseph Tascher de la
Pagerie, gifte sig 1796 med Napoleon
Bonaparte. Ss. dennes styvson blev
prins Eugene 1805 vicekonung av
Italien men drog sig 1814 tillbaka till
Bayern, där hans svärfar förlänade
honom lantgrevskapet Leuchtenberg
och furstendömet Eichstätt. — Barn
till Oscar I voro konung Karl XV (f.
1826, † 1872), prins Gustaf, hertig av
Uppland (f. 1827, † 1852), konung
Oscar II (f. 1829, † 1907), prinsessan
Eugenia (f. 1830, † 1889) och prins
August, hertig av Dalarna (f. 1831, †
1873), gift 1864 med prinsessan
Teresia av Saclisen-Altenburg (f. 1836, †
1914). — Karl XV förmäldes 1850
med prinsessan Louise (Lovisa)
av Nederländerna (f. 1828, † 1871)
och blev far till a) prinsessan Lovisa
(Louise) (f. 1851, † 1926), förmäld
1869 med kronprins Fredrik av
Danmark, sedermera konung Fredrik VIII
(f. 1843, † 1912), och b) prins Carl,
hertig av Södermanland (f. 1852, †
1854). — Oscarll förmäldes 1857
med hertiginnan Sophia av Nassau
(f. 1836, † 1913), dotter till hertig
Wilhelm av Nassau och hans andra
gemål, prinsessan Pauline av
Würt-temberg, och blev far till konung
Gustav V (f. 1858), prins Oscar, f. d.
hertig av Gotland (f. 1859, B. 1),
prins Carl, hertig av Västergötland
(f. 1861), och prins Eugen, hertig av
Närke (f. 1865). — GustavV
förmäldes 1881 med prinsessan V i c t o
-ria av Baden (f. 1862, † 1930),
dotter till storhertig Friedrich av Baden
och prinsessan Louise av Preussen,
dotter till kejsar Wilhelm I, och blev
far till a) kronprins Gustaf Adolf,
hertig av Skåne (f. 1882), förmäld
1) 1905 med prinsessan Margareta av
Stora Britannien och Irland (f. 1882,
† 1920), 2) 1923 med lady Louise
Mountbatten (f. 1889), b) prins
Wilhelm, hertig av Södermanland (f.
1884), förmäld 1908—14 med
storfurstinnan Maria Pavlovna av
Hyss-land (f. 1890), dotter till storfurst
Paul Alexandrovitch — bror till
kejsar Alexander III — och prinsessan
Alexandra Georgievna av Grekland,
och c) prins Erik, hertig av
Västmanland (f. 1889, † 1918). — Oscar
II:s andre son, prins Oscar (B. 1),
var den förste i en rad medl. av sv.
konungahuset, vilka ha återupptagit
släktnamnet B. Han avstod 1888 vid
sitt giftermål med Ebba Munck
a f F u 1 k i 1 a (f. 1858, B. 2) från sin
furstliga rang och arvsrätt till kronan
och erhöll av Oscar II titeln prins B.
Av sin morbror, storhertig Adolf av
Luxemburg, fick han 1892 den ärftliga
titeln greve af Wisborg. Hans ättlingar
bilda ätten B. af Wisborg. Hanblev
far till a) sjuksköterskan grevinnan
Maria B. af Wisborg (f. 1889), b) greve
Carl B. af Wisborg (f. 1890),
ryttmästare, gift 1) 1915—36 med
friherrinnan Marianne De Geer af Leufsta
(f. 1893), 2) 1937 med Gerty
Börjesson (f. 1910), c) grevinnan Sophia B.
af Wisborg (f. 1892, † 1936), gift
1918 med kammarherren friherre
Carl-Mårten Fleetwood (f. 1885), d)
grevinnan Elsa B. af Wisborg (f. 1893,
B. 3), gift 1929 med förbundssekr. i
K. F. U. M. Hugo Cedergren (f. 1891),
och e) greve Folke B. af Wisborg
(f. 1895, B. 4), gift 1928 med Estelle
Manville (f. 1904). —Oscar 11:8 tredje
son, prins Carl, förmäldes 1897 med
prinsessan Ingeborg av Danmark
(f. 1878) och blev far till a)
prinsessan Margaretha (f. 1899), förmäld
1919 med prins Axel av Danmark (f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
