Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Boström, Filip - 4. Boström, Ebba - 5. Boström, Wollmar - Bothniensis, Nicolaus Olai, ärkebiskop, se Nicolaus Olai Bothniensis - Bothvidi, Johannes, teolog, se Johannes Botvidi - Botin, af, ätt - Botin, Anders af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Boström 425 af Botin
thilda Sterky, † 1883; 2) 18S5 med
Augusta Sofie Tersmeden. T. D.
4. Boström, Ebba Augusta,
filantrop, f. 5 sept. 1844 pä östanå i
Uppland, † 10 maj 1902 i Uppsala. Syster
till B. 2 och B. 3. — Efter en vårdad
och sträng uppfostran i
föräldrahemmet bosatte sig B. 1863 tills, med en
yngre syster i Stockholm och ägnade
sig ivrigt åt skyddshemsverksamhet
m. m. I syfte att lära känna Englands
kristliga kärleksarbete vistades hon
1878—81 i London och Manchester
och förvärvade en omfattande
sjukvårdsutbildning. Efter hemkomsten
insjuknade hon, av allt att döma
hopplöst, men tillfrisknade, och denna
upplevelse blev ytterst betydelsefull
för hennes utveckling. Hon flyttade
1882 till Uppsala, övertog
Sedlighets-förenrs räddningshem, inköpte på
egen bekostnad nya lokaler och
utvidgade hemmets kärleksverksamhet.
Följ. år byggde hon ett nytt
räddningshem, som hon dock snart
omvandlade till utbildningsanstalt för
blivande tjänarinnor och husmödrar.
Med återstoden av sin förmögenhet
uppförde B. 18S4—86 ett barnhem
för värnlösa flickor. Under denna
period av sin verksamhet var hon
påverkad av frikyrkliga idéer om
hel-brägdagörelse genom tro och undvek
läkare och läkemedel. Efter ett nytt
besök i England 1887 fick hon ånyo
fastare anknytning till statskyrkan,
och i sitt nya, 1893 färdiga sjukhus
anlitade hon såväl läkare som
läkemedel. Nu började B. utbilda
diako-nissor och sjuksköterskor och inköpte
ett hus till hem åt eleverna. År 1899
överlämnade hon hela egendomen åt
Stiftelsen Samariterhemmet. — Ogift.
5. Boström, W o II mar Filip,
diplomat, f. 15 juni 1878 i överselö
skn, Södermani. län. Son till B. 3. -—
B. blev jur. kand. i Uppsala 1903 och
ingick därefter i Utrikesdep., där han
190S blev förste sekr. Åren 1910—13
Ebba Boström.
var ban konungens handsekr., 1913
blev han legationssekr., 1916
legationsråd vid beskickningen i London
och hade i dessa egenskaper att
handlägga en rad av det första
världskrigets svårbehandlade sv.-brittiska
handelspolitiska frågor. B. blev 1918
kabinettssekr. och utnämndes 1922
till sändebud i Madrid och Lissabon,
en post, som han tre år senare utbytte
mot ledningen av den sv. legationen i
Washington. På de olika
ministerposterna har B:s framstående
representativa egenskaper väl kommit till
sin rätt, och han liar även som sv.
delegat framgångsrikt lett
handelsförhandlingar med Spanien ocli
Förenta staterna. Han utnämndes 1914
till kammarherre och är jur.
lieders-dr vid flera amerikanska univ.-—-Åren
1904—09 var B. näst G. Setterwall
Sveriges bäste tennisspelare. Han
deltog i Olympiska spelen i London 1908
och vann därvid tills, med G. Setter-
Wollmar Boström.
wall bronsmedalj i dubbel inomhus
samt blev bl. a. sv. mästare i singel
utomhus 1902 och 1909, i singel
inomhus 1905 och 1909 samt i dubbel
inomhus tills, med G. Setterwall 1912. Åren
1909—13 var han v. ordf. i Sv.
lawn-tennisförb. — Gift 1907 med Gertrud
Wennerberg. B. E—r, G. T.
Bothniensis, Nicolaus Olai,
ärkebiskop, se Nicolaus Olai
Bothniensis.
Bothvidi, Johannes, teolog, se
Johannes Bothvidi.
Botin, af, ätt, vars äldste kände
stamfar var kronofogden i Södra Möre
härad i Kalmar län Anders Knutsson
(f. 1649, † 1699). Bland hans barn, vilka
efter faderns gård Botorp i Ljungby
skn, Kalmar län, antogo släktnamnet
Botin, märkes kronofogden Hans Botin
(f. 1695, † 1777). Dennes äldste son,
historikern, kammarrådet Anders
Botin (se nedan), adlades 1767 med nam-
Anders af Botin. Teckning av okänd
konstnär (Kungliga biblioteket).
net af B.; lian slöt själv sin ättegren.
Hans broder, slottsproviantmästaren
i Stockholm Hans Samuel Botin (f.
1736, † 1806), adlades 1776 och
adopterades på sin broders adelskap. Med
honom utdog ätten på svärdssidan.
Botin, Anders af, före
adlandet Botin, historiker, f. 15 mars 1724
i Hagby, Kalmar län, † 22 sept. 1790
i Stockholm. Föräldrar: kronofogden
Hans B. och Anna Moring. — B.
studerade juridik vid Uppsala univ.
1744—48, tjänstgjorde senare vid
Svea hovrätt och Riksarkivet men
fick även god tid över till historiska
studier. Mest betydande äro hans
arbeten om Sveriges inre historia. I
"Beskrifning om svenska hemman
och jordagods" (1755—56), grundad
på ett omfattande otryckt material,
gav han den första stora, tyvärr
ofullbordade sammanfattningen av den sv.
kameralistiken. Genom detta verk
meriterade han sig för befattningen
som e. o. assessor i
Antikvitetsarkivet (1756, assessor 1758). De följ.
åren (1757—64) utarbetade han
"Utkast till svenska folkets historia",
som sträckte sig fram till Gustav
Vasa. Mer än tidigare liknande
arbeten gav det utrymme åt sociala,
ekonomiska och kulturella förhållanden.
Det utkom även i en ny omarbetad
uppl. med vetenskaplig apparat (1789
—92). B. stod under inflytande av den
samtida vetenskapens allm. empiriska
inriktning. Han var vetenskapligt
bättre skolad och som källforskare
grundligare än Dalin, vilkens
historia lian för övrigt 1771 gjorde till
föremål för en ingående kritik, men
var liksom denne en repr. för
upplysningstidens pragmatiska historiesyn,
ohistoriska bedömande av äldre
epoker och rationalistiska uppfattning i
kyrkliga frågor. B:s stil var
kärnfull och vårdad, bildad efter klassiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
