Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Börjesson, Johan - 2. Börjesson, Agnes - Börk (Björk), Isak - Börlin, Jean - Börtzell, ätt - Börtzell, Algernon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Börjesson
526
Börtzell
Jean Börlin som Gustav III i "Le roi
galant".
lyriska partierna. Huvudrollen har
med säkerhet skrivits för Georg
Dahl-qvist, vars särskilda spelsätt den
tillrättalagts för. Framgången lockade
till fortsättning, men B:s nästa
drama, "Erik XIV:s son" (uppfört på
K. teatern 1847), fick en liård kritik.
Även i sina senare dramatiska
arbeten, ss. "Solen sjunker. Gustaf I:stes
sista dagar" (1856) och "En
statshvälfning i Rom" (1866), sökte B. förgäves
skildra "historiskt sant ocli
psykologiskt troget" enligt sitt estetiska
program. — B. utgav även
diktsamlingarna "Kärlek och poesi" (1849) och
"Blommor och tårar på en dotters
graf" (1854), båda svaga; den senare
blev dock mycket populär. — Han blev
1859 en av de aderton i Sv. akad.
Hans "Valda skrifter" (1—2, med
biografi av N. Arfvidsson) utgavs
1873—74. — Gift 1823 med
friherrinnan Fredrika Gustafva Fock. — Litt.:
G. Rydell, "Adertonhundratalets
historiska skådespel i Sverige före
Strindberg" (1928). N. B.
2. Börjesson, Agneta (Agnes)
Fredrika, genremålarinna, f. 1 maj
1827 i Uppsala, † 26 jan. 1900 i
Alas-sio i Italien. Dotter till B. 1. — B.
visade tidigt en avgjort konstnärlig
begåvning, som hon utvecklade genom
studier för J. C. Boklund och vid
Konstakad. i Stockholm, för C.
Hansen i Köpenhamn samt i Paris ocli
Dusseldorf. Hon var länge bosatt i
Italien. — Med fin uppfattning och
ett lätt och säkert utförande målade
lion porträtt samt genrebilder från
olika tidevarv, främst rokokon. Till
hennes bästa tavlor höra "Gamla
minnen" (i Nat. mus.), "Skrivande dam"
(i Göteborgs mus.), "Interiör från
Skokloster", "Afskedet" och
"Musikalisk trio". B. var en av de första, som
i sina genremålningar upptog motiv
ur dalafolkets liv. — Ogift. (Th. N.)
Börk (Björk), Isak, dramatisk
författare, f. i senare delen av
1600-ta-let, † omkr. 1700 i Narva. Föräldrar:
kronoinspektoren Anders B. och Maria
Hak. —• B. studerade vid univ. i
Uppsala (från 1679) och Dorpat
(1690-talet) samt blev konsistorienotarie i
Narva och 1696 rektor vid
katedralskolan därstädes. Ären 1686—91 var
han medl. av den studenttrupp, som
uppträdde pä Lejonkulans teater, och
skrev för denna sorgespelen "Darius"
och "Apollo", epilogen "Valete
theat-ren", baletten "Ärans oförwisneliga
okk lager-lijkt grönskande linder"
samt första akten av "Lycko-pris",
ett festspel på Karl XI:s födelsedag.
Någon självständig dramatisk förf.
var B. icke; hans stycken ansluta sig
nära till Stiernhielms hovbaletter och
det samtida holländsk-tyska
barockdramat. — Litt.: O. Wieselgren,
"Bidrag till kännedomen om
1600-tals-dramat i Sverige" (1909). R. A.
Börlin, Jean Olof Jonas,
balettmästare, f. 13 mars 1893 i
Härnösand, † 6 dec. 1930 i New York.
Föräldrar: sjökaptenen Jonas B. och
Davida Nentzén. — B. var elev till
Gunhild Rosén vid K. teaterns balettskola
samt studerade för den spanske
balettmästaren José Otéro och den
moderna balettkonstens skapare, ryssen
Michail Fokin. B. hörde till dem, som
Fokin släppte fram i viktiga
uppgifter, då han 1913—14 förvandlade den
sv. operabaletten till en balett i
världsklass. B. utförde bl. a. faunen i
"Cleopatra", Eusebius i "Carnaval"
och fick efter bröderna Tropp
övertaga älsklingsslavens parti i
"Scheherazade". År 1913 blev han
sekond-dansör och for 1918 till Köpenhamn
och studerade privat för Michail
Fokin. Där sammanträffade han med
den skånske godsägaren och
konstentusiasten Rolf de Maré, med vars
ekonomiska stöd han ledde truppen
"les ballets suédois", vilken 1920—24
omväxlande upprörde och hänförde
publiken i Europa och Förenta
staterna. I denna trupp utförde lian samtliga
manliga huvudroller och komponerade
koreografin till baletterna "Jeux",
"Iberia", "Midsommarvaka",
"Dårhuset", "Le tombeau de Couperin", "El
Greco", "Fåvitska jungfrurna", "La
boite à joujoux" (samtliga 1920),
"L’homme et son désir", "Les mariés
de la tour Eiffel", "Dansgille" (1921),
"Skating-rink" (1922), "Le marchand
d’oiseaux", "Offerlunden", "La
créa-tion du monde", "Witliin the Quota"
(1923), "Le roseau", "Le porcher",
"Le tournoi singulier", "La jarre"
(text av Pirandello) och "Relåche"
(1924). År 1923 gästspelade B. som
koreograf vid Operan i Stockholm,
där lian iscensatte "Fåvitska jung-
frurna", "Bergakungen" och
"Fågelhandlaren" (baletten), som ännu
(1942) står på K. teaterns repertoar
i B:s koreografi. —- "Les ballets
suédois" (Sv. baletten), B:s i hela
världen omtalade skapelse, var en resande
experimentscen för 1920-talets olika,
"-ismer" och en scen, där många av
nuets berömda kompositörer,
författare, målare och filmregissörer
fingo göra sina första lärospån. Ingen
svensk har i nyare tid gjort sv.
balettkonst så känd i Europa och Förenta
staterna som B., och han hör till de
få svenskar, som för alla tider
inskrivit sitt namn i balettens historia. —
Ogift. O. F.
Börtzell. Ätten härstammar från
Abraham Burtzell, glasmästare i
Stockholm († 1728), far till
glasmästaren och åldermannen David B. (f.
1722, † 1798). Dennes son, statssekr.
i kammarexpeditionen Johan
Abraham B. (f. 1763, † 1850), adlades 1810
enligt 37 § R. F. med bibehållet namn.
Hans sonson var grafikern Algernon
B. (se nedan).
Börtzell, Johan Erik Algernon,
grafiker, f. 21 sept. 1840 i V. Tunhems
skn, Älvsb. län, † 26 jan. 191S i
Saltsjöbaden. Föräldrar: kaptenen Johan
Adolf B. och Vilhelmina Emerentia
Cneiff. —• B. avlade studentex. i
Uppsala 1857 och utexaminerades 1860
från Teknologiska inst:s fackavd. för
maskinbyggnad. Han blev nivellör vid
Sveriges geologiska undersökning 1861
och var aktuarie där 1870—74. År
1871 företog han en utrikes resa för
att studera höjdmätningar och
vat-tenhöjdobservationer. Redan följ. år
tillträdde B. föreståndarskapet för
Generalstabens litografiska anstalt,
den i tekniskt avseende ledande
reproduktionsanstalten i Sverige. På
denna post kvarstannade B. t. o. m. 1897.
Han företog 1872 studieresor till
Holland för studier av litografiskt
färgtryck och till Danmark, Belgien och
Frankrike för studier av topografiska
tryckarbeten, kartor m. m. — Genom
B:s försorg nyorganiserades
Generalstabens litografiska anstalt 1873. I
början bestod tillverkningen mest av
generalstabskartor och officiellt tryck,
men snart måste man tillgodose
allmänhetens stigande behov av
bildtryck, särskilt sedan de nya
fotokemiska reproduktionsmetoderna
införts på 1880- och 1890-talen
(foto-typi, zinkotypi, autotypi). B. har
betydande förtjänst av införandet av
dessa nya bildreproduktionsmetoder,
liksom av färglitografins utveckling
i Sverige vid 1800-talets slut. B.
tjänstgjorde 1893—1913 som
föreståndare för riksbankens
sedeltryckeri, där lian genomförde flera
tekniska moderniseringar. Han fick ti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
