- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B /
360

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blickingberg, Georg - Blink, Carl, pseud. för Stjernström, Louise - Blix - 1. Blix, Magnus - 2. Blix, Gunnar - Blixen, von, von Blixen-Finecke

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Blink

360

von Blixen

av personlig humor satte sin prägel
på alla hans gestalter. Även i
allvarliga roller som Herren Gud, Prospero
och d’Aleala vann han sin storhet
främst genom att han med mild,
förlåtande humor kunde betrakta
mänsklig ävlan och mänskliga
misslyckanden. — Ogift. " S. T.

Blink, Carl, pseud. för
Stjernström, Louise.

Blix, vitt förgrenad norrlandssläkt,
som uppges härstamma från en
gammal norsk adlig ätt, bosatt i
Jämtland. I)en äldste med visshet kände
stamfadern, Laurens Sveinsson i
Kluxåsen i Näs skn i Jämtland (†
1516), blev farfar till kyrkoherden i
Undersåkers pastorat av Härnösands
stift Magnus Carlsson B. († 1570).
Dennes son, kyrkoherden i
Undersåker Lars Månsson B. († efter 1611),
blev stamfar för släkten B:s nu
levande äldre gren. En ättling till
honom i åttonde led, v. pastorn i
Härnösand Carl Johan B. (f. 1808, † 1852),
blev far till fysiologen Magnus B.
(B. 1). En son till denne är fysiologen
och kemisten Gunnar B. (B. 2). —
Släkten B:s nu levande yngre gren
härstammar från någon av Lars
Månsson B: s bröder, kyrkoherden i
Gudmundrå i Ångermanland Bengt
Månsson B. († 1602) eller
landskamrera-ren i Västernorrland Peder Månsson
B. (f. 1542, † 1632). En ättling i
åttonde led är trafikchefen Pär
Fredrik Georg B. (f. 1847, † 1917). Denne
blev far till överdir. och chefen för
Sjökarteverket Gunnar Axelson B. (f.
1887). — Peder Månsson B. blev far till
Mårten Persson B., preses ocli
kommissarie i Bevisionskollegium (f. 1596,
t 1667), som 1646 adlades med
namnet Blixencron, ocli
kronoarrenda-torn Joen Persson B., vars son,
mantalskommissarien i Gästrikland
och Hälsingland Magnus Joensson B.
(f. 1635, † 1697), 1689 adlades med
bibehållet namn. Ätten Blixencron
utdog på svärdssidan med Mårten
Persson Blixencrons sonson, Carl
Gustaf Blixencron (f. 1697, † 1710). —
Med Magnus Joensson B:s sonsons
son, häradshövdingen i Sollentuna och
Vallentuna härader, skriftställaren i
politiska ocli ekonomiska ämnen
Magnus B. (f. 1743, † 1805), utdog den
adliga ätten B. på svärdssidan.

1. Blix, Magnus Gustaf,
fysiolog, f. 25 dec. 1849 i Säbrå skn,
Väs-ternorrl. län, † 14 febr. 1904 i Lund.
Föräldrar: v. pastorn Carl Johan
B. och Christina österholm. —• B.
blev student i Stockholm 1869, med.
kand, 1875, med. lic. 1879, med. dr
1880, var tf. laborator i
experimentell fvsiologi ocli medicinsk fysik
1875—-76 och 1877—85 och blev
docent i experimentell fysiologi 1880,

Magnus Blix.

allt vid LTppsala univ. Han var
intendent vid Porla hälsobrunn 1885—86
och blev prof. i fysiologi och
embryologi vid Lunds univ. 1885. Han var
univ:s rektor från 1899 och blev led.
av Vet. akad. 1892 samt fil. hedersdr
1900. Han företog flera utrikes
studieresor. — B. var en mycket
framstående fysiolog, som huvudsakl.
ägnade sig åt muskelfysiologin. Han
utförde undersökningar över
musklernas elasticitet, över
energiomsättningen vid deras kontraktion samt
över muskelvärmen och använde
därvid av honom själv med stor
uppfinningsrikedom konstruerade
fysiologiska instrument. I sin skrift "Till
frågan om menniskans arbetskraft"
(1901) ville han bl. a. genom
noggranna mätningar söka utröna, om
människan, med lämpliga apparater till
förfogande, har förmåga att kunna
flyga med egna krafter. Därigenom
fördes han också in pä spörsmålet om
fåglarnas flykt. Även pä
sinnesfysiologins område var han verksam och
vann internat, berömmelse genom
av-liandl. "Experimentella bidrag till
lösning af frågan om hudnervernas
specifika energi" (1882—83). Han
framlade där sin epokgörande upptäckt av
olika ändorgan i huden för köld-,
värme- och tryckförnimmelser, de s. k.
kall-, varm- och tryckpunkterna.
Andra arbeten behandla ögonmått och
mätningar av muskelsinnets finhet.
Bland de instrument han konstruerat
äro oftalmometern, myografen,
muskelindikatorn och
termogalvanome-tern. Som forskare kännetecknades B.
av grundlighet, självständighet och
sträng kritik mot sig själv, och av den
tyske fysiologen Ludwig fick han
omdömet "ein Mann glänzenden Geistes".
—- Gift 1S90 med Martina (Tina)
Lamm. — Litt.: biografi av B.
Tigerstedt i Vet. akad:s årsbok 1905, av J.
E. Johansson i Vet. akad:s levnads-

teckn., bd 6 (1921—38), av G. Petrén
i Nord. medicin 1942. S. L.

2. Blix, Fritiof Gunnar,
fysiolog, kemist, f. 7 sept. 1894 i Lund. Son
till B. 1. — B. blev student 1912, med.
kand. 1916, med. lic. 1922 och med.
dr 1925, allt vid Lunds univ. Efter
tjänstgöring som amanuens i Lund
blev lian tf. laborator 1925 och
laborator 1926 i fysiologisk kemi vid
Uppsala univ. samt blev prof. i
medicinsk och fysiologisk kemi där 1930.
Han har förrättat
apoteksinspektioner sedan 1935, företagit studieresor
till flera europeiska länder och
utgivit ett stort antal vetenskapliga
skrifter. Särskilt har lian behandlat
lipoi-derna i blod och i hjärna, biologiska
oxidationsföreteelser, animala
slem-substanser samt vitaminfrågor.
Populärvetenskapliga arbeten äro "Vår
dagliga föda" (1932) och "Vitaminer"
(i "Mor och barn", 1932). — Gift 1919
med Hertha Wiberg. S. L.

Blixen, von, von
Blixen-Fi’-n e ek e, ätter, utgrenade från en
urgammal pommersk adelsätt, som redan
1239 med Hinricus Blixino framträder
i urkunderna. Släkten kan med
säkerhet följas till Klaus von B. till
Klein-Zastrow nära Wolgast i Pommern
(omkr. 1470), vars sonsons söner,
bröderna Christoffer Dubslav von B. (†
omkr. 1611) och kaptenen Christoffer
Altwich von B. († 1654), blevo
stamfäder för var sin ättegren. — Den
förres son Levin von B., godsägare i
Pommern 1655—73, blev
kaptenlöjtnant vid danska gardet och far till
kornetten i dansk tjänst Fredrik
August von B. (f. 1663, † 1731), som
1723 naturaliserades som sv.
adelsman. Hans ättegren utdog 1762. — En
sonson till Christoffer Altwich von B.,
överstelöjtnanten Conrad Christoffer
von B. (f. 1679, † 1751), blev far till
generallöjtnanten Conrad Christoffer
von B. (f. 1716, † 1787) och
överstelöjtnanten Hans Gustaf von B. (f.
1728, † 1791), vilka 1756
naturaliserades som sv. adelsmän ocli
adopterades på sin frändes Fredrik August
von B:s adliga nummer. — Conrad
Christoffer von B. upphöjdes 1772 i
friherrligt stånd och blev stamfar för
den nu levande friherrliga ätten von
B. Hans son, generallöjtnanten
friherre Carl Filip von B. (f. 1749, †
1829), ärvde efter en släkting på
mödernet, kammarjunkaren Ernst
Fredrik von Finecke, fideikommisset
Dallund på Fyen ocli erhöll 1794 k.
tillstånd att kalla sig von B.-Finecke.
Han blev 1802 även dansk friherre och
naturaliserad i Danmark. Hans
sonson, den kände danske politikern
friherre Carl Fredrik Axel Bror von
B.-Finecke (f. 1822, † 1873), var genom
gifte med prinsessan Augusta av Hes-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Nov 3 16:45:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/1/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free