Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bonnesen, Sten - Bonnier, släkt - 1. Bonnier, Adolf - 2. Bonnier, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bonnier
405
Bonthron
store" (1925) har B. lämnat en
populär och sakrik sammanställning av de
nyaste resultaten rörande tsar Peters
historia. I "Svenska folkets historia"
har B. författat framställningen över
stormaktstidens senare skede (hittills
häftena 40—49, från 1924). Åren 1925
■—33 var han redaktör för Karolinska
förbis årsbok, där han bl. a.
publicerat "Konungamötet på Frederiksborg
1658" (1933). B., som innehaft flera
prof.-förordnanden i historia och
statskunskap, avböjde 1925 en kallelse till
professur i Dorpat och är sedan 1933
lektor i historia och geografi vid
Högre allm. läroverket i
Vänersborg. — Gift 1909 med Kerstin
Josephson. B. B—é.
Bonnier [bå’nnier], bokhandlar- och
bokförläggarsläkt. Släkten var på
1700-talet bosatt i Dresden och kom
därifrån till Danmark 1801 med
Gerhard B. (f. 1778, † 1862), som 1803
(eller 1804) etablerade sig som
bokhandlare i Köpenhamn. Gerhard B:s
affärsverksamhet inskränkte sig i
början till lånbiblioteksrörelse, men
redan följ. år upptog han även
sortimentsbokhandel och bokförlag; 1816
började han utge en tidn., Dagsposten,
och inköpte 1817 Windings
boktryckeri samt erhöll rätt att använda
detta till tryckning av sina
förlagsartiklar. Bland de förf., vilkas
arbeten Gerhard B. utgav, voro även
en rad sv. vetenskapsmän, bl. a. Elias
Fries, C. A. Agardh och C. P.
Thunberg. Av Gerhard B:s söner
överflyttade tre till Sverige. Den äldste av
dessa, bokhandlaren Adolf B. (B. 1),
hade sonen bokförläggaren Isidor B.
(B. 4), med vilken Adolf B:s
släktgren utdog på manssidan. Den i
Sverige fortlevande släktgrenen
härstammar från B. 1: a bror Albert B.,
boktryckare och bokförläggare i
Stockholm (B. 2), far till
bokförläggaren Karl Otto B. (B. 5) och måla-
Adolf Bonnier. Målning (detalj) av okänd
konstnär på 1840-talet.
rinnan Eva B. (B. 6). Karl Otto B:s
äldste son, bokförläggaren Tor B.
(B. 7), andra gången gift med förf.
Tora Nordström (B. 10), hade i sitt
första gifte sonen verkst. dir. i Åhlén
& Åkerlunds förlagsab. Albert B. (f.
1907), som 1938 även blev delägare i
firman Albert Bonnier; lian är känd
seglare och blev sv. mästare i
star-båtsklassen 1941. Bröder till B. 7 äro
bokförläggaren Åke B. (B. 8),
ärftlig-hetsforskaren Gert B. (B. 9) och
bokförläggaren Kaj B. (B. 11). Den tredje
av Gerhard B:s söner, som från
Danmark flyttade till Sverige, var
bokförläggaren och tidn.-utgivaren David
Felix B. (B. 3). — Litt.: K. O.
Bonnier, "Bonniers, en bokhandlarefamilj"
(1—4, 1930—31).
1. Bonnier, Adolf, bokhandlare
och bokförläggare, f. 3 maj 1S06 i
Köpenhamn, † 3 mars 1867 i
Stockholm. Föräldrar: bokhandlaren
Gerhard B. och Esther Elkan. — Efter
verksamhet som medhjälpare i
faderns bokhandel flyttade B. 1827 till
Göteborg, där han öppnade bokhandel
och bedrev lånbiblioteksrörelse.
Genom direkta förbindelser med
utländska förlagshus, som lämnade
regelbundna sändningar till honom, kan
han sägas ha inlett den ordnade
utländska bokhandeln i Sverige. En
bokhandel, som han, samtidigt med att
han själv flyttade till huvudstaden,
1832 öppnade i Stockholm,
utvecklades till den förnämsta där, sedan den
1839 flyttats till Norrbrobasaren.
År 1849 antogs B. till akademisk
bokhandlare i Uppsala, främst därför
att han bättre än medtävlare kunde
tillgodose behovet av utländsk
litteratur. För sortimentsbokhandelns
utveckling i vårt land har B:s insats
varit av epokgörande betydelse, och
ett antal framstående bokhandlare av
den närmast följ. generationen torde
ha varit hans lärjungar. Även som
förläggare gjorde B. en viktig insats,
särskilt genom sina upplagor av sv.
klassiker, ss. Bellman, fru Lenngren,
Lidner, Ling, Vitalis, Wallin,
Stagnelius, Nicander, C. F. Dahlgren och
W. von Braun. Bellmanupplagan, som
redigerades av J. G. Carlén, var den
första med verklig kommentar
försedda editionen av en sv. förf:s
skrifter. Efter B:s död övertogos såväl
förlaget som sortimentsbokhandeln
av hans änka och sonen Isidor B.
(B. 4). — Gift 1) 1834 med Eslher
Philip, † 1845; 2) 1847 med Sophie
Hirsch. N. B.
2. Bonnier, Albert,
bokförläggare och boktryckare, f. 21 okt. 1820 i
Köpenhamn, † 26 juli 1900 i
Stockholm. Bror till B. 1. -— Vid ännu icke
fyllda femton år kom B. till brodern
Adolf B., i vars bokhandel i Stockholm
Albert Bonnier. Målning (detalj) av D.
Monies på 1840-talet.
lian var biträde 1835—40. Han
började emellertid 1837 därjämte en egen
förlagsaffär dels under firma
Förlagsbyrån, dels under eget namn. För
studier i bokhandelsyrket vistades han
i Leipzig, Wien och Budapest 1840—
42 och var ånyo anställd hos Adolf
B. 1842—65. Sedan han 1865 inköpt
hörbergska tryckeriet på
Riddarholmen, förlades 1865 såväl tryckeriet
som förlagsrörelsen till en s. å. inköpt
fastighet vid Ålandsgatan, nuv.
Mäster Samuelsgatan, där företaget så
småningom utvecklades till ett av
de största på sitt område i landet,
i ett avseende det allra största,
näml. i fråga om utgivandet av sv.
skönlitteratur. -— I broderns affär
hade B. förvärvat en ingående
förtrogenhet med den sv. bokmarknadens
möjligheter, vilket utgjorde en av
förutsättningarna för hans
framgångar som förläggare. Han
inriktade sig först på övers, av
utländsk skönlitteratur, som infördes i
en periodisk skrift, 1846—70 kallad
Europeiska följetongen och 1870—
1910 Nya följetongen. Den utkom
med omkr. 50 häften om året ocli torde
väsentl. ha bidragit till att sprida
kännedom om utländsk litteratur:
från Sue och Dickens till Tolstoj och
Zola. B:s intresse för sv.
skönlitteratur förde honom redan under
1840-och 1850-talen i kontakt med en rad
förf., vilkas arbeten han utgav:
A. A. Afzelius, Per Sparre, H. B.
Pal-mær, ,T. Börjesson, J. G. Carlén, G. O.
Hyltén-Cavallius, Emil Key, fru M. S.
Schwartz, C. G. Starbäck, H.
Bjursten, C. V. A. Strandberg m. fi. Den
efter tidigare mönster uppställda
julkalendern "Svea", som B. grundade
1844 (den upphörde först 1908) och
själv redigerade till sin död, var
skriven av uteslutande sv. förf. över sv.
ämnen och blev ett medel att knyta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
