Bäckström 482 Bäckström Emilia Broomé. samskolan 1898—1904, kunde hon pä ett vidare fält bedriva sin socialpedagogiska verksamhet. Hennes livsverk omfattar tre områden: fredssaken, det sociala reformarbetet och politiken. — Våren 1807 utsände B. det upprop "Till Sveriges kvinnor", som ledde till bildandet av Sveriges kvinnliga fredsfören., vars ordf. hon var under hela dess tillvaro (1898— 1911). På den första Haagkongressen (1899) överlämnades en fredsadress, till vilken Sveriges kvinnliga fredsfören. tagit initiativet. B. deltog i förarbetet till femtonde internat, fredskongressen i Stockholm 1910 och verkade inom Sv. fredsförb. ss. led. av dess styr. och verkst. utskott 1911—18. — Anledningen till B:s deltagande i det politiska livet var den kvinnliga rösträttsrörelsen, i vilken hon medverkade bl. a. som ordf. i Fören. för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm 1902—06. Varm anhängare av liberalismen gjorde B. en betydelsefull insats i det liberala partiarbetet. Åren 1911—12 och 1920—24 tog hon som led. av centralstyr. för Stockholms frisinnade valmansfören. aktiv del i politiska avgöranden ävensom i agitations- och upplysningsarbetet. När 1914 Fören. frisinnade kvinnor bildades, blev B. dess första ordf. (1914 —20) men utträdde 1923 ur fören :s ledning och ställde sin förmåga i det nybildade Sveriges liberala partis tjänst. Från 1923 var hon v. ordf. och led. av dess verkst. utskott. — B:s sociala verksamhet var till stor del knuten till Centralförb. för socialt arbete (C. S. A.), där hon var byråföreståndarinna till 1914. Som sådan gjorde lion djupgående utredningar på olika sociala arbetsområden och gav råd vid organiserandet av sociala företag, ss. kommunal arbetsförmedling, ungdomsklubbar, koloniträdgårdar och barnkrubbor. Hon tog verksam del i uppläggningen av C. S. A:s föreläsningsserier och startandet av dess rättshjälpsanstalt. — För sina socialpolitiska intressen fick B. verka även som medl. av Stockholms stadsfullmäktige 1911—24. Bl. a. arbetade hon för bättre bostadsförhållanden för självförsörjande kvinnor och barnrika familjer och för lättnader i de mindre bemedlades levnadsvillkor. Då kommunala yrkesskolor av s. k. endagstyp upprättades i Stockholm (1912), yrkade B., att även flickor skulle undervisas där, och 1913 tillkom, mycket tack vare B:s energi, den första sexdagarsskolan. Som medl. av Stockholms folkskoledirektion 1912—17 och Lärlings- och yrkesskolestyr. från 1912 intresserade sig B. särskilt för ungdomens yrkesval. Åren 1914—22 var hon led. av Statens arbetslöshetskommission, där hon tog del i åtgärderna mot massavskedandet efter krigsutbrottet och i organiserandet av kurser för arbetslösa. B. var den första sv. kvinna, som deltagit i lagstiftningsarbete. Som led. av lagberedningen 1914—18 medverkade hon i utformandet av den nya giftermålsbalken, som antogs 1920. Hon var också medl. i den skandinaviska familj erättskommissio-nen. Som ordf. i de sakkunnige för kvinnors tillträde till statstjänst 1919 —23 och led. i 1921 års lönekommitté försvarade hon principen om lika behörighet och lika lön för man och kvinna. — Mer än någon sv. kvinna dittills kom B. att delta i det politiska livet. Hon vann sympati och förståelse för sina mål genom det klara förstånd och den varmhjärtade handlingskraft, som präglade hennes insats i samhällsarbetet. Hon erhöll 1916 medaljen Illis quorum av åttonde storleken. — Gift 1891 med civilingenjören Erie Ludvig Broomé, bror till B. 3. — Litt.: S. Björklund, "E. B." (1929). G. A. Tage Broström. Broström, Tage Hug o, violinist, f. 30 okt. 1903 i Göteborg. Föräldrar: musikfanjunkaren Adolf Fredrik B. och Maria Josefina Hultén. — B. studerade violin för S. Dabrovvsky 1910 —15, K. Kadraba 1915—18 och M. Press 1920—21 samt i Dresden för F. Schneider och J. Dahmen 1922— 24. Åren 1925—36 var han förste violinist och 1936—40 konsertmästare i violastämman i Göteborgs orkester-förena orkester, varefter han 1940 —41 var soloaltviolinist och från 1941 är andre konsertmästare i violinstämman vid Konsertfören: s i Stockholm orkester. Han var medl. av Göteborgskvartetten 1936—40 och tillhör Garagulykvartetten i Stockholm sedan 194Ö. — B., som bl. a. framträtt som solist i ett antal moderna sv. och utländska violaverk, tillhör genom sin tekniska skicklighet och övertygande musikalitet eliten av nutidens sv. violinister. — Gift 1929 med Britta Elisabet Aurell. P. L. Broström. Släkten härstammar från bonden Ingvald, som i slutet av 1600-talet levde i Visnums-Kils skn, Värml. län. Hans sonsons son Lars, hamnfogde i Kristinehamn (f. 1767, † 1S41), antog namnet B. efter släktens hemman Brobyn i Visnums-Kils skn. Söner till denne voro våginspektoren i Kristinehamn Lars Magnus B. (f. 1807, † 1892) och skeppsredaren Axel B. (B. 1), far till skeppsredaren Dan B. (B. 2). 1. Broström, Axel Ludvig, skeppsredare, f. 21 maj 1838 i Kristinehamn, † 21 sept. 1905 i Göteborg. Föräldrar: hamnfogden Lars Ing-valdsson B. och Maria Elisabet Jansdotter. — Ss. faktor hos en kristinehamnsfirma gjorde B. sig förtrogen med vänerfraktfarten och inköpte 1865 en aderton lästers galeas samt två år senare en litet större seglare, på vilken han som kapten trafikerade Vänern Axel Broström.