Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Brilioth, Yngve - Brinck, Anders Magnus - Brinell, Johan - Bring, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brinck
465
Bring
hävdat kyrkans egenart och
självständighet i statslivet, t. ex. i
"Kulturutveckling och kristendom" (1936),
"Kampen om kyrkan" (1937) samt i
sitt "Herdabrev" (1938).
Prästämbetets och nådemedlens betydelse har B.
starkt hävdat gentemot tidens
sekularisering. Kyrkans rättsliga
ställning i samtidens liv har varit
föremål för hans uppmärksamhet. -—•
Även i den mellanfolkligt-ekumeniska
rörelsen har B. gjort en betydande
insats. Han har tagit starka intryck av
Englands kyrka och är hedersdr i
Oxford och Glasgow. — Gift 1919 med
Brita Söderblom. D. L.
Brinck, Anders Magnus,
riksdagsman, f. 10 maj 1794 i Sandhems
skn, Skarab. län, † 14 nov. 1861 i
Stockholm. Föräldrar: fadern okänd,
modern Eva Stina B. — B. kom redan
vid unga år till Stockholm, där han
blev kryddkramhandlare 1825.
Livligt intresserad för allm.
angelägenheter började han snart delta i
kommunala värv och vann stort
förtroende. Han blev 1835 en av
borgerskapets femtio äldste samt invaldes vid
1840—41 års riksdag i borgarståndet
som repr. för Stockholm. Detta
uppdrag innehade han till 1858 och var
under denna tid borgarståndets v.
talman 1844—48 och 1853—54, led.
av konstitutionsutskottet 1840—58,
ståndets enskilda besvärsutskott 1840
—48, opinionsnämnden 1840—51 och
hemliga utskottet 1847—48 samt var
riksgäldsfullmäktig från 1840. B. slöt
sig genast till den liberala
oppositionen och fasthöll vid dess program
hela sin riksdagstid igenom. Han
ägde ingen utpräglad politisk
begåvning, men genom sin saklighet,
oegennytta och omutlighet i förening med
ett säkert uppträdande och lätthet
att uttrycka sig gjorde han sitt stånd
många tjänster. Som led. av
konstitutionsutskottet verkade han särskilt
för en tidsenlig representationsreform.
Han kan anses som den ursprunglige
initiativtagaren till avskaffandet av
klassindelningen vid huvudstadens
riksdagsmannaval (1S58). B., som
representerat minuthandlarnas valklass,
föll själv igenom vid följ. val. Han
var även intresserad av ekonomiska
frågor, främst på handelns och
sjöfartens område, och av kulturella och
humanitära spörsmål. Hans yttrande
vid hans första riksdag: "Europa har
sina ögon fästade på sv.
borgarståndet" citerades ofta skämtsamt ss.
betecknande för borgarståndets förment
överdrivna uppfattning om sin egen
betydelse. —- Gift 1825 med Katarina
Elisabet Hofvendahl. G. U.
Brinell, Jolian August,
metallurg, f. 21 juni 1849 i Bringetofta
skn, Jönköp. län, † 17 nov. 1925 i
Stockholm. Föräldrar: lantbrukaren
Johannes Månsson och Katarina
Jo-nasdotter. —- Efter studier vid
Jönköpings läroverk genomgick B. Borås
tekn. skola och utexaminerades
därifrån 1871, hade anställning som
ritare vid olika industriella
anläggningar 1872—75, var ingenjör vid
Lesjöfors bruk under brukspatron
Gustaf Ekmian 1875—82 samt
överingenjör vid Fagersta järnverk 1882—1903
och vid Jernkontoret 1903—14. Ären
1914—24 skötte han sin fabrik för
torvströtillverkning utanför Nässjö.
Som bruksman arbetade han upp
Fagersta bruk till en ledande ställning,
uppförde där redan 1882 den första
martinugnen o. s. v. Han innehade
ett flertal förtroendeuppdrag inom
industrin och var bl. a. ordf. i styr.
för Fagersta bruks ab. 1915—23. Han
blev fil. hedersdr i Uppsala 1907, led.
av Vet. akad. 1902 och av Ing. vet. akad.
1919.—-B. vann världsrykte som en av
samtidens främsta kännare av stålet,
dess egenskaper och beredning. I ett
flertal arbeten redogjorde han för sina
undersökningar, som uppvisade
vetenskapligt och praktiskt betydelsefulla
resultat. Han tilldrog sig
uppmärksamhet genom sin klassiska, för
metal-lografin grundläggande avhandl. "Om
ståls texturförändringar under
uppvärmning och avkylning" (1885), där
han bl. a. beskrev stålets egendomliga
rekalescens (återuppglödningen hos
nyss glödande kolstål, då avkylningen
nått låg rödvärme). B. påvisade
re-kalescensens betydelse för stålets
struktur i brottytan och utrönte på
experimentell väg det praktiskt viktiga
sambandet mellan brottutseende och
värmebehandling samt existensen av
järnets två s. k. kritiska
temperaturer. Vid Iron and steel institutes
årsmöte i Stockholm 1898 framlade
lian sina resultat i en överskådlig och
lättfattlig tabell, som blivit ett
rättesnöre för rationell stålbehandling,
Johan Brinell.
och dessa resultat, som jämte
originalprov exponerades vid
världsutställningen i Paris 1900, belönades
där med grand prix. I "Sätt att
bestämma kroppars hårdhet" (Tekn.
tidskr. 1900) redogjorde B. för en av
honom uppfunnen metod, som genom
sin användbarhet blivit världsbekant
under namn av Brinells
kulprovnings-metod. Medelst intryckning av en
härdad stålkula i en fast kropp, spec.
av metall, kan man omedelbart
bestämma kroppens hårdhet. Det tal, som
enligt denna metod anger en metalls
hårdhet, kallas Brinell-hårdhet eller
hårdhetstal enligt Brinell. Han utförde
många andra viktiga undersökningar,
bl. a. över blåsigheten hos stålgöt,
över norrlandsmalmernas
användbarhet ocli över torvfrågan, och erhöll
flera sällsynta utmärkelser, ss.
Bes-semermedaljen. Till hans ära
präglade Brukssocieteten den s. k.
Bri-nelimedaljen 1924. — Gift 1880 med
Selma Josefina Elisabet Nilsson. —
Litt.: biografi av A. Wahlberg i
Jernkontorets annaler 1925, av G.
Dillner i Tekn. tidskr. 1937, av W.
Pal-mær i Vet. akad:s levnadsteckn., bd
6(1921—38). S. L., (S. B.)
Bring, Gustaf Gabriel,
gruvve-tenskapsman, f. 11 april 1876 i
Lindesberg. Föräldrar: byggmästaren Per
Persson och Hanna Ericsson. — Efter
mogenhetsex. i Örebro 1895 studerade
B. vid Tekn. högskolans avd. för
bergsvetenskap, var ingenjör vid
Ädelfors gruvor 1897—99, vid
Norrbottens malmförädlingsab., Luleå,
1899—1904 och vid Falu gruva 1906—
13, var avd.-chef vid
Luossavaara-Kiirunavaara ab. 1913—29 och prof.
i gruvvetenskap vid Tekn. högskolan
1929—41. Han har företagit
studieresor inom Europa och 1905—06
i Förenta staterna och Mexiko. Han
blev led. av Ing. vet. akad. 1919. —•
B. har gjort sig känd som en skick-
30 Svenska män och kvinnor I
Anders Magnus Brinck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
