Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Bonde, Carl - 18. Bonde, Carl - 19. Bonde, Knut - Bondeson, August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bonde
403
Bondeson
Carl Carlsson Bonde.
1905 och 1907, konstitutionsutskottet
1907—09, 1911 och 1912 [ordf.] och
talmanskonferensen 1909—12)
tillhörde han aldrig de verkliga ledarna.
Han blev v. talman 1912 och talman
1913. — B. var verksam för
vetenskapliga, kulturella, sociala och
ekonomiska m. fi. syften. Sålunda var han led.
av Lantbruksakad. (från 1883), av
Samfundet för utg. av handskrifter
rörande Skandinaviens historia,
inspektor. och censor för Dramatiska
teatern samt ordf. i Sveriges allm.
exportfören. och i styr. för
Stockholms borgarskola. Intresserad
historiker, ägnade han sig flitigt åt
studier i sina rika samlingar på
Ericsberg. Han översatte och utgav bl. a.
de tre första delarna av drottning
Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok
(1902—07). — Gift 1876 med
friherrinnan TJlrika Sophie Beck-Friis. T. D.
18. Bonde, Gari Gustaf, greve,
hovman, ryttare, f. 28 april 1872 på
Hörningsholm, Mörkö skn, Södermani.
län. Föräldrar: godsägaren greve
Gustaf Fredrik B. och Charlotta Ida
Horatia Marryat. — B. blev efter
mo-genhetsex. 1892 underlöjtnant i
Livregis husarer 1894, löjtnant 1900 och
ryttmästare i reserven 1910. Är 1909
blev han stallmästare vid K. Mits hov
och 1916 hovstallmästare. — B. var
under mer än 30 år en av de främsta
sv. tävlingsryttarna.. Han har deltagit
i två Olympiska spel och hemförde
därvid i prisridning guldmedalj
individuellt i Stockholm 1912 och
silvermedalj i lag i Amsterdam 1928 samt
segrade 1914 i Baltiska spelen och
1916 i Sv. spelen. Han har dessutom
vid mer än 60 in- och utländska
tävlingar vunnit ett 30-tal segrar och
ett flertal platspris. Han har även
varit verksam som ledare och domare.
Ären 1933—37 var han sålunda ordf.
och är sedan sistn. år v. ordf. i Sv.
ridsportens centralförb. samt utsågs
1929 till förbis överdomare vid
pris-ridningar; även utomlands har han
tjänstgjort som domare, bl. a. vid
Olympiska spelen i Los Angeles 1932.
— Gift 1) 1896—1920 med Blanche
Dickson-, 2) 1920 med Ebba
Wallenberg. G. T.
19. Bonde, Knut Corfitz, friherre,
diplomat, f. 31 juli 1884 på
Gimmer-sta, Julita skn, Södermani. län. Son
till B. 17. -— B. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1903, studerade därefter
vid univ. i Uppsala och blev attaché i
Utrikesdep. 1908. Efter tjänstgöring i
London, Kristiania, Köpenhamn och
Berlin blev han andre sekr. i
Utrikesdep. 1912, var tf. legationssekr. i
London 1914 samt i Tokio och Peking
1916, förste sekr. i Washington 1918
och andre legationssekr. i London 1919
samt i Bom 1919—20 och försattes
därefter i disponibilitet. Han erhöll
legationsråds titel 1940, blev s. å.
legationsråd i Bern samt tjänstgjorde
som regeringskurir 1940—41. — B.
studerade från 1920 astronomi och
matematik vid Stockholms högskola
och ägnade sig från 1922 åt
affärsverksamhet. Bl. a. sökte lian skapa en
marknad i England för sv. trähus som
repr. för familjeföretaget Forssjö
trävarubolag och genom trähusbolaget
Scanliouse Ltd, bildat 1938, samt för
sv. knäckebröd genom företaget
Swe-dish Produce Co, bildat 1925. —
Under andra världskriget blev B. led. av
internat. "Bädda barnens" utskott i
Genève 1941 och tog initiativet till
samt blev led. av Hjälpkommittén för
Belgiens barn ("Astridbarnen") s. å.
Han har studerat komposition och
komponerat musik till revyer och
operetter, uppförda i Stockholm och
Göteborg. Han har utgivit fyra
samlingar släktminnen och memoarer, "Sant
och Intressant" (1934), "Tro mig om
Ni vill" (1936), "Tiderna förändras"
(1939) och "Hit och Dit" (1941), samt
en roman, "Vad gingen I ut till att
se?" (1937). Ären 1926—39 var han
huvudsakl. bosatt i Skottland på sin
hustrus fideikommissegendom
Char-leton. — Gift 1911 med Margaret
Grizel S:t Clair Anstruther från
Skottland. T. D.
Bondeson, August Leonard,
författare, läkare, f. 2 febr. 1854 i
Ves-sige skn, Hall. län, f 23 sept. 1906 i
Göteborg. Föräldrar i skomakaren
Carl B. och Lisa Beata Nygren. —
Efter mogenhetsex. i Göteborg 1876
inskrevs B. följ. år vid Uppsala univ.,
där han blev med. kand. 1S84 och med.
lic. 1889, varefter han slog sig ned
som praktiserande läkare i Göteborg.
Under uppsalatiden var han amanuens
vid univis farmakologiska samlingar
1881—82 och e. o. amanuens vid
medicinska polikliniken vid Akademiska
August Bondeson.
sjukhuset 1887. Han företog
studieresor till Köpenhamn 1889 och till
Berlin, Breslau och Wien 1894. —
Vid sidan av sitt yrke blev B. en
av sin tids mest populära repr. för
folklivsskildring och
landsmålsforskning. Intresset därför väcktes redan
av hans far, som enligt Bis egen
uppgift berättat hälften av de
"Halländska sagor", som han började
uppteckna 1871, och vilka utkommo i
tryck 1880. Sin förtrogenhet med
folklivet främst i hembygden visade
han redan i Uppsala, där han i kläder
av moderns hemvävda tyg ocli
stövlar, tillverkade av fadern, brukade
uppträda som landsmålsberättare ocli
bondespelman med fiol och flöjt som
skickligt trakterade instrument. Som
poet debuterade han redan 1875 —
före mogenhetsex. — med "Knäppar
på lyran" (under sign. Håttur), vars
titel är lånad från E. Sehlstedt, och
som i övrigt röjer intryck från
bl. a. Bellman och C. F. Dahlgren.
I "Visor på Ätradalens bygdemål"
(1878), skrivna efter mönster av F. A.
Dahlgrens "Viser på varmlanske
tong-måle", kommer hans temperament
först till tals, och i en serie
folklustspel, ävenledes skrivna under
uppsalatiden, efterbildar han också
"Värmlänningamas" förf. Ett mera
planmässigt studium av allmogelivet
inledde han 1876, då han på uppdrag
av bl. a. A. Hazelius och Uppsala
landsmålsfören. började företa
studieresor i skilda landskap. För
bestämmande av folkspråk och folkliv
färdades han sålunda i Värmlands
Älvdal 1876, i Halland 1S78 och 1879,
i de halländska gränsbygderna 18S0,
i Småland 1881, i Dalsland 1884 samt
i Hälsingland, Uppland och Dalsland
1885. Med material från dessa resor
utgav han bl. a. "Svenska folksagor
från skilda landskap samlade och be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
