Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomberg, Harry - Blomberg, Hjalmar - Blomberg, Hugo, rättslärd, politiker, se s. 366 - Blomberg, Sigrid - Blomberg, Stig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blomberg
365
Blomberg
blev bestämmande för hans personliga
och litterära utveckling, som inleddes
med en reaktion mot den sociala och
religiösa instängdheten. Hans första
diktböcker "Fejd och famn" (1917),
"Sjöfolk och färdemän" (s. å.),
"Stora orons män" (1918), "I
revolutionstid" (1919) och "Kap Horn" (1920)
besjunga i käck durton ungefär
samma gestalter och motiv, som
framställts från en mörkare sida i Dan
Anderssons poesi, medan man i hans
virtuosa rytmer spårar Kiplings och
Services men framför allt Karlfeldts
inflytande; stundom påminner hans
vers om Ossiannilssons. Bland B: s
tidigare prosaberättelser kan nämnas
"Tiden och en människa" (1921), som
friskt och frejdigt skildrar en ung
mans utveckling till ansvar och
självbesinning. Där liksom i
diktsamlingen "Landkänning" (1922)
börjar det kristna barndomsarvet
göra sig påmint, närmast i
anslutning till en samtida strömning av
etiskt-religiös innebörd, främst repr.
av I. Oljelund. I socialt-politiskt
hänseende närmar sig B. alltmer H.
G. Wells’ socialistiska evolutionism,
och lians ursprungliga
vagabondmen-talitet disciplineras i tjänst hos de
stora folkrörelserna, när han som en
av "Landets lågor" (roman, 1930)
bereser Sverige på föredragsturnéer
i folkbildningssyfte. Det latenta
religiösa behovet hos honom framkallar
inre konflikter, som belysas i bl. a.
den till baptistmiljö förlagda
handlingen i "Molnens bröder" (1932) och
"Floden stiger" (1933). I "Det
brinner i snön" (1935) förebådas den
religiösa kris, som i "Vi måste börja om"
(1937) löpte ut i en klart kristen
programförklaring i
Oxfordgrupprörel-sens tecken. Sedan dess har B. varit
en av denna rörelses mest verksamma
propagandister, så i romanen "Än
kommer dag" (1939) och
väckelseskriften "Grund av granit" (1941). —
Inom B:s produktion må även anföras
den historiska romanen "Babels älvar"
(1928), som skildrar utvandringen
från Dagö till Gammal-Svenskby och
är B:s kanske tyngst vägande verk i
hans tidigare författarskap, romanen
"Hon hette Eva" (1940), som
behandlar en ödemarkslärarinnas liv,
diktsamlingen "Vi på jorden, dikter 1930
—1940" (1940), vidare en del
reseskildringar, bl. a. "Bland vulkaner och
varma källor" (från Island, 1924) och
"Land, öppna dig!" (från
folkbildnings- och predikoresorna i Sverige,
1938), samt en studie i
skilling-poesi "Om skeppet Skulda och
mördaren Nordlund" (1923). — B. var
stiftare av det till J. O. Wallins
minne 1939 bildade Wallinsamfundet. —
Gift 1918 med Anna Hagström. N. B.
Blomberg, Axel Hjalmar,
skeppsredare, f. 2 febr. 1862 i Bollnäs,
† 4 nov. 1938 i Stockholm. Föräldrar:
inspektören Axel B. och Maria Halle.
—- B. avlade sjökaptensex. 1884,
tjänstgjorde ett år ss, förste styrman,
inträdde 1885 i Rederiab. Sveas tjänst
och var befälhavare på dess fartyg,
tills lian 1901 utnämndes till verkst.
dir. i bolaget, som sedan 1894 bar
namnet Nya rederiab. Svea. Under
B:s initiativrika ledning utvecklades
bolaget till ett av Sveriges största
rederibolag. Den stora expansionen
började 1908, då firman övertog
Stockholms ångfartygs rederiab. med tio
fartyg, varigenom bolaget kom att
behärska en stor del av linjefarten
mellan östersjö- och nordsjöländerna;
firmans namn ändrades då till
Stockholms rederiab. Svea. Följ. år
inköptes Ångfartygsab. södra Sverige med
sjutton fartyg, och 1911—13
införlivades en del mindre rederier med
bolaget, bl. a. Wicanders rederiab.
Bolaget innehade därefter det största
antalet fartyg av alla sv. rederier, och
fartygen sysselsattes även i fart på
europeiska atlanthamnar. År 1918
drog B, sig tillbaka från bolagets
ledning och blev 1921 förste verkst. dir.
och ordf. i styr. för Hallands
ångbåts-ab., Halmstad, samt 1928 efter dettas
sammanslagning med rederiab.
Nornan verkst. dir. för rederiab. Halland
och Nornan. — B. intog under flera
decennier en av de främsta platserna
i den sv. rederivärlden. — Gift 1917
med Eva Ekebohm.
Blomberg, Hugo, rättslärd,
politiker, se s. 366.
Blomberg, Emma Emilia Sigrid
Charlotte, skulptris, f. 17 okt. 1863 i
Fliseryds skn, Kalmar län, † 29 jan.
1941 i Karlstad. Föräldrar:
lantbrukaren Alfred B. och Charlotte
Lundqvist. — Efter slutad skolgång i
Kalmar kom B. till Stockholm, där hon
blev elev vid Tekn. skolan 1888 för att
utbilda sig i träsnideri. På rektor V.
Adlers råd övergick hon 1890 till
Konstakad., där hon studerade
skulptur till 1898, då hon avgick med k.
medaljen. Under studieåren vid
Konstakad. företog hon flera, ett par
gånger årslånga studieresor i Tyskland,
framför allt till Dresden, och fortsatte
sin utbildning under ofta
förekommande resor till Italien 1900—12.
I Florens tog B. starka intryck
av-ungrenässansens skulptur. — B. har
huvudsakl. utfört kyrklig skulptur
men även porträttreliefer och byster.
Hennes första större verk var en
altar-grupp, utförd 1898 för Oskarshamns
kyrka, men först genom den besjälade
"Bebådelsen" (1S99, utförd 1901 i
marmor för Nat. mus.) blev hon allm.
känd. Bland hennes övriga arbeten
märkas: bronsfigurer och dörrar till
det röhsska gravmonumentet på
Göteborgs Nva kyrkogård, av vilka
gruppen "Sorg" (1903—05) blivit mycket
omtyckt, dopfunt i Gustav
Vasakyrkan i Stockholm (marmor, 1906),
Viktor Rydbergs sarkofag i hans
gravkapell på Göteborgs Nya kyrkogård
(marmor, 1908) och "Bönen",
marmorstaty i Edel\veissförb:s kapell i
Stockholm (1911), samt senare
"Madonna del fuoco", statyett, skuren i
ek (1925, Gotlands fornsal, Visby),
det sista större arbetet av hennes
hand. Efter det första
produktionsrika decenniet försvagades B:s syn,
vilket avsevärt nedsatte hennes
arbetsförmåga. På senare år ägnade sig B.
åt konstnärliga bokband. Bland
hennes porträttbyster må nämnas B. J.
Delands och O. U. Torsslows i
marmor i Dramatiska teaterns foajé. -—•
Ogift. Th. N.
Blomberg, 8 t i g Arvidsson,
skulptör, f. 16 okt, 1901 i Linköping.
Föräldrar: överstelöjtnanten Arvid B.
ocli Gerd Westrell. — B. studerade vid
Sigrid Blomberg.
Hjalmar Blomberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
