Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broling, släkt - 1. Broling, Gustaf - 2. Broling, Carl - Broman, Allan, gymnastikdirektör, se s. 476 - Broman, Anders, präst, riksdagsman, se s. 476 - Broman, Erland, friherre, hovman, ämbetsman, se. s. 476 - Broman, Ivar, anatom, embryolog, se s. 477 - Broman, Lars, ämbetsman, se s. 475 - Broman, Natanael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Broling
474
Broman
Gustaf Broling. Silhuett 1799.
far till dir. för Riksbankens
sedeltryckeri Carl Abraham B. (B. 2), samt
b) bergsrådet Gustaf B. (B. 1).
1. Broling, Gustaf, metallurg,
f. 11 april 1766 i Edsbergs skn,
öre-bro län, † 12 april 1838 i
Stockholm. Föräldrar: kronofogden Gustaf
B. ocli Anna Christina Robsahm.
— B. blev student i Uppsala 1783,
avlade bergsex. där 1788 samt
anställdes som tjänsteman vid
Bergskollegium 1784. Han erhöll
stipendium i mekanik 1791 och i kemi 1794
samt utnämndes till proberare 1795
och bergmästare 1802. Åren 1797—
09 företog han en studieresa till
England. B. blev myntvärdie och
föreståndare för Bergskollegiets kemiska
laboratorium och mineralkabinett
1813, erhöll bergsråds titel 1816 och
blev dir. vid Mynt- och
kontrollverken 1833, varifrån han tog avsked
1835. B. var medl. av flera styr. och
kommittéer, blev led. av Vet. akad.
1797 och erhöll dess guldmedalj 1811
samt blev led. av Lantbruksakad. 1813.
— Genom sina kunskaper och sin rika
•erfarenhet var B. av stor betydelse
för den sv. industrins utveckling.
Han anlade för greve E. Ruuths
räkning en fabrik för framställning av
eldfasta kärl i Höganäs och
upprättade vid Karlsdals bruk ett gjuteri för
fabrikation av finare gjuteriarbeten
(1792). Under sin studieresa till
England, där han särskilt studerade
fabriker för tillverkning av kirurgiska
instrument, industriella anläggningar
1 järnmanufakturvarubransclien och
den s. k. degelstålsmetoden, gjorde
kan många värdefulla iakttagelser,
som blevo honom till nytta i hans
framtida verksamhet. Han grundade
efter hemkomsten flera fabriker, bl. a.
en kvarn för målning av kinabark,
1801 en fabrik för kirurgiska
instrument och 1808 en gjutstålsfabrik i
Stockholm, vårt lands andra degel-
stålverk, som bl. a. tillverkade de
första valsarna av gjutet stål i
landet. B. uppges vara den, som gjort
de första stålpennorna i Sverige. Han
var en skicklig modellbyggare och
inlämnade 1823 till Jernkontoret en
modell till stångjärnsvalsverk, vilken
belönades med Jernkontorets stora
guldmedalj (modellen numera i Tekn.
mus.). Han utgav 1811—17 sina
prisbelönade "Anteckningar under en
resa i England åren 1797, 1798 och
1799", som lämna utmärkta
skildringar av dels engelska natur- och
samhällsförhållanden, dels engelska
industrianläggningar och
tillverkningsmetoder inom olika branscher.
Hans 1816 utg. sällsynta lilla skrift
"Bref om ångbåtar" är en värdefull
källskrift om de första sv.
ångbåtarna. Betr. stål är hans
ungdomsav-liandl. viktig, "Afhandling om
svenska jern- och stålförädlingens tillväxt
i senare tider" (1788). — Gift 1816
med Sara Margareta Brunnmark. S. R.
2. Broling, Carl Abraham,
sedeltryckare, grafiker, f. 20 febr. 1798
i Knista skn, Örebro län, † 9 aug.
1851 i Paris. Föräldrar: kronofogden
Nils Christian B. och Lisa Karolina
Schröder. Brorson till B. 1. — B.
började som e. o. kanslist och kopist i
Bergskollegium 1814, blev s. å.
auskultant där och 1817 kammarskrivare
i Sundhetskollegium. År 1820 blev
han myntproberare ocli avancerade
1824 till penningräknare och
maskinist vid K. myntverket. År 1829 fick
lian tillfälle att göra en studieresa till
England, där lian studerade
mynt-och sedeltillverkning samt
tillverkning av valsverk m. m. Resan gav så
goda resultat, att kostnaderna
betalades av riksdagen. Efter hemkomsten
blev B. 1830 gravör och
tryckeriföreståndare vid Riksbankens
sedeltryckeri. Denna befattning innehade han
till sin död 21 år senare, och han
gjorde där sitt livs stora insats. Av
farbrodern bergsrådet Gustaf B. (B.
1) hade lian tidigt handletts i
kopparsticks- och gravyrkonsten, och
lian utförde 1822 kopparstick i
Jernkontorets annaler och därefter
planscherna till farbroderns kända
englandsbok. Han specialiserade sig på
värdepapperstryck och införde som
föreståndare för Riksbankens
sedeltryckeri den engelska
konstgrave-ringsmetoden vid de sv. sedlarnas
tillverkning. Betr. sedelpapperet införde
han en av honom själv uppfunnen
metod för sedelpapperets färgning i
olika nyanser. De sv. sedlarna fingo
av honom efter 1836 ett helt nytt
utseende, och man kan utan överdrift
kalla B. för deras upphovsman ur
teknisk synpunkt. Han införde 1832
stereotypin i Sverige, ocli något senare
förbättrade han proceduren medelst
galvanoplastik, som lian också införde
liit. Vidare uppfann han en
sedelnum-reringsmaskin m. m. Han måste anses
som en av våra främsta pionjärer
på de grafiska industriernas
område. B. utgav "Några
underrättelser om valsverk för stångjern,
vals-gjutning i coquiller samt en maskin
för hyfling af plank och bräder m.m."
(Jernkontorets annaler 1831). — Gift
1S26 med Sophia Maria Willberg.
& R.
Broman, Allan,
gymnastikdirektör, se s. 476.
Broman, Anders, präst,
riksdagsman, se s. 476.
Broman, Erland, friherre,
hovman, ämbetsman, se s. 476.
Broman, Ivar, anatom,
embryolog, se s. 477.
Broman, Lars, ämbetsman, se s.
475.
Broman,Karl Natanael, pianist,
tonsättare, radioman, f. 11 dec. 1887
i Kolsva, Västmanl. län. Föräldrar:
lantbrukaren Per Johan B. ocli
4m-gusta Charlotta Bergström. — B.
studerade 1902—11 vid
Musikkonser-vatoriet i Stockholm piano för H.
Thegerström och L. Lundberg samt
komposition för E. Ellberg och A.
Hallén, varefter han 1912—13
fortsatte sin utbildning i Berlin för I.
Friedmann i piano och K. Kämpf i
komposition. Åren 1913—14 var han
lärare i K. teaterns operaskola samt
var sedermera pianopedagog, varjämte
lian framträdde som konsertpianist
och icke minst som ackompanjatör
vann stort anseende. Sedan 1925 är
han musikchef hos ab. Radiotjänst.
På denna post har han målmedvetet
och energiskt främjat musikintresset
och musikkulturen i Sverige,
samtidigt som han gjort en synnerl.
betydelsefull och effektiv propaganda för
sv. tonkonst i både Sverige och
utlandet. Han är även initiativtagare till
Carl Broling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
