Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Carlson, Oscar - 2. Carlson, Birger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carleson 33 Carleson
3 Svenska män och kvinnor II
experimenterade 1S89 en metod att på
elektrokemisk väg framställa
klora-ter och perklorater. Denna metod, som
sedermera togs i bruk över hela
världen, tillämpades vid de 1892—1900
byggda fabrikerna i Månsbo vid
Storforsen i Avesta, Sveriges första större
elektrokemiska anläggning. För
driften nyanlades 1893 och följ. år Månsbo
kraftstation vid Dalälven. Där
byggdes 1899—1900 bolagets första
karbidfabrik, och 1907 påbörjades
försöken med framställning av kalkkväve,
sedan C. 1906 fått patent på sin
metod att utvinna luftens kväve i form
av kalkkväve. År 1912 invigdes de
superfosfatbolaget tillhöriga stora
Ljungaverken vid Ljungan för
tillverkning av kalciumkarbid,
kalkkväve och andra
kvävegödningsämnen. Känd över hela världen blev på
sin tid "Ljunga st järnkarbid". Åren
1915—16 byggdes slutl. klorat- och
karbidfabriken vid Stallbacka i
Trollhättan för tillverkning av
perklorater, som funno marknad över hela
världen. År 1916 stiftades, sedan C.
i samarbete med andra kemister
uppfunnit en metod för framställning av
ammoniumperklorater, ab.
Nitroge-nium och ab. Carlit för
exploaterande av patent, uppfinningar och
tillverkningsmetoder för framställning
av perkloratsprängämnen m. m., vilka
patent C. utexperimenterat delvis i
samarbete med sina söner Birger C.
(C. 2) och Fredrik C. (C. 3). Dessa
sprängämnen väckte redan vid
1900-talets början beaktande i utlandet,
där de i Amerika kallades "carlite", i
Frankrike "carlsonite". C. lät utföra
en undersökning av
svavelkisförekoms-terna i Sverige, som resulterade i
anläggandet 1918 av ett brytnings- och
anrikningsverk för svavelkis vid det
superfosfatbolaget tillhöriga Ervalla
i Ervalla skn, Örebro län. C. var
dessutom initiativtagare till andra
industribolag, ss. Ljungafors
järn-vägsab. 1910 (verkat, dir. 1910—16),
ab. Autotelefon Betulander 1910
och Nya ab. autotelefon Betulander
1912 samt Rederi-ab. Ljungan 1915.
Han var en av stiftarna av Sv.
livförsäkringsanstalten Odén 1888 och
styr.-led. där från s. å. —- C. anlitades i en
mängd offentliga uppdrag och var bl. a.
led. av Stockholms stadsfullmäktige
1898—1900 (högern), led. av
Stockholms handelskammare från 1912,
ordf. i styr. för Stockholms
skiljenämnd för handel, industri och
sjöfart från 1903. Han var dessutom
initiativtagare till Sv.
arbetsgivare-fören. 1902 och v. ordf. där 1903—16,
v. ordf. i Kemistsamfundet 1890—
1916, led. i styr. för Sv.
vattenkraft-fören. från 1909, fullmäktig i
Stockholms fabriksfören. från 1908 (ordf.
Oscar Carlson.
från 1911) m. m. — C. är en av de
främsta banbrytarna för Sveriges vid
1800-talets slut uppblomstrande
kemiskt-tekniska industri. Även om han
som uppfinnare knappast företrädde
revolutionerande tankar, voro hans
idérikedom och praktiska duglighet
enastående. Genom en stor donation
ville han tillförsäkra sina arbetare
egna hem. För att hugfästa hans
minne instiftade Kemistsamfundet 1923
Oscar Carlson-medalj en, som jämte ett
penningpris vart femte år utdelas som
belöning för forskningar på det
ke-miskt-vetenskapliga eller
kemiskt-tekniska området. C. blev led. av
Lant-bruksakad. 1909. — Gift 1872 med
Bertha Nicolina \Stafsing. S. B.
2. Carlson, Oskar Birger,
ingenjör, industriman, f. 13 sept. 1873 i
Nacka skn, Stockholms län, † 27 aug.
1928 i Stockholm. Son till C. 1. —
Efter mogenhetsex. 1892 i Stockholm
genomgick C. Tekn. högskolans avd.
för kemisk teknologi,
utexaminerades därifrån 1896, studerade vid Tech-
nische Hochschule i Charlottenburg
1897—98 och blev 1898 avd.-chef i
Deutsche Gold- und
Silberseheide-anstalt i Frankfurt a. M., där han
spec. intresserade sig för elektriska
smältugnar och karbidframställning.
Ilan anställdes 1900 som ingenjör vid
Stockholms superfosfatfabriks ab: s
elektrokemiska fabrik i Månsbo, var
överingenjör där 1904—11 och blev
disponent 1911. — C. var en av faderns
främsta medhjälpare vid det
vetenskapliga utarbetandet av dennes idéer
och uppslag på elektrokemins område.
Han gjorde betydelsefulla
undersökningar särskilt över klorater och
perklorater samt uppfann för deras
tillverkning nya metoder, som sedermera
i stor skala användes i Månsbo. På
sina uppfinningar, som bl. a. även
rörde tillverkningen av karbid,
kalkkväve, perkloratsprängämnen m. in.,
erhöll han 15 patent. — Efter faderns
död 1916 utsågs C. till verkst. dir.
för Stockholms superfosfatfabriks ab.
Han anlade en fabrik för tillverk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
