Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlsson, Elsa - Carlsson, Erland - Carlsson, Gottfrid, historiker, se s. 37 - Carlsson, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carleson
36
Carleson
Elsa Carlsson.
Hos Selander vid Nya teatern i
Göteborg spelade hon under åren 1912
—16 bl. a. Helga i S. Lagerlöfs
"Stor-myrtösen" och Ilona i A.
Schnitz-ler9 "Anatol". Efter engagemang hos
Ranft 1916—21 tillhörde hon
Hälsingborgs stadsteater 1921—23, där
hon hade särskild framgång som
Viola i Shakespeares
"Trettondagsafton", Anna i H. Müllers
"Flamman" och Christine i A. Schnitzlers
"Älskog". Vid Lorensbergsteatern i
Göteborg, där hon var verksam 1924
-—31, utförde hon roller såväl i de
stora skådespelen som i moderna
tragedier och komedier, t. ex. Katarina
i Shakespeares "Så tuktas en
argbigga", Dagmar i S. Langes "Simson
och Delila", Julia Körner i Hj.
Bergmans "Swedenliielms" samt
titelrollerna i G. Kaufmanns och M. Connellys
"Dulcie" och N. Cowards
"Markisinnan" samt Jacqueline i E. Bourdets
"Succés". Till Gösta Ekmans
teaterföretag var C. knuten 1931—32,
därefter till turnéer, bl. a. Poul
Reu-merts 1932, till Hälsingborgsscenen
1934—38 och blev 1938 engagerad vid
Stadsteatern i Göteborg. År 1942
knöts hon till Blancheteatern, där hon
i "Väninnor" på ett uppmärksammat
sätt inträdde i ensemblen. Hon är
engagerad vid Dramatiska teatern från
hösten 1943. Även i radio har C. varit
mycket anlitad (fast anställd vid ab.
Radiotjänst 1932). Hon har utfört 12
filmroller. —■ C:s talang spänner över
vida områden, men sannolikt är hon
mest till sin fördel i den fina moderna
komedin. Hon liar studerat i Berlin,
Wien och Paris. Hennes spel har
alltmer fått mycket av den lätthet, grace
och klara ciselering i
replikbehandlingen, som utmärker fransk
skådespelarkonst. — Ogift. A. L.
Carlsson, Erland, präst, f. 24
aug. 1822 i Älghults skn, Kronob.
län, † 19 okt. 1893 i Chicago. För-
äldrar: hemmansägaren Gari Jonsson
och Stina Lisa Garlsdotter. — C. blev
student i Lund 1844, avlade där
teoretisk och praktisk teologisk ex. 1848
och prästvigdes 1849 i Växjö. Han
tjänstgjorde därefter som
brukspredikant i Lessebo och pastorsadjunkt
inom Växjö stift, tills han 1853
kallades att förestå den sv.
Immanuels-förs. i Chicago och S:t Charles,
Illinois. Särskilt på de organisatoriska
och ekonomiska områdena gjorde han
grundläggande insatser i den
sv.-lutherska kyrkans utveckling i
Nordamerika. Den ordning han införde i
Immanuelsförs. i fråga om
organisation, kult och fölfattning (en
kompromiss mellan statslcyrklig och
lågkyrk-lig förs.-typ, kult i nära anslutning
till sv. kyrkans) blev i stor
utsträckning mönstret för övriga förs. Under
de 22 år lian ledde Immanuelsförs. steg
dess medl.-antal från 36 till 2 185
personer; kyrka anskaffades (tre
efter varandra), en siv.
kristendomsskola inrättades, och söndagsskola
öppnades. De nykomna sv.
invandrarna hade i C. en outtröttlig hjälpare i
såväl andliga som timliga
angelägenheter. Många sv.-amerikanska förs.
räkna honom som sin stiftare. År 1859
deltog han i grundandet av The
swe-dish lutheran publication society, som
övertog utgivandet av tidn.
Hemlandet och Det rätta hemlandet; han
förestod dess bokhandel för
spridandet av sv. litteratur 1859—68. För
samlandet av de sv. förs. i Förenta
staterna i Augustanasynoden gjorde
han en viktig insats. Inom synoden
var han bl. a. ordf. i direktionen för
Augustana college and theological
se-minary 1860—70, 1878—82 och 1884
—87 samt skattmästare där 1860—68
och 1887—89, ordf. i
centralbestyrel-sen för missionen 1870—74,
Illinois-konferensens kassör samt dess
president 1879—82 och synodens president
1881—82, varjämte han var medl. av
ocli oftast ordf. i många och viktiga
kommittéer, bl. a. katekeskommittén
1874—79. Åren 1875—87 var han
pastor vid sv.-lutherska förs. i
Ando-ver, Illinois, och flyttade sistn. år till
Röck Island, där han som syssloman,
skattmästare och ordf. i
byggnadskommittén övervakade uppförandet
av Augustana college and theological
seminarys nybyggnad (färdig 1889).
Sina sista år tillbragte han på sin
egendom Rostad i Kansas och i
Chicago. — C. blev teol. dr vid
Augustana college and theological seminary
1892. — Gift 1855 med Eva Charlotta
Andersson. N. B.
Carlsson, Gottfrid, historiker,
se s. 37.
Carlsson, Gunnar Fredrik,
skeppsredare, f. 30 juni 1887 i Göte-
Erland Carlsson.
borg. Föräldrar: handlanden Max
August C. och Clara Gunnarsson. —
C. genomgick Göteborgs liandelsinst.
1902—04 och anställdes 1904 hos
skeppsredaren Vilhelm Lundgren.
S. å. förverkligade Lundgren sin
gamla plan att upprätta en direkt
linjefart Sverige—Sydafrika, och C.
inträdde i det nybildade Rederi ab.
Transatlantics tjänst. Han blev 1911
kontorschef och utsågs 1915 efter
Lundgrens död till verkst. dir. i
bolaget, som redan då hade en flotta på
över 75 000 ton. -—■ Under
världskriget lyckades C. icke endast hålla i gång
bolagets verksamhet utan även
avsevärt utvidga trafiken. Afrikalinjen
utsträcktes även till Nederländska
Indien, nya linjer upptogos till
Persien, Förenta staterna, Kuba, Mexiko
m. m. Med stöd av ett gynnsamt
handels- och sjöfartsavtal med de
allierade uppstod 1918 en särskilt livlig
trafik mellan Sverige å den ena sidan
och Förenta staterna, England och
Frankrike å den andra, och bolagets
flotta kunde ytterligare ökas, så att
tonnaget vid världskrigets slut
uppgick till 200 575 ton. C. hade som ett
av ombuden för sv. regeringen deltagit
i underhandlingarna med
ententemak-terna i London dec. 1917—maj 1918.
— Efter kriget försvårade den sv.
kronans höga värde alltmer
konkurrensen med de tyska rederierna,
vilkas driftkostnader under inflationen
blivit minimala, och det blev efter
några år nödvändigt att företa en
fullständig rekonstruktion av hela
bolaget. Verksamheten kunde dock i det
stora hela upprätthållas. Under C:s
ledning har bolaget efter
depressionens slut i liög grad moderniserat och
utökat sitt tonnage. C. är verkst.
dir. även för ett flertal dotterbolag,
bl. a. rederi-ab. Transmark,
Transocean och Transpacific. — En särskilt
betydelsefull insats liar C. gjort för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
