Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Bolander, Carl-August - 2. Bolander, Nils - Bolin, Gunnar - Bolin, Iwan, kemist, se s. 392 - Bolin, Lorentz, biolog, se s. 392 - Bolin, Pehr - Bolin, Sture
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bolander
391
Bolander
lade studentex. 1906 och var från 1918
verksam som litteraturkritiker i
Dagens nyheter, vars korrespondent i
Frankrike han är sedan 1932. — I B:s
essäsamlingar "Svenska diktare just
nu" (1—2, 1915—16) och "Ismer och
dikt" (1928), först publicerade i
pressen, möter den litteräre journalisten,
som med ett
impressionistiskt-pate-tiskt framställningssätt förenar
dyrkan av "de stora heroerna, skapande
ur lidande och kamp". Även i
romaner har B. bedrivit romantisk
geni-kult och genom sina hjältar (ss.
huvudfigurerna i "Georg Wrede", 1917,
och "Magister Bergmans
världsomsegling", 1918, eller Birger Hjärne i
"Helena Pegel", 1918), vältaligt
polemiserat mot filiströs anda och
kvalmig småstadsatmosfär, även om han
i "Kandidat Faust" (1923) låter
hjälten gå från "det lilla missnöjet med
världen till det stora med sig själv".
Bland B:s andra romaner, flera med
mer eller mindre samhällskritisk
syftning, kunna nämnas "Hotel Europa"
(1919), "Tidens oro" (1923), "Mannen
av Nazaret" (1925), "En sådan där"
(1929), "Den dolde guden" (1929) och
"Kyssarnas bok" (1930). Han har
även utgivit reseskildringen "Attiska
dagar" (1927). Som dramatiker har
han framträtt med bl. a. "Karneval"
(1923), där Michelangelo är
huvudfiguren. — Gift 1928 med Zofja Lubicz
Zaleska i hennes andra gifte. N. B.
2. Bolander, Nils Fredrik, präst,
skald, f. 18 juli 1902 i Västerås. Bror
till B. 1. — B. blev student 1921,
avlade teologisk-filosofisk ex. 1923, teol.
kand.-ex. 1925 och teol. lic.-ex. 1929,
allt i Uppsala. Han prästvigdes för
Västerås stift 1925, var kyrkoadjunkt
i Stora Tuna 1930—33, blev
komminister i Hedemora 1934 och i
Engelbrekts förs. i Stockholm 1940. Sedan
1930 är B. redaktör för "Västerås
stifts julbok". Han liar medarbetat i
ett flertal tidn. och tidskr. (fast med-
arb. i Nya dagligt allehanda från
1941) och även varit verksam som
psalmförf. (nr 381 i 1937 års
psalmbok). I diktsamlingarna "Under
öppnad himmel" (1933), "I stenbrottet"
(1934), "Psalm och svärd" (1936) och
"Stormen och trädet" (1939) äro
idealitet och versifikatorisk talang
förenade med "en viss korsfararkäckhet" (B.
Malmberg). B. har även utgivit
skrifterna "Betvingande tro" (1931), "Det
farliga evangeliet" (1937), "Riv
murar! Bvgg broar!" (1940) och "Rakt
på sak" (1941). — Gift 1933 med
Bengta Ridderstedt. G. R.
Bolin, Erik Gunnar, arkivman,
f. 5 febr. 1883 i Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Lars Erik Bohlin och
Erika Bäckström. — B. blev fil. kand.
i Uppsala 1909, fil. lic. i Stockholm
1928 och fil. dr därstädes 1933. B:s
forskningar ha i övervägande grad
gällt Stockholms stads historia. Efter
anställning vid Uppsala landsarkiv
1910—11 blev lian e. o. amanuens i
Stockholms stads arkiv och bibliotek
1912, tf. föreståndare 1915 samt var
arkivarie och chef därstädes 1916—
29, blev vid omorganisationen av
Stockholms arkiwäsen
arkivföreståndare vid Stockholms stadsarkiv 1930
och förste arkivarie därstädes 1935.
Han har publicerat ett flertal
uppsatser i Samfundet S:t Eriks årsbok,
bl. a. "Johan III:s högskola å
Gråmunkeholmen" (1, 1912; 2, 1918) och
"Namnet Stockholm och Stockholms
uppkomst" (1921). Bland lians övriga
arbeten märkas "Till dateringen av
Erikskrönikan" (1927), drsavhandl.
"Stockholms uppkomst" (1933), "Nya
bidrag till Lucidors biografi" (1934),
"I Stockholm på historisk mark"
(1937) och "Lucidor som student i
Greifswald och Leipzig" (1939). B.
har dessutom bl. a. deltagit i
utgivandet av "Stockholmsbilder från fem
århundraden" (1923), "Djurgården
förr och nu" (1925) samt
Bellmans-sällskapets Bellmansupplaga
1925—-35 och medarbetat i "Svenska folket
genom tiderna" (1939). — Gift 1923
med Tina Lavin. T. D.
Bolin, Iwan, kemist, se s. 392.
Bolin, Lorentz, biolog, se s. 392.
Bolin, Pehr Karl Wilhelm,
lantbruksvetenskaplig författare, f. 4 nov.
1865 i Visby. Föräldrar: kaptenen
Jakob Petter Adolf B. och Katarina
Enbäck. — B. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1884 och agronomex. vid
Ultuna lantbruksinst. 1888, var
assistent vid Allm. sv. utsädesfören. i
Svalöv 1892—96 och föreståndare för
dess filial i Ultuna 1897—1900,
föreståndare för hushållningssällskapens
lokala fältförsök 1900—06 och
överassistent vid Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet
Pehr Bolin.
1907—31. Han blev led. av
Lantbruks-akad. 1911. — B. har i sin
jordbruksforskning arbetat på växtförädlingens
område och utgivit talrika
vetenskapliga och populära lantbruksskrifter,
bl. a. "Hjelpreda för bestämning af
gräsfrukterna" (1894), "Frukter af
skandinaviska gräs" (1S98), "Svenska
gräsarters frön" (1908) och "De
svenska gräsen" (1927, 4:e uppl. 1940)
samt "Våra vanligaste åkerogräs"
(1903, 1912), "Om ogräset och dess
bekämpande" (1913) och "Om
ogräsplågan" (1920, 2:a uppl. 1923). En
verklig folkbok har "Jordbruksbok
för pojkar" (1912, 9:e uppl. 1935)
blivit. Andra arbeten äro
"Konstgödselmedlen" (1907, 6:e uppl. 1929),
läroböcker i jordbruk för folkskolan
och för fortsättnings- och yrkesskolor
samt "Hundar jag haft" (1934). B.
har nedlagt mycket arbete inom
idrotten, särskilt administrationsarbete
inom skolungdomens idrott. — Gift
1892 med Anna Signhild Josefina
Söderström. S. L.
Bolin, Anders Sture Ragnar,
historiker, f. 27 maj 1900 i Väsby skn,
Malmöh. län. Föräldrar:
landsfiskalen Anders B. och Thorborg
Wallengren. — B. blev fil. kand. 1919, fil.
lic. 1925 samt fil. dr och docent 1927,
allt vid Lunds univ., där han 1938
utnämndes till prof. i historia. Under
tiden 1920—25 företog B. studieresor
till Tyskland, Danzig, Litauen,
Lettland och Polen, främst för att genom
efterforskningar i mus. skaffa sig en
översikt över fynden av romerska mynt
i det forngermanska
bosättningsområdet. Bl. a. har han framhävt, att den
viktigaste gruppen av fynd gömts i
jorden i samband med våldsamma
omvälvningar och krig på fyndområdena
och att fyndrikedomen icke i och för
sig behöver tyda på välstånd och
makt. Hans gradualavhandl. "Fynden
av romerska mynt i det fria Germa-
Gunnar Bolin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
