Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Bruzelius, Emanuel - 3. Bruzelius, Arvid - 4. Bruzelius, Nils - 5. Bruzelius, Anders - 6. Bruzelius, Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bruzelius
494
Bruzelius
Arvid Bruzelius. Målning (detalj) av okänd
konstnär.
2. Bruzelius, Emanuel,
boktryckare, bokhandlare, f. 12 dec. 1786
i Stockholm, † 9 dec. 1832 i Uppsala.
Föräldrar: skolföreståndaren
Johannes B. ocli Maria Christina Schalén.
Kusin till B. 1. — B. blev student i
Uppsala ISOS. Redan följ. är övertog
han N. G. Fahlströms
komimissions-bokliandel i Uppsala och erhöll 1810
tillstånd att idka bokhandel och
inrätta lånbibi. S. å. inköpte han
Elegant-tidningen och ändrade namnet
till "Tidning i blandade ämnen". Tidn.,
som ej hade större litterärt värde,
nedlades dock redan 1811. B. grundade
s. å. ett tryckeri för att pä
originalspråket utge betydande tyska förf:s
verk. Av detta "Bibliothek der
deut-schen Classiker" utkommo till 1821
sjuttiosex delar. Företaget främjade i
hög grad kännedomen om den tyska
litteraturen i Sverige, och B. fann
även god avsättning för böckerna i
Norge, Finland och de baltiska
länderna. På sitt förlag utgav B. 1818—
20 och 1822 "Kalender för damer",
i vars tredje årgång Erik Sjöberg
(Vitalis) och C. A. Nicander (August)
debuterade. Han publicerade även ett
Novellbibl. i miniatyrformat (1817—
32), en övers, av Shakespeares "Kung
Lear" (1818), de första sv. övers, av
Walter Scott (1822) samt påbörjade
en samling "Auctores graecorum
clas-sici". Men hans ständigt trassliga
affärer förmådde honom att övergå
till litteratur av mera populär art, ss.
barnböcker, skillingtryck, folkböcker
och visor. Hans sista större företag
var utgivandet av tidn.
Corresponden-ten (1830) med litteratören med. dr
S. P. Leffler som redaktör. Tidn. vann
stort erkännande som en av de bäst
redigerade i landsorten men indrogs
redan följ. år på grund av kritik mot
regeringen. — Gift 1810 med
Christina Elisabeth Envallsson.
3. Bruzelius, Arvid Sture,
kirurg, f. 9 mars 1799 i V. Tommarp,
Malmöh. län, † 28 jan. 1865 i Lund.
Bror till B. 1. — B. blev student
1816, fil. kand. och fil. mag. 1823,
med. kand. 1826, med. lic. 1828, med.
dr 1829 och kir. mag. 1831, allt vid
Lunds univ. Han förordnades till
docent i botanik 1824 och i obstetrik
1829, var andre läkare vid
länslasarettet i Lund 1827—35 och förste
läkare från 1835 samt dir. för kliniska
institutionen i Lund och lärare vid
undervisningsanstalten för
barnmorskor där från 1844. Han uppehöll
professuren i obstetrik 1840—47, var
e. o. prof. i kirurgi och obstetrik
1847—58 och uppehöll ord.
professuren i sistn. ämnen 1856—58. Han
erhöll förslagsrum till professur i
botanik samt vid flera tillfällen i
kirurgi och obstetrik. — B. var en
mycket dugande läkare ocli ansågs
som den främste och mest anlitade
i Skåne. Som praktisk kirurg nådde
lian operationsresultat, som stodo på
höjden av vad då, före antiseptiken,
någonstädes uppnåddes. Detta torde
lia berott såväl på lians skicklighet
som på penslingen av operationssåret
med lapislösning samt på hans
utomordentliga renlighet, vars betydelse
man ännu ej förstod. B. var den
förste verklige kirurgen vid Lunds
univ., där lian i sitt ämne införde
klinisk undervisning vid sjuksängen.
— Gift 1833 med Fredrika Maria
Borg. S. L.
4. Bruzelius, Nils Gustaf,
arkeolog, f. 2S april 1826 i V. Tommarp,
Malmöh. län, † 23 april 1895 i Lund.
Föräldrar: prosten Johannes B. ocli
Sofia Jacobina Kruse. Brorson till B.
1 och B. 3. —- B. blev student i Lund
1842, fil. mag. 1847 och docent i
nordisk arkeologi 1855.. Åren 1855—60
ledde B. univ:s historiska mus. och
myntkabinett. Han upprättade under
denna tid en katalog över mus:s alla
samlingar. Med mus. införlivade han
åtskilligt nytt material, som han
anskaffat bl. a. under sina resor i
Danmark, Tyskland, Schweiz och
Frankrike. Sina forskningar koncentrerade
han kring kulturhistoriska och
arkeologiska problem rörande Sydsverige.
B. blev adjunkt vid Malmö högre
elementarläroverk 1860 och var rektor
vid Ystads lägre elementarläroverk
1865—91 (tjänstledig för sjukdom
från 1881). — B. utgav bl. a.
"Beskrifning öfver fornsaker funna i
Skåne" (1850), "Svenska fornlemningar"
(1, 1853; 2, 1860), "Om fynden i
Ystads hamn år 1868—69" (i
Samlingar till Skånes historia, 1871),
"Allmogelifvet i Ingelstads härad i
Skåne under slutet af förra och början
af detta århundrade" (1876). År 1865
blev B. korresponderande led. av Vitt.
akad. — Gift 1) 1863 med Ida
Charlotta Dyberg, † 1864; 2) 1867 med
Carolina Gabriella Alexandra
Hallbeck.
5. Bruzelius, Anders Johan,
personhistoriker, f. 26 nov. 1831 i
V. Tommarp, Malmöh. län, † 28
febr. 1901 i Stockholm. Bror till B. 4.
— B. blev student 1849, fil. kand.
och fil. mag. 1853, avlade ex. till
kammar- och räkenskapsverken 1854
och till rättegångsverken 1856, allt
vid Lunds univ. Han blev kanslist i
Sundhetskollegium (Medicinalstyr.)
1858 och notarie 1S67 samt var sekr.
där 1870—96. — B. var flitigt
verksam som biografisk och genealogisk
forskare. Tills, med A. H. Wistrand
och C. Edling utgav han "Sveriges
läkare-historia, ny följd" (1872—76),
en fortsättning av J. F. Sackléns
värdefulla arbete, samt ensam 3:e
följden, "Svensk läkare-matrikel" (2
bd jämte suppl., 1885—1901), och
"Sveriges apotekare-historia, ny följd"
(1878—81), likaledes en
fortsättning av ett arbete av J. F.
Sack-lén. I Stockholms dagblad publicerade
B. ett stort antal nekrologer. Hans
uppgifter kännetecknas av
noggrannhet och tillförlitlighet. — Gift 1890
med Christina Sofia Rosenblad. S. L.
6. Bruzelius, Magnus Ragnar,
läkare, f. 4 juni 1832 i Löderups skn,
Kristianst. län, † 17 febr. 1902 i
Stockholm. Son till B. 1. — B. blev
student 1848, fil. kand. och fil. dr
1853, docent i zoologi 1855, med. kand.
1860, med. lic. 1862 och med. dr 1864,
allt vid Lunds univ. Han blev docent
i medicin vid Karol. inst. 1863, var
med. adjunkt därstädes och bitr.
överläkare vid Serafimerlasarettet
1864—77 samt prof. i medicin vid
Karol. inst. och överläkare vid nämnda
lasarett 1877—9’7, var konungens
läkare 1SS0—97 och blev led. av Vet.
akad. 1890. — B. ansågs allm. som
Ragnar Bruzelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
