Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Carlgren, Wilhelm - Carlheim-Gyllensköld, ätt - 1. Carlheim-Gyllensköld, Carl - 2. Carlheim-Gyllensköld, Theodor - 3. Carlheim-Gyllensköld, Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carlheim-Gyllensköld
25
Carlheim-Gyllensköld
Wilhelm Carlgren.
behandling i norska, danska och finska
läroböcker har C. även ådagalagt sin
håg för nordiska spörsmål. Han
utgav 1930 minnesskriften "Norra latin
50 år" samt har medarbetat med
recensioner i Stockholms-tidn. — Gift
1921 med Signe Maria Bergstedt.
B. B—é.
Carlheim-Gyllensköld. Ättens
äldste kände medl., Sven Olofsson,
kyrkoherde i Seglora, Älvsb. län, levde
vid 1500-talets mitt. Han blev
farfars far till borgmästaren i Karlstad
Bengt Svensson (f. 1634, † 1682),
vars söner antogo släktnamnet
Carl-heim. Bland dessa märkas assessorn
i Kommerskollegium Håkan Carlheim
(f. 1660, † 1729), adlad 1719 med
bibehållet namn, ocli
häradshövdingen Sven Carlheim (f. 1663, † 1703),
adlad 1690 under namnet Gyllensköld.
En brorson till dessa, majoren Svante
Carlheim (f. 1686, † 1758), hade
adlats tills, med farbrodern Håkan
Carlheim 1719; han fick 1744
tillstånd att uppta även sin farbror Sven
Gyllenskölds namn och blev stamfar
för ätten C. Från hans söner,
löjtnanten Adolf Otto C. (f. 1734, † 1803),
majoren Carl Henrik C. (f. 1745, †
1791) och överstelöjtnanten Svante
Mauritz C. (f. 1753, † 1810),
härstamma ättens nu levande trenne
grenar. Till den äldsta av dessa hörde
Adolf Otto C:s sonsons son, fysikern
Vilhelm C. (C. 3). Majoren Carl
Henrik C. blev farfars far till pianisten
Sigrid C. (C. 4). överstelöjtnanten
Svante Mauritz C. blev farfar till
godsägaren och riksdagsmannen
Theodor Carlheim Gyllensköld (C. 2). —
En styvdotter till majoren Svante C.,
Eva Henrietta Spalding (f. 1736, †
1789), gift med majoren Per Brelin,
hade sonen konteramiralen och andre
dir. för Dramatiska teatern Carl
Brelin (C. 1), som 1805 adlades och
adopterades på majoren Svante C:s namn
ocli nummer. C. 1 blev friherre 1817
och slöt själv sin gren.
1. Carlheim-Gyllensköld, Carl
Johan Edvard, före adlandet Brelin,
friherre, sjöofficer, f. 1768 (döpt 23
april) i Karlskrona, † 18 febr. 1819 i
Augsburg. Föräldrar: majoren Per
Brelin och Eva Henrietta Spalding. —
C. inträdde på den militära banan ss.
kadett vid Amiralitetets kadettkår
1779, blev fänrik vid örlogsflottan
17S2, löjtnant 1788, kapten vid
storamiralens reg. och stabsadjutant hos
hertig Karl 1789 och major vid
Amiralitetet s. å. För sin snabba karriär
hade lian huvudsakl. att tacka sina
förbindelser med G. A. Reuterholm
och genom denne med hertig Karl.
Någon större militär insats synes lian
aldrig ha gjort utan nästlade sig
in hos de makthavande genom
intriger och spiontjänster på ömse håll.
Själv ville han giva sig sken av att
lia stått i intimt förhållande till
hertigens gemål Hedvig Elisabeth
Charlotta, men detta torde ha varit tomt
skryt. Efter 1790 föll han för en tid
i onåd och avlägsnades genom
diplomatiska uppdrag till Köpenhamn,
Bryssel och Lissabon (1790—94),
varefter han åter trädde i tjänst vid
flottan. År 1798 kallades han ånyo
till Stockholm, nu för att inträda i
ledningen för Dramatiska teatern,
där lian blev andre dir. Han adlades
1805, gick åter i krigstjänst vid finska
krigets utbrott 1808 och fick befälet
över en sv. eskader vid Strömstad men
uppträdde villrådigt och närmast fegt.
Även under 1814 års krig innehade
han emellertid viktiga poster och blev
s. å. konteramiral. År 1817 upphöjdes
lian till friherre under namnet
Gyllensköld. Han dog under en utländsk
resa. — Gift 1814 med Maria Aurora
Ehrengranat. H. N.
2. Carlheim Gyllensköld, Adolf
Theodor, godsägare, riksdagsman,
f. 26 febr. 1835 på Vallen, Våxtorps
skn, Hall. län, † 25 juli 1909
därstädes. Föräldrar: majoren Adolf
Maurits Carlheim-Gyllensköld och
Eleonora Helena Burensköld. — C.
avlade officersex. 1857 och blev
underlöjtnant vid Hälsinge reg. s. å.;
år 1S64 tog han avsked ur
krigstjänsten för att ägna sig åt
fädernegodsets skötsel och blev 1870 ensam
dess ägare. C. genomskådade
missförhållandena i hemtraktens
jordbrukssystem, en ensidig, extensiv
spannmålsodling och en långt gående
skogsskövling. Han började
modernisera godset Vallen, införde
växtföljder med gräs- ocli klövervallar,
förbättrade därigenom boskapsskötseln
och frigjorde ljungmarkerna från
betesgången. Omkr. 2 300 tunnland
ljungmarker gjordes därefter genom
Theodor Carlheim Gyllensköld.
sådd och plantering skogbärande,
delvis med hjälp av en för sandiga
slätter särskilt användbar
furufröså-ningsmaskin, som C. själv hade
konstruerat. Genom sitt föredöme och en
omfattande upplysningsverksamhet
väckte C. grannarnas intresse för sina
idéer; bl. a. bildades 1878 på hans
initiativ Hallands
skogsodlingssällskap. I länets och hemtraktens
offentliga liv tog C. från början aktiv del;
han var led. av Hall. läns
hushållningssällskaps förvaltningsutskott
från 1867 och ordf. i länets
folkhögskolekommitté, sedermera
folkhögskolestyr., 1S72—77 samt led. av
Hall. läns landsting 1873—90. Ss.
repr. för Hall. län tillhörde C. 1881
—8S Första K., där han anslöt sig
till Gustaf Sparres ocli Hugo Tamms
moderata grupp. Han framträdde
huvudsakl. i debatter ang. jordbruk
och skogsbruk, motsatte sig
spannmålstullarna och önskade en
genomgripande reform av
hypotekslåne-väsendet. Ss. led. av Andra K. 1900—
05 spelade han icke någon större roll.
I sin politiska åskådning stod C.
Gamla lantmannapartiet nära. — C.
erhöll 1909 Hall. läns
hushållningssällskaps stora guldmedalj. ■—■ Gift
1875 med Beata Cecilia Maria von
Geijer.
3. Carlheim-Gyllensköld,
Vil-h e l m, fysiker, f. 17 okt. 1859 i
Stockholm, † 13 dee. 1934 därstädes.
Föräldrar: byråchefen Henrik Adolf
Oscar C. och grevinnan Ida
Wachtmeister af Johannishus. ■— Efter
mo-genhetsex. 1877 i Uppsala inskrevs
C. vid stadens univ., där han blev
fil. kand. 1881, fil. lic. 1892 och fil.
dr 1897. Han deltog i 1882—83 års
sv. polarexpedition till Spetsbergen
och var 1893 anställd som
matematiker vid observatoriet i Pulkova,
Ryssland. Ären 1894—97 var han
bitr. astronom vid Stockholms obser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
