Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Broms, Carl Gustaf - Broms, släkt - Broms, Emil - Broocman, Brocman, släkt - 1. Broocman, Reinerus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Broms
479
Broocman
mot spannmål, viktualier o. dyl.
Under B:s ledning började firman
ådagalägga grosshandelsfunktioner i
egentlig mening genom att köpa varor i
stora poster oeh leverera dem till
Örebros och uppstädernas
detaljhandlare samt att uppköpa länets
produkter för att sälja dem huvudsakl. till
storstäderna och till exporthandeln.
För detta ändamål byggde B. på eget
varv en hel rad segelfartyg och
skutor, på vilka han inte blott fraktade
egna leveranser till och från
Stockholm, utan med vilka han även bedrev
en rederirörelse, som länge utan
konkurrens behärskade vattenvägen
Stockholm—Örebro. Intresset för det
egna handelshuset var också den
närmaste orsaken till B:s kraftiga
initiativ till den ombyggnad av Hjälmare
kanal, som genomfördes 1819—30. —
Som led. av borgarståndet tog B.
del i riksdagarna 1789 och 1809—10
(medl. av hemliga utskottet och
konstitutionsutskottet), men han
ägnade sitt intresse mindre åt
storpolitiska frågor än åt ekonomiska samt
förde ivrigt städernas talan. B:s
urspr, stora anseende i hemstaden
rubbades senare av en växande
opinion, som ansåg, att B. åsidosatte
offentliga intressen till förmån för sina
privatekonomiska. — B. var en av
stiftarna av Örebro läns
hushållningssällskap 1803 och erhöll
kommerseråds titel 1805. Han blev led. av
Lant-bruksakad. 1830. Efter B:s död
fortsattes affären av hans son Gustaf
Adolf B., efter dennes död av firmans
förste disponent B. G. Mellin. — Gift
1783 med Maria Christina Schotte.
Broms, vaxholmssläkt,
härstammande från skepparen Matz Larsson
B., vars andre son, skepparen i
Vaxholm Lars Mattsson B. († 1735), blev
stamfar för den ännu fortlevande
släktgrenen och farfars far till
kof-ferdikaptenen i Vaxholm Abraham B.
Carl Gustaf Broms. Mälning (detalj) av 0.
P. Lehmann 1831.
(f. 1776, † 1822). En sonson till denne
var nedannämnde industriman Gustaf
Emil B.
Broms, Gustaf Emil,
industriman, f. 5 sept. 1849 i Stockholm, †
29 okt. 1903 därstädes. Föräldrar:
handlanden Carl Abraham B. ocli
Fredrica Beata Charlotta Wretforss.
— Efter avslutad skolgång inträdde
B. snart i trävarufirman Bergman,
Hummel & co. (1869), var en tid
prokurist vid firmans kontor i
Nederkalix, senare chef för
huvudkontoret i Stockholm 1879—82 och
bedrev från 1881 även egen
trävarurörelse i Gamleby. Sin ryktbarhet
skulle han emellertid vinna inom
gruvindustrin. Då det engelska bolag,
som innehade Gällivaregruvorna,
försummat sin brytningsskyldighet mot
slutet av 1880-talet, hade en
norrbottnisk affärsman, C. O. Bergman,
passat på att förvärva rätten till
det stora malmfältet. För att
finansiera gruvdriften bildade
Bergman tills, med B. och dennes
förutvarande principal David Hummel ab.
Gellivare malmfält, som 1891 övertog
Bergmans rätt till gruvorna och för
en miljon kr. inlöste det engelska
bolagets anspråk. Staten förvärvade
ungefär vid samma tid
Luleå—Ofo-tenbanan från ett engelskt bolag och
iståndsatte 1888 linjen Gällivare—
Luleå, vilket underlättade gruvornas
exploatering. Medan Bergman
övertog arbetsledningen vid Malmberget,
hade B. ss. störste aktieägare, verkst.
dir. och styr:s ordf. den allm.
affärsledningen om hand 1891—1901. Hans
energi och företagsamhet voro av
avgörande betydelse för bolagets raska
utveckling. Den ena gruvan efter den
andra började exploateras,
separationsverk, laboratorium och
grader-verk byggdes, på Svartön vid Luleå
anlades en modern lastageplats,
kajanläggningar uppfördes vid Luleå och
Narviks hamnar, och malmbrytningen
ökades till omkr. 1 mill. ton om året
vid sekelskiftet 1900. Arbetarantalet
var då 2 300. Ab. Gellivare malmfält
övertog 1892 på B:s förslag
aktiemajoriteten i
Luossavaara-Kiiruna-vaara ab. B. medverkade till beslutet
att draga fram
Luleå—Gällivarebanan till Riksgränsen och Narvik,
vilken linje öppnades 1903. Genom
olika spekulationsaffärer lyckades B.
samla de stora gruvfälten på en hand
och därigenom möjliggöra en enhetlig
och planmässig exploatering. Men
hans stora affärsföretag hade ej nått
den nödvändiga inre konsolideringen,
och B. måste slutl. lämna ledningen
av bolagen och försålde sina aktier
till Trafik ab.
Grängesberg—Oxelösund 1903. — "Den store Bromsen",
som B. kallades, utvecklade en hän-
Emil Broms.
synslös energi i arbetet på
exploaterandet av Norrbottens
naturtillgångar. Hans insats betydde mycket för
utnyttjandet av de lappländska
malmfälten. Även för jordbrukets
utveckling intresserade sig B. och
grundade (1900) ab. G. E. Broms’
egnahem, som skulle ombesörja
kolonisationen av ett trettiotal hemman i
ICarungi. Efter hans död
överlämnades egendomen (1908) under namnet
G. E. Broms’ egnahemsstiftelse med
uppgift att betjäna
kolonisationsändamål som gåva till sv. staten. Den
sv. naturvetenskapliga forskningen
understödde han även ekonomiskt och
bekostade expeditioner till Island och
Östasien. B. var en av
huvudintressenterna i Sv. dagbladet. — Gift 1)
1882 med Bertha Christina Sofia
Öberg, f 1883; 2) 1885 med Anna
Augusta Albertina Öberg. (S. R.)
Broocman [brå’kk-], Brocman,
tysk-baltisk släkt, härstammande
från borgmästaren i Hildesheim
Heinrich B. (1500-talet), farfar till
kyrkoherden i S:t Katharinen, Estland,
Reinerus B. (f. 1609, † 1649). Släkten
inkom till Sverige med dennes sonson,
prosten och boktryckaren Reinerus B.
(B. 1), som blev farfar till
fornforskaren Nils Reinhold Brocman (B. 2)
och dennes kusin, assessorn Fredric
Ulric B. (f. 1748, † 1816), far till
pedagogen Carl Ulric B. (B. 3).
1. Broocman, Reinerus Reineri,
präst, boktryckare, f. 28 aug. 1677 i
Lais i Livland, † 3 mars 1738 i
Norrköping. Föräldrar: kyrkoherden
Reinerus Reineri B. och Sophia
Fors-selius. — B. studerade i Dorpat och
Wittenberg, prästvigdes i Dorpat 1699
och blev adjunkt hos fadern i Lais
s. å. Efter det stora nordiska krigets
början var B. under ett år
fältpredikant, tjänstgjorde 1703 i Lais och
Lohhusu, flydde vid ryssarnas infall
till Pernau, erhöll efter faderns död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
