Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cappelin, Ola - Carbonnier, Henrik - Cardell, von, ätt - Cardell, Carl von - Cardon, släkt - 1. Cardon, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carbonnier
S
Cardon
Carl von Cardell. Gouaclie av J. Way.
arkivet, Lund). — C. liar även utgivit
de två värdefulla bibliografiska
förteckningarna "Hvar finns Skåne
be-skrifvet?" (1909) och "Anteckningar
till en småländsk bibliografi" i
Hyl-tén-Cavalliusfören:s årsbok 1926. —
Gift 1898 med Elvira Edman. — Litt.:
biografi av P. Wilstadius i
Hyltén-Cavalliusfören:s årsbok 1938. S. R.
Carbonnier [ka’rbonnjë], Paul
Henrik Jean, skogsman, f. 7 mars
1879 på Hanaskog, ICviinge skn,
Kris-tianst. län. Föräldrar: ryttmästaren
Paul Henri C. och Louise Henriette de
Pierre. — C. blev student i Lund 1897,
genomgick Skogsinst. 1900—02, blev
extra jägmästare i Smålands distrikt
1903 och tjänstgjorde som
länsjägmästare i Jönköp. län 1904—14. Han
var skogschef hos ab. Finspongs
styckebruk 1914—18 och är sedan
1931 lektor i skogsskötsel,
skogsuppskattning och skogsindelning vid
Skogshögskolan. Åren 1920—29
företog han dels i studiesyfte, dels för Sv.
trävaruexportfören. vidsträckta resor
till Kanada, Förenta staterna, stater
i Centraleuropa, Jugoslavien. Turkiet,
Belgiska Kongo och Sydafrika. Sina
iakttagelser och erfarenheter har han
publicerat i facktidskr. och
dagspressen. — Gift 1908 med friherrinnan
Elisabeth Magdalena De Geer af
Finspång. A. H.
Cardell, von, ätt, härstammande
från jordbrukaren i Pyritz i Pommern
Friedrich Kobes, far till
justitieborgmästaren i Demmin Carl Friedrich
Kobes († 1782). Dennes son Carl
Friedrich Kobes (se nedan) gick 1789
i sv. tjänst och var slutligen
general-fälttygmästare. Han blev 1790 tysk
adelsman under namnet Kobes von C.
och 1809 sv. adelsman enligt 37 §
R. F. under namnet von C., som han
upptog efter sin farfars svärmor;
hon var född Cardell och tillhörde en
fransk adlig ätt, som under förföljel-
serna mot hugenotterna utvandrade
till Brandenburg. År 1818 upphöjdes
Carl von C. i friherrligt stånd men
introducerades icke som friherre. Han
slöt själv sin ätt.
Cardell, Carl Friedrich von,
urspr. Kobes och 1790—1809 Kobes
vonC., friherre, artilleriofficer, f. 1764
(döpt 19 april) i Demmin i preussiska
Pommern, † 17 sept. 1821 i Stockholm.
Föräldrar: justitieborgmästaren Carl
Friedrich Kobes och Wilhelmine
Eleo-nore Kohlhard. — C. inträdde 1780 i
preussisk krigstjänst vid
pontonjär-kåren i Berlin, där han blev officer
1786 efter en hedrande examen. Ett år
senare övergick han till artilleriet
och fann i G. F. von Tempelhoff en
lärare, under vilken han lyckades
skaffa sig stora kunskaper i
artillerivetenskapen. Han fick 1789 tillstånd
att övergå i sv. tjänst i Pommern, blev
tysk adelsman 1790 och 1792
informationskapten vid stralsundska
artilleribataljonen och major i armén. Detta
blev inledningen till en lysande
karriär. I en broschyr "Om artilleri till
häst" (1793) föreslog C., stödd på
sina preussiska erfarenheter, en rad
tekniska, taktiska och organisatoriska
förändringar inom artilleriet för att
göra det effektivare, spec. rörligare.
Han fick 1792 tillfälle att som chef
för en ridande artilleribrigad
förverkliga sina idéer. Det nya vapnet
bibehölls dock endast några år,
varefter C. blev överstelöjtnant i Vendes
artillerireg. 1797 samt överste i
armén och konungens generaladjutant
1802. Dessa år använde han bl. a.
till att modernisera Stralsunds
fästning. År 1802 lyckades lian återigen få
till stånd ett ridande artilleri.
Stridbar och energisk skaffade han sig 1804
medlemskap i den ett par år tidigare
tillsatta artillerikommittén, där han
dock ej lyckades göra sig gällande.
Under pommerska kriget 1805—07
chef för den ridande artilleribrigaden
visade C. stor djärvhet och
hänsynslöshet. Han utnämndes 1807 till chef
för Vendes artillerireg. och 1808 till
brigadchef vid s. armén samt
adlades 1809 under namnet von C. Kriget
mot Napoleon gav honom tillfälle till
lysande insatser. Han blev 1813 chef
för reservartilleriet vid sv. armén i
Tyskland. Efter de stora insatserna
på slagfälten vid Grossbeeren,
Dennewitz och Leipzig, vilka belyste det
lättrörliga artilleriets möjligheter,
utnämndes C. 1813 till generalmajor
i armén och 1814 till generaladjutant
för artilleriet. Han blev
generalfält-tygmästare och chef för allt artilleri
1816. Artilleriet blev s. å. och de följ.
åren enligt hans förslag förnyat med
avseende på organisation, utrustning,
övningar och delvis beväpning, var-
jämte krut- och vapentillverkningen
förbättrades. Samtidigt utarbetade
lian planerna för det 1818 inrättade
artilleriläroverket å Marieberg, vars
chef lian blev. Under de följ. åren
tillhörde han dessutom olika
kommittéer rörande försvaret. Han blev
friherre ISIS och generallöjtnant i armén
1820. C. var stiftande led. avKrigsvet.
akad. 1796 och blev dess hedersled.
1815. Han är begravd på Hedvig
Eleonora kyrkogård i Stockholm. — Gift
17S9 med Caroline Fliess. T. D.
Cardo’n, trol. vallonsk släkt, som
under 1600-talets förra hälft torde
ha kommit till Östergötland. En
Jacob C. uppges lia varit gårdsfogde
hos Louis De Geer, en Isak C.
arbetade 1624 hos Welam Gillisson de
Besehe vid Finspongsverken, och en
Isac C. omtalas 1700 som handlande
i Norrköping. De torde alla ha
tillhört samma släkt. Till denna räknas
även tobakshandlaren i Stockholm
Anders C. (f. 1772, † 1821), far till
litograferna Johan C. (C. 1) och Oscar
C. (C. 2). En dotter till C. 1 var
målarinnan Kerstin C. (C. 3).
1. Cardon, Johan Elias,
tecknare, litograf, f. 17 okt. 1802 i
Stockholm, † 3 juli 1878 därstädes.
Föräldrar: tobakshandlaren Anders C.
och Katarina Elisabet Grönberg. —
Efter en kort tid som handelsbiträde
i Härnösand blev C. elev hos gravören
Chr. D. Forssell, där han arbetade 1819
—30, samtidigt som han studerade
vid Konstakad. Under de följ. åren
företog han studieresor till Paris 1830
—31 och 1833—34 och München 1832.
Han blev agreé vid Konstakad. 1835
och led. där 1843 med titeln k.
litograf samt var vik. lärare i
teckning vid akad:s principskola 1852. —
C. utbildade sig först till
kopparstickare och har som sådan utfört några
signerade blad, men hans betydelse
faller helt inom litografins område,
Johan Cardon. Detalj av självporträtt i
litografi 1833.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
