Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Brahe, Per, d. y. - 8. Brahe, Margareta - 9. Brahe, Nils, d. ä. - 10. Brahe, Nils, d. y. - 11. Brahe, Eric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brahe
436
Brahe
Nils Brahe d. ä. Målning (detalj) av okänd
konstnär.
kommo ett par hundra från kronan
köpta hemman i Finland, Småland,
Uppland, Östergötland och
Västergötland. B. grundade inom sina
besittningar städerna Gränna, Kaj ana
och Brahestad samt byggde eller
färdigställde slotten Visingsborg,
Brahehus, Västanå och Kajaneborg m. fi.
B. var, med all sin andryghet, en av
de ädlaste repr. för den
högaristokrati, som fick sin andliga typ
utbildad under Gustav II Adolfs ledning.
Han har i sin "Tankebok", tryckt
1806, samlat sina intryck från tiden
före Kristinas tronavsägelse. Hans
brev äro delvis publicerade i "Axel
Oxenstiernas skrifter och brefvexling"
(2: 3, 1890), "Bref från
generalguvernörer och landshöfdingar i Finland"
(1869, utg. av C. C. Tigerstedt), "Ur
Per Brahes brefvexling" (1880—88,
utg. av densamme), "Per Brahes
brevväxling rörande Åbo akademi" (1922,
utg. av C. M. Schybergson). — En
staty över B., modellerad av W.
Runeberg, restes 1888 i Åbo. En replik
av denna finnes i Brahestad. — Gift
1) 1628 med friherrinnan Christina
Catharina Stenbock, † 1650; 2) 1653
med friherrinnan Beata De la Gardie.
— Litt.: P. Nordmann, "P. B."
(1904). T. D.
8. Brahe, Margareta, grevinna,
hovdam, f. 28 juni 1603 påBydboholm
i ö. Ryds skn, Stockholms län, † 15
maj 1669 på Weferlingen i Tyskland.
Syster till B. 7. — B. kom tidigt till
hovet, där hon blev drottning Maria
Eleonoras förtrogna. På grund av
giftermål lämnade lion hovet 1633 men
återkom senare och var 1644—48
hovmästarinna hos drottning Kristina.
B. var gift trenne gånger. År 1633
förmäldes hon med riksrådet och
riks-stallmästaren friherre Bengt
Bengtsson Oxenstierna, "Besarebengt", som
följ. år blev generalguvernör i Liv-
land. Han dog 1643. Hennes andre
make (från 1648) var riksrådet och
riksmarskalken greve Johan
Oxenstierna, Axel Oxenstiernas son, som
var sv. legat vid
fredsförhandlingarna i Osnabrück. Efter dennes
frånfälle 1657 gifte sig B. 1661 med
lantgreven Fredrik av Hessen-Homburg,
som var 30 år yngre än hon själv.
Detta giftermål föranledde en rå
smädeskrift — "Die untreue Margretha
Brahe" — från en avvisad friare,
greve Ludvig Henrik av Nassau;
den besvarades av hennes make. På
grund av arvet efter sina bägge
tidigare män var B. en av Sveriges
rikaste kvinnor och rådde över ett stort
antal gods. Hon efterlämnade ett
intressant bibi., vilket bl. a. inneslöt
rester av de sista Sturarnas
boksamling på Hörningsholm. Till stor del
donerades detta till skolan på
Visingsö, som hennes broder Per B.
d. y. (B. 7) grundat. O. H.
9. Brahe, Nils, d. ä., greve,
krigare, f. 14 okt. 1604 på Rydboholm i
ö. Byds skn, Stockholms län, † 21 nov.
1632 i Naumburg, Tyskland. Bror till
B. 7 och B. 8. — B. uppskattades
redan från början av sin bana högt av
Gustav Adolf. Efter studier —
särskilt i matematik — i Leiden 1623—■
24 kom B. med i kriget mot Polen och
avancerade snabbt på grund av sin
militära begåvning och sin
utomordentliga djärvhet. Han blev
kammarjunkare och fänrik vid hovreg. 1625,
kapten 1626, överstelöjtnant 1627,
slagen till riddare s. å. och överste
för Upplands fotfolk 1628. S. å. fick
lian tills, med Alexander Leslie
undsätta Stralsund mot Wallenstein, en
uppgift, som han löste med tapperhet
och framgång. I trettioåriga kriget
stod han konungen nära och
fungerade ofta som generaladjutant. Som
chef för det berömda livreg. och
livgardet (gula brigaden) ledde han
stormningen av citadellet Marienberg vid
Wurzburg 1631. Då Gustav II Adolf
s. å. övergick Rhen vid Oppenheim,
var B. med 300 man den främste och
försvarade sig utomordentligt tappert
mot överlägsna styrkor, ledda av den
spanske generalen don Filippo de
Silva, tills förstärkning nådde honom
över floden. Likaså utmärkte lian sig
vid övergången av Lech 1632. Kort
därefter utnämndes B. till general av
infanteriet. Vid Lutzen anförde lian
den sv. arméns center, som kämpade
med dödsförakt. Själv sårades han
svårt i knät och avled någon tid
senare i Naumburg. Han ligger
begraven i ö. Ryds kyrka. — Gift 1628
med friherrinnan Anna Margareta
Bielke. T. D.
10. Brahe, N ils, d. y., greve,
riksråd, f. 10 april 1633 i Anklam i Pom-
mern, † 25 jan. 1699 i Stockholm.
Postum son till B. 9. — B. studerade
i Uppsala 1647-—52, blev sistn. år
överkammarherre hos Karl X Gustav
och vistades på resor i Europa till
1656. Som överste för Upplands reg.
till fot stred lian därefter
framgångsrikt i Polen och Danmark och
användes dessutom som diplomat. Vid
konungens död (1660) blev lian på
dennes önskan riksråd, dessutom överste
för Livgardet samt inträdde i
Amiralitetskollegium, där hans
verksamhet försvårades genom hans brist
på sakkunskap men även genom
bristen på penningmedel. I riksrådet
befann sig B. aldrig i ledande
ställning men deltog med stort intresse i
debatterna. Han gillade 1668 Sveriges
anslutning till Frankrikes fiender
men ändrade 1672 uppfattning och
stödde fördraget med Frankrike mot
Holland. I utrikesfrågorna fattade
han som regeringens uppgift att
genom allianspolitik — helst utan krig
—- hålla ev. fiender bland
grannstaterna i schack. I den inre politiken
följde B. 1668—72 sin farbror
riksdrotsen Per B. d. y. (B. 7) i kampen
för en sparsammare rikshushållning
och var 1668 och 1671 medl. av de båda
kommissionerna över statsverket, som
kritiserade Magnus Gabriel De la
Gardies finanspolitik. Efter att lia ärvt
såväl riksdrotsen som — genom sin
maka — riksmarsken Carl Gustaf
Wrangel var B. sin tids rikaste man
men förlorade största delen av sin
förmögenhet och dessutom (1682)- sin
ställning som riksråd genom
reduktionen. Han var redbar och ridderlig
men saknade utpräglad politisk
begåvning. — Gift 1660 med grevinnan
Margareta Juliana Wrangel. T. D.
11. Brahe, Erie, greve, militär,
politiker, f. 23 juni 1722 i Stockholm,
avrättad 23 juli 1756 därstädes. För-
Nils Brahe d. y. Målning (detalj) av M.
Mijtens d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
