Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björklund, Carl Johan - Björklund, Eugen, ämbetsman, se s. 338 - Björklund, Gottfrid - Björklund, Gustaf - Björklund, Ingeborg - Björklund, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Björkander
337
Björklund
Gottfrid Björklund.
Arbetet i Malmö. Han vistades i
Ryssland en längre tid 1918. Sistn. år blev
B. redaktör för den ungsocialistiska
tidn. Brand. I denna egenskap har han
ivrigt verkat för de
anarkosyndika-listiska idéerna. Han har även genom
att öppna tidn:s spalter för den nya
litteraturen uppmuntrat många av
våra yngre förf., ss. Erik Asklund, C.
E. Englund, Ragnar Holmström,
Eyvind Johnson, Artur Lundkvist,
Harry Martinson, Moa Martinson och
Rudolf Värnlund. Bland förf. i Brand
under B:s chefstid kunna dessutom
nämnas Gustaf Hedenvind-Eriksson,
Erik Lindorm och Fabian Månsson.
Från trycket har B. utgivit ett stort
antal skrifter i främst sociologiska
ämnen. — Gift 1921 med Annika
Eriksson. H. Ö.
Björklund, Eugen, ämbetsman,
se s. 338.
Björklund, Carl Gottfrid,
kommunalpolitiker, f. 1 jan. 1876 i
Tryse-rums skn, Kalmar län. Son till
skepparen Adolf B. — B. var styr.-led. i
Träarbetareförb. 1903—15 (sekr. 1905
—15) och ordf. i
utredningskommittén ang. fackföreningsrörelsens
omorganisation 1909—12, varefter han
tillhörde Landssekretariatet
1912—-17 samt var led. av
socialdemokratiska partistyr. 1914—18 och av styr.
för Stockholms arbetarkommun 1914
-—20. Han blev medarb. i
Social-demokraten 1915 och var andre redaktör där
1924—28. Sin viktigaste insats har
lian dock gjort som
kommunalpolitiker. Han blev stadsfullmäktig 1918,
var led. av beredningsutskottet 1919
—20 och av stadskollegiet 1920—40
samt var ordf. i spårvägsstyr. 1920
—28. Han var dessutom led. av
statens förortsbanekommission 1919—23
och av sociala rådet 1913—21. År 1928
efterträdde han Joachim Åkerman
som borgarråd och chef för
industri-roteln, i vilken befattning lian kvar-
stod t. o. m. 1940. Under B:s
borgarrådstid genomfördes byggandet av
Lovöverket, Riksbron,
Tranebergsbron och Västerbron. Han genomdrev
för Stockholms stad betydande
förvärv av vattenkraft, dels genom att
staden ingick som delägare i
Krångede ab., dels genom köp av vattenfall
vid Järpen, där förvärvet skedde
genom det av staden ägda ab.
Svart-hålsforsen. Han liar även ägnat sig
åt kommunikationsfrågor samt har
genomfört en omläggning av
stockholmspolisens ekonomiska
förvaltning ävensom uppgjort
genomgripande förslag till ordningspolisens
omorganisation. B., som tidigt
influerades av den engelska tradeunionismen,
har bl. a. utgivit "Den nutida
fackföreningsrörelsen och syndikalismen"
(1912), "Fackföreningsrörelsen" (1,
Sverige, 1912) och "De ekonomiska
motsatsförhållandena" (1915). —
Gift 1912 med Maja Skoglund. R. A.
Björklund, Johan Gustaf,
populärfilosofisk skriftställare, f. 10
nov. 1846 i Björksta skn, Västmanl.
län, † 2 juli 1903 i Stockholm.
Föräldrar: rättaren Anders B. och Maja
Greta Sätterlund. — B. blev student
i Västerås 1870, fil. kand. i Uppsala
1878 samt bedrev filosofiska och
folkrättsliga studier i Lund 1879—81
och naturvetenskapliga studier vid
Stockholms högskola 1885—90. Han
verkade i Stockholm som
skriftställare och försörjde sig genom en
mindre annons- och agenturaffär och fick
1901 ett understöd av Sv. akad. —
B., som rönt inflytande bl. a. av
Spencer, utgav ett flertal arbeten av
filosofiskt, socialt och
naturvetenskapligt innehåll. Han hävdade en
organisk samhällsuppfattning på
naturvetenskaplig grund och framställde
bl. a. tesen, att varje samhälle är en
organism, och att omvänt varje
organism är ett samhälle. Evolutionistiskt
lia flercelliga, högre organismer
genom differentiering och integrering
uppstått ur encelliga, och på samma
sätt ansåg han samhället ha sina
celler i de enskilda individerna ocli de
lägre samhällena organiskt böra
uppgå i högre samhällen. För B., som var
varm pacifist, utgjorde slutmålet en
mänsklighetens totalorganism, som
ekonomiskt och rättsligt skulle ordna
förhållandena mellan alla stater och
folk. Bland B:s skrifter märkas "Om
nationernas sammanväxning" (1887),
"Om segmenteringens betydelse inom
den organiska verlden" (1890) och
"Om utvecklings-anarki" (1892). B.
bekämpade den naturvetenskapliga
materialismen och bekände sig som
idealist samt sökte i skrifterna "Om
förhållandet mellan själ och kropp"
(1894—98) och "Om döden och upp-
Gustaf Björklund.
ståndeisen från cellärans synpunkt"
(1900) uppvisa livets och själens
odödlighet. År 1924 ut gåvos B:s
"Skrifter", med inledning av S. A.
Fries. — Ogift. S. L.
Björklund, Ingeborg Fredrika,
författarinna, f. 18 sept. 1897 i
Göteborg. Föräldrar: civilingenjören
Wilhelm B. och Emma Häggberg. — B.
studerade vid Lunds univ. 1919—20.
Hon avlade högre lärarinneex. i
Göteborg 1924 och företog en studieresa till
Ryssland oeh Tyskland 1927. — B:s
diktning företräder en utpräglat
femi-nistisk hållning i förening med
politisk radikalism och sociala intressen,
samtidigt som den avslöjar ett rikt
kvinnligt känsloliv. I diktsamlingarna
"Den spända strängen" (1927), "Ropet
efter lycka" (1928), "Kärleksdikt"
(1932), "Famn" (1934) och "Hemligt
budskap" (193S) röjs "en sprakande
lyrisk gnista, där spänningen mellan
intellekt och lidelse har bestått
elddonet" (I. Harrie). —- Som
roman-förf. debuterade B. med "En
kvinna på väg" (1926), som i likhet med
romantrilogin "Växt" ("Våren", 1930,
"Månen över Lund", 1931, och "Han
som sjöng", 1935) skildrar de
svårigheter, som möta den ensamstående
kvinnan, när hon ställer sig redo att
ta socialt ansvar i det av männen
styrda samhället. B. har även skrivit
tendensnovellerna
"Äktenskapsidyller" (1932) ocli stockholmsromanen
"Den blå lyktan" (1936). Liv och fart
i förening med en temperamentsfull
uppgörelseiver känneteckna hennes
prosakonst. Åren 1928—32 redigerade
B. lördagsbilagan i Folkets dagblad
politiken. — Gift 1) 1922—26 med
privatläraren Ernst Magni
Samuelsson; 2) 1926—31 med förf. Arnold
Ljungdal; 3) 1935—36 med med. kand.
Erik Bexell. N. B.
Björklund, Johan Abraham,
publicist, f. 28 juni 1844 i Uppsala,
22 Svenska män och kvinnor I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
