Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Braun, Wilhelm von - Brauner, ätt - 1. Brauner, Johan (Hans) - 2. Brauner, Jan - Braunerhielm, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brauner
455
Braunerhielm
Lidingön och vistades ibland som
gäst hos vänner på herrgårdar. -— B.
utgav 1838—41 ytterligare tre
diktsamlingar och publicerade därefter
sina alster i tio poetiska kalendrar
(1843—60): "Calle", "Carolina",
"Bror", "Herr Börje", "Farbror
Mårten", "Z", "Bbrup" m. fi., som utom
dikter innehöllo berättelser, skisser,
reseskildringar och dramatiska
utkast på vers ocli prosa. B. skrev
därjämte bl. a. "Berättelser och
utkast" (1847), "Berättelser,
reseminnen m. m." (1850). ■— Som poet är B.
främst humorist, fastän hans skämt
ibland är buttert och har lätt att
slå över i satir. Genom sitt intresse
för frivol erotik blev han genast
läst även i kretsar, där man eljest
inte befattade sig med poesi. Men
fastän hans uppfattning av kvinnan
oftast anknyter till den, som var
vanlig i forna tiders officersmässar,
utesluter den inte finare känslor, och
i gestalten "Hilma" besjunger han i
svärmiska ordalag sin kusin Ebba
von B., som lian älskade men av bl. a.
ekonomiska skäl inte kunde gifta sig
med och som dog 1843. B. räknas
till "frihetens sångarätt", och lians
"rabulism" tog sig uttryck i grovt
gyckel med kungar, generaler, präster
och andra av liberalismens
strykpojkar. Men i grunden hade han inga
sociala eller politiska intressen utom
en hjärtats medkänsla med de
betryckta. Hans poesi präglas mindre
av formell glans än av realistisk
naturlighet, och det värdefullaste i hans
ådra var ett gott humör, som dock
med åren avtog. Bl. a. trycktes han av
dålig ekonomi, fastän lian uppbar
dåtidens högsta honorar. I den
melankoliska dikten "Mitt konterfej"
skildrar lian sig som den tragiske clownen.
Som prosaberättare har B. en levande
och ledig dialog men tecknar sina ge-
Wilhelm von Braun. Målning (detalj) av
J. A. Wetterbergh 1852 (Gripsholm).
stalter schablonmässigt. Hans
litteraturhistoriska insats inskränker sig
till en hälsosam reaktion mot
efterromantikens ihåliga idealism och
käns-lopjunk. — B:s samlade skrifter med
levnadsteckning av O. P.
Sturzen-Becker och personliga hågkomster av
J. G. Carlén utgåvos i 6 bd 1867—70
(4:e uppl. 1888—90). Hans "Samlade
berättelser" utgåvos 1900. — Ogift.
— Litt.: T. Nerman, "W. von B."
(1, 1937; 2, 1938). N. B.
Brauner, ätt, gren av
smålandssläkten Braun (se denna). Tredje
sonen till prosten Nicolaus Brodderi
Bruun eller Braun, Johan eller Hans
Braun, slutl. landshövding i Uppsala
län (B. 1), adlades 1715 under namnet
B. och upphöjdes 1731 i friherrligt
stånd. Han blev far till kammarrådet
friherre Johan eller Jan B. (B. 2).
Bland dennes söner, vilka 1802
introducerades på Biddarhuset ss.
friherrar, märkes kaptenen i armén
friherre Nils B. (f. 1762, † 1827). Från
denne härstamma alla nu levande
medl. av ätten.
1. Brauner, Johan (Hans),
fore adlandet Braun och Brauner,
friherre, landshövding, f. 5 nov. 1668
i Fagerhult i Kalmar län, † 10 juli
1743 i Uppsala. Föräldrar: prosten
Nicolaus Brodderi Bruun eller Braun
och Christina Walleria. Bror till
arki-atern Lars Braunerskiöld (se denne).
-— B. inskrevs vid Uppsala univ. 1685
och blev tidigt uppskattad som latinsk
poet. Hans verser äro formellt
otadliga, eleganta och lättflytande mon
knappast originella. Han skrev
orationer och hyllningsdikter till
akademiska fester m. m. B. företog en
ut-rikesresa 1699, inträdde därefter i
förvaltningen, blev protokollssekr. i
Justitierevisionen 1710, censor
libro-rum och k. bibliotekarie 1712,
kansliråd 1714, adlad 1715, landshövding
1727 i Kronob. län och 1729 i Uppsala
län samt friherre 1731. — Gift 1707
med Margarete Törne.
2. Brauner, Johan (Jan),
friherre, lanthushållare, kammarråd, f.
20 juni 1712, † 26 maj 1773 på
Greno-me gård i Stavby skn, Uppsala län.
Son till B. 1. — B. erhöll en vårdad
uppfostran, inskrevs vid Uppsala
univ. 1729 och vann under en lång
studietid omfattande insikter på
såväl humanistiska som
naturvetenskapliga områden. Han tjänstgjorde
några år i Kommerskollegium, där
han 1739 blev auskultant och 1748
e. o. kanslist, men lämnade snart
ämbetsmannabanan för att helt ägna sig
åt lanthushållningen. B. förvaltade
till en början några av fadern
arrenderade gårdar och förvärvade senare
egna lantegendomar, bl. a. Grenome
gård i Uppland, där han på veten-
Jan Brauner, Pastell (detalj) av okänd
konstnär.
skaplig grund sökte reformera
jordbruksmetoderna. Han intresserade sig
särskilt för en intensivare brukning
av den odlade jorden, för
boskapsskötselns och utfodringens problem,
för införandet av främmande
kulturväxter, som kunde vara till nytta för
det sv. jordbruket, för
potatisodlingen, för förbättring av redskapen —
han sökte t, ex. åstadkomma
tröskningsmaskiner — samt för
skogsskötsel. Sina erfarenheter och rön
rörande dessa ting framlade B. i talrika
uppmärksammade skrifter, bl. a. "Tankar
wid skötseln och nyttan af boskap och
fjäderfä___ samt skogars bruk och
missbruk..." (1756) och
"Systematisk indelning af all landtmannens
brukbara jord, til ständig afkastning
utan hwila ..." (1765). Han blev led.
av Vet. akad. 1752. År 1760 erhöll han
kammarråds titel. B. bevistade
riksdagarna 1742—43 och 1751—52, men
ban "såg deras beskaffenhet och
bevistade sedermera ej de följande
riksmötena" (S. G. Hermelin). — Gift
1763 med Anna Brita von Koch. —
Litt.: biografi av Chr. Barthel i Vet.
akad:s årsbok 1941.
Braunerhielm, ätt, gren av
smålandssläkten Braun (se denna).
Prosten Nicolaus Brodderi Bruuns eller
Brauns andre son, biskopen i Kalmar
Nicolaus Nicolai Braun (f. 1658, †
1729), erhöll 1719 under namnet B.
adelskap för sina barn, däribland
kammarherren Magnus B. (f. 1697, † 1763).
En sonson till honom,
överhovstall-mästaren ocli chefen för
Stuteriöver-styr. Ferdinand B. (f. 1799, † 1870),
upphöjdes 1860 i friherrligt stånd
enligt 37 § B. F. och slöt själv sin
fri-herrliga ättegren. Hans yngre bror,
kaptenen vid Hälsinge reg.,
kammarherren Samuel August B. (f. 1805, †
1884), blev stamfar för den nu
levande ättegrenen. En dotter till ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
