Bertel-Nordström 288 Berwald Prins Bertil. allm. brandstodsbolag i Stockholm. — Under studentåren i Uppsala tillhörde B. sällskapet Juvenalerna, där han kallades Glunten (efter detta ord i en uppländsk bondvisa, som han gärna sjöng: "Inte vet ja va hä ä' sum fallerar gamle glunten, Mitkel vår"). Han ägde en praktfull bas, och det var för honom, som Gunnar Wennerberg — själv Magistern — skrev basstämman i "Gluntarne", först föredragna i juvenalkretsen och tillägnade B.; Wennerberg, I). Hwasser och B. voro "De tre", för vilka den förstnämnde skrev sina trios för mansröster. — Gift 1873 med Emma Gunilla Nordblad. N. B. Bertel-Nordström, Bertel Gustaf Adolf Engelbert, landskaps- och figurmålare, f. 19 april 1884 i Helsingfors. Föräldrar: gårdsägaren Edvard Nordström och Josefina Olivia Lindroos. — Vid 20 års ålder började B. idka självstudier i teckning och målning och medarbetade i tidn. och tidskr. i Finland och Sverige. År 1914 bosatte han sig i Stockholm och slog snart igenom som "blåmålaren". Även om det var Eugene Janssons nattblå stockholmsromantik, som på B:s tavlor återuppstod i moderniserad och elektrifierad miljö, äro hans stockholmska nattstämningar hårdare i stilen och mera dekorativt uppbyggda än föregångarens, t. ex. "Utsikt från Kornhamnstorg" (1920,Nat. mus.) och "Vinterkväll" (Ateneum,Helsingfors). Han har även målat västkustens hårda klippor och stormvräkta hav, ss. i "Västkustlandskap" (1923, Ateneum, Helsingfors), "Efter regnet" (1926, Nat. mus.), "Månsken över havet" (1929, Nat. mus.) och norrländska industrisamhällen i skymningsljus med gnistrande forsar och upplysta fabriker. Det bisarra i B:s konst kommer tydligast till synes i lians porträtt, framför allt hans clown- ansikten. B. har även utfört scenbilder, bl. a. för Tolstojs "Det levande liket" och Wedekinds "Erdgeist". — B. är livligt intresserad av idrott, främst grekisk-romersk brottning, för vilken han nedlagt ett banbrytande arbete, och han har gjort mycket (i form av föredrag och dyl.) för att få till stånd ett närmande mellan konsten och sporten (idrottsmotiv i målning och skulptur, konstnärligt värdefulla pris i idrottstävlingar). Han har bl. a. fungerat som konstnärernas repr. i Sveriges utvidgade olympiska kommitté 1935—36 och 1938—40. — B. blev sv. medborgare 1919. — Gift 1) 1917—28 med skulptrisen Gertrud Paulina Santesson; 2) 1934—39 med sångerskan Alice Margareta Högfors. N. B. Bertil Gustaf Oscar Carl Eugen, Sveriges arvfurste, hertig av Halland, f. 28 febr. 1912 i Stockholm. Föräldrar: kronprins Gustaf Adolf ocli kronprinsessan Margareta, f. prinsessa av Stora Britannien ocli Irland. Om B:s ätt se artikeln Bernadotte. — Efter studentex. vid Lundsbergs skola 1931 genomgick B. Sjökrigsskolan och blev fänrik i flottan 1934, varefter han bedrev kommersiella studier i Paris. När 300-årsminnet av den första sv. bosättningen i Amerika firades 1938 i Delaware, var B. i st. f. kronprinsen, som insjuknat under resan, talesman för den sv. delegationen, varvid han tillvann sig amerikanarnas livliga uppskattning. Den handelsdelegation, som sv. regeringen i jan. 1940 beklädde med uppdraget att organisera ocli verkställa inköp av vissa för sv. folkförsörjning viktiga varor i Förenta staterna, ställdes under B:s ledning. Han blev 1942 kapten vid flottan och vid Hallands reg. Under skol- och kadettåren var han en framstående all round-idrottsman. Som sjöofficer har han varit särskilt intresserad för mo-tortorpedbåtsvapnet. — Ogift. N. B. Berwald, framstående musikersläkt, vars förste kände medl., Johann Gottfried B., härstammade från Bärwalde i Neumark (Nordtyskland) och i början av 1700-talet levde i Königsberg. Hans son, flöjtisten Johann Friedrich B. (f. 1711, † 1789), slutl. anställd vid hovkapellet i Ludwigs-lust, var gift fyra gånger och far till tjugofem barn, av vilka sex blevo kända musiker. Två av dem inkommo till Sverige, näml. a) violinisten Christian Friedrich Georg B. (f. 1740, † 1825), som 1772 blevkammarmusikus hos hertig Karl och violinist vid hovkapellet i Stockholm, där han senare var verksam som fri konstnär ocli upprättade ett musiklånbibl., samt b) violinisten Georg Johann Abraham B. (f. 1758, † 1825), vilken 1782 inkallades till Sverige som kammarmusikus i hovkapellet. Denne överflyttade 1803 till Ryssland och bosatte sig ss. mu-sikdir. i S:t Petersburg. Christian Friedrich Georg B. hade sönerna tonsättaren Franz B. (B. 2) och hovkapellmästaren August B. (B. 3). En sondotter till B. 2 är musiklärarinnan och pianisten Astrid B. (B. 5). En son till Georg Johan Abraham B., hovkapellmästaren Johann Fredrik B. (B. 1), var far till operasångerskan Julie B. (B. 4). 1. Berwald, Johann Fredrik, violinist, dirigent, f. 4 dec. 1787 i Stockholm, † 26 aug. 1861 därstädes. Föräldrar: musikern Georg Johan Abraham B. och Katarina Elisabet Erdmann. —- År 1793 debuterade B. som violinist och 1797 som tonsättare. Han företog därefter i faderns sällskap konsert- och studieresor till Finland, Ryssland, Tyskland och öster-rike. Under resorna studerade han för olika lärare. Åren 1808—12 var han solist i kejserliga kapellet i S :t Petersburg. Åren 1814—49 var lian verksam i sv. hovkapellet (andre konsertmästare 1816—18, förste konsertmästare 1818—22, tf. kapellmästare 1822—23, ord. från 1823). Han ledde även Harmoniska sällskapets orkester från 1822 till dess sällskapets verksamhet 1847 nedlades. Led. av Mus. akad. blev lian 1818. — B:s violinspel var klart, rent och innerligt, ocli han var en av vårt lands skickligaste kvartettspelare. Som kapellmästare nådde han aldrig över medelmåttan, och det ansågs allm., att hovkapellet gått tillbaka under hans tid. B. anordnade omkr. 1820 kvartettsoaréer, varvid klassiska och nyare kammarmusik-verk uppfördes. Bland B:s kompositioner märkas utom orkester- och kammarmusik även en operett "L'hé-rolne de Famour filiale" (1811) och musik till några skådespel. Hans kom- Johann Fredrik Berwald. Teckning (detalj) av O. L. Andersson 1860 (K. teatern).