Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlquist, Gunnar - Carlquist, Maja - Carlson, se även Carlsson, von Carlsson samt under K - Carlson, Alexander - Carlson, Anton Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carlquist
27
Carlsor»
Gunnar Carlquist.
Carolina Charlotta Zickerman. —
Efter studentex. i Lund 1906 blev C. där
fil. kand. 1909, fil. mag. 1910, fil. lic.
1915 och fil. dr 1921. Han blev e. o.
amanuens vid Lunds univ.-bibl. 1909,
andre bibliotekarie 1918, förste
bibliotekarie 1920 och är
överbibliotekarie där sedan 1939. C:s vetenskapliga
produktion har huvudsakligen
inriktats pä person- och lärdomshistoria.
Hans drsavhandl. "Carl Fredrik
Scheffer och Sveriges politiska
förbindelser med Danmark ären 1752—-1765"
(1920) lämnar dock ett viktigt bidrag
även till Sveriges politiska historia.
Hans intresse för det biografiska röjer
sig även i en rad artiklar (bl. a. Bielke
och Bonde) i Sv. biografiskt lexikon.
Bland hans övriga skrifter må
nämnas "Lund på 1690-talet" (1—2, 1923
—24), "Skånska
brandförsäkringsinrättningen 1828—1928" (1928) och
tiden 1718—89 i "Världshistorien",
utg. av H. Almquist (1929). C. har
utgivit "Ur Henning Hamiltons
brefsamling" (1—2, 1914), J. C.
Bar-fods "Märkvärdigheter rörande
skånska adeln" (1925), N. P. Osbergs
"Lundaminnen" (1927) m. m. Han
var 1929—37 huvudred, för "Svensk
uppslagsbok" och är sedan 1937 på
uppdrag av en av Lunds stifts
domkapitel tillsatt kommitté ledare av
arbetet på ett nytt herdaminne för
Lunds stift. — Gift 1912 med Anna
Marie (Mim) Schwenn. C. B.
Carlquist, Maria (Maja)
Augusta Carolina, gymnastikdirektör, f. 18
maj 1884 i Mariestad. Föräldrar:
handlanden August Dahlberg och
Ca-roline Solberg. — C. genomgick
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala
och Gymnastiska centralinst. i
Stockholm, tjänstgjorde vid E. Brunos
gymnastikinst. i Berlin 190S—09,
därefter vid Kalmiar flickläroverk och
seminarium samt Stockholms
folkskolor, där hon 1910 anställdes som
gymnastiklärarinna och s. å.
placerades vid Sofia folkskola. Hon deltog
med en flicktrupp från denna i
gymnastikfesten vid
Göteborgsutställningen 1923 samt med en annan
flicktrupp från samma skola, utvald av Sv.
gymnastikförb. efter tävlan, i
världskongressen för fysisk fostran vid
Berlinolympiaden 1936. År 1937 bildade
hon av sistn. trupp fören.
Sofiaflickorna. C. utsågs 1939 av Bestyreisen
för Sveriges deltagande i
världsutställningen i New York att med
Sofiaflickorna demonstrera sv.
skolgymnastik på "Sweden Day". Vid
Lingia-dens världskongress i Stockholm 1939
ledde C. uppvisning med
Sofiaflickorna. Hon har dessutom givit
uppvisningar med truppen i Sverige,
Danmark, Tyskland och Förenta staterna.
C:s gymnastiska system kan i
korthet karakteriseras ss. Lings
gymnastik, utformad efter principen minsta
möjliga spänning eller ett rytmiskt
rörelsesätt. Hon har beskrivit det i
"Sofiaflickornas gymnastik" (1942).
-— Gift 1911 med civilingenjören
Anders Carlquist. G. T.
Carlson, se även Carlsson, von
Carlsson samt under K.
Carlson, Fredrik Wilhelm
Alexander, bildhuggare, f. IS april 1846
i Stockholm, † 13 nov. 1878 i Born.
Föräldrar: snickarmästaren Carl
Vilhelm C. och Clara Teodora Sandberg.
■—• C. studerade vid Konstakad. 1865
—71 och var samtidigt elev hos J. P.
Molin. År 1872 reste han till Kom,
där lian, frånsett ett besök i Paris
1878, blev bofast till sin död. — Under
ständiga ekonomiska svårigheter
lyckades C. kämpa sig fram till en plats
inom sv. bildhuggarkonst, som i mer
än vanlig grad har anledning att
beklaga hans tidiga bortgång. Redan
under studieåren vid akad. väckte han
förhoppningar genom sina arbeten, ss.
reliefen "Loke och Sigyn" (gips, 1869),
statyetten "Vaulunder smider vapen"
Alexander Carlson. Träsnitt (detalj) av J. E.
(Nationalmuseum, Helsingfors).
(gips, 1870) och "Drömmen" (relief
i gips, s. å.). Hans första arbete i
marmor var statyetten "Flora" (1871,
Göteborgs mus.). Under den första
tiden i Rom drog han sig fram
genom att kopiera antika statyer. Några
av dessa kopior lia hamnat i
Göteborgs mus., som äger flertalet av C:s
verk, däribland relieferna "Luna och
Endymion" (1872) samt "Ny" (1873)
och "Nedan" (s. å.). Göteborgaren G.
Heyman satte C. i stånd att utföra
det största och viktigaste men minst
kända av sina verk, relieffrisen
"Baldersbränna", som blev färdig i Rom
1877. Det är en rik och omväxlande
komposition med fyndigt
karakteriserade gestalter i livliga rörelser.
Formspråket går tillbaka till antiken, men
konstnärens fantasi har lekt fritt och
djärvt med hela den fornnordiska
gudavärlden, där han för övrigt gärna
sökte sina motiv. Så i den
ofullbordade skissen till en grupp, föreställande
"Loke fjättras av gudarna" (brons, i
Nat. mus.), där man beundrar
djärvheten i greppet och kraften i anslaget.
Mest bekant av C:s arbeten torde vara
den "Vas med dansande bacchanter"
(1878), som utställdes i Paris s. å. och
sedermera inköptes av Pontus
Furstenberg (nil i Göteborgs mus., ett annat
ex. i Nat. mus.). — C. var till sitt
väsen blyg och tillbakadragen och
hade inte heller rönt mycken
uppmuntran, förrän den nämnda vasen
skaffade honom en viss berömmelse.
— Ogift. Th. N.
Carlson, Anton Julius,
fysiolog, f. 29 jan. 1875 i Svarteborgs skn,
Göteb. län. Föräldrar:
hemmansägaren Carl Anderson och Hedvig
Jacobson. -— C. emigrerade 1891 till
Chicago. Han studerade först vid
aftonskola och därefter bl. a. vid
Augustana college, där han blev
baclie-lor of arts 1S9S och master of arts
Maja Carlquisl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
