Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederberg, Axel - Cederbielke, ätt - Cederbielke, Johan - 1. Cederblad, Carl - 2. Cederblad, Sven - Cederblom, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederbielke
56
Cederblom
Carl Cederblad.
byggnadsdistriktet 1892 och byråchef
i Väg- och vattenbyggnadsstyr. 1894.
Ss. sådan ägnade han sitt intresse
bl. a. åt utvecklingen av det
hydrografiska undersökningsväsendet samt
åt frågorna ang. Trollhättefallens
utbyggande. Inom Väg- och
vattenbyggnadskåren avancerade C. till kapten
1877, till major 1891 och till överste
1901. Från denna befattning samt
från byråchefsämbetet erhöll han
avsked 1902, då han blev tf.
landshövding i Västerb. län (till 1903). —
Vid sidan av denna energiska
äm-betsmannaverksamhet mottog C. redan
tidigt viktiga uppdrag i det
allmännas tjänst. Ett intresserat arbete
nedlade han på ordnandet av Västerb.
läns ekonomiska och politiska
angelägenheter ss. led. av länets
hushållningssällskap från 1867 (ordf. från
1903) och ss. landstingsman 1869—71
och 1875—77. Ss. repr. för Umeå,
Nordmalings och Bjurholms tingslag
tillhörde han Andra K. 1880—81 och
var 1885—-1907 Västerb. läns repr. i
Första K., där han anslöt sig till
minoritetsgruppen kring Hugo Tamm.
C:s riksdagsverksamhet var i
övervägande grad inriktad på norrländska
förhållanden samt på
kommunikations-, egnahems- och
socialförsäkringsfrågor. — Gift 1863 med Agnes
Jenny Brunström. S. R.
Cederbielke, ätt, vars äldste med
visshet kände stamfar var
kyrkoherden i Lyrestad, Skarab. län,
Benedictus Johannis (f. 1560, † 1624), far
till kyrkoherden i Lyrestad Jonas
Benedicti Rudberus (f."l594, † 1675).
Dennes son, kyrkoherden i Lidköping
och prosten över Läckö grevskap
Jonas Jonæ Rudberus (f. 1636, † 1697),
blev far till landshövdingen i
Västerås län Johan Rudberus, som 1718
adlades under namnet C. och 1731
upphöjdes i friherrligt stånd men ej
introducerades som friherre (se
nedan). Han slöt själv sin ätt.
Cederbielke, J ohan, före
adlandet Rudberus, friherre, ämbetsman, f.
30 april 1677 i Lidköping, † natten
mellan 9 och 10 sept. 1752 på Vårby,
Huddinge skn, Stockholms län.
Föräldrar : kyrkoherden Jonas Jonæ
Rudberus och Maria Carlberg. — C. blev
student i Uppsala 1695, inträdde
i Svea hovrätt 1700 och blev
assessor 1716. Han adlades 1718 och
biträdde s. å. som ordningsman
landshövdingen i Älvsb. län och på Dal G.
Fock i arbetet med
trupptransporterna till och från Norge. Följ. år
blev han lagman i Värmland samt i
Västmanland och Dalarna ocli 1723 i
Södermanland. I riksdagen spelade
han ingen större politisk roll men
var en mycket användbar ämbetsman
och fick otaliga uppdrag i utskott
och kommissioner, var bl. a. medl. av
sekreta utskottet ett flertal år,
insattes 1720 i den kommission, som
skulle uppgöra en plan för
reduktionsverkets avveckling och
avfattade dennas vidlyftiga berättelse.
Hans ständiga sökande efter ett
inbringande ämbete resulterade
slutligen i att han 1728 blev justitiekansler
och 1736 landshövding i Västmanl.
län. År 1731 upphöjdes han i
friherrligt stånd. Ätten utdog med
honom. — Gift 1) 1707 med Brita
Stro-bill, † 1738; 2) 1741 med Eva
In-senstierna. H. N.
1. Cederblad, Carl Olof Vilhelm,
pedagog, folkbildningsman, f. 12 maj
18S6 i överselö skn, Södermani. län.
Föräldrar: kontraktsprosten Vilhelm
C. och friherrinnan Ebba Sophia II
el-frid Hermelin. — Efter studentex.
1906 i Västerås blev C. fil. mag. 1910
vid Uppsala univ. och adjunkt i
biologi och kemi 1913 vid Högre allm.
läroverket i Umeå samt 1919 vid
Högre allm. läroverket i Uppsala.
Ären 1916—20 var han föreståndare
för Västerbottens föreläsningsförb.
och blev efter återkomsten till
Uppsala föreståndare för Upplands
folk-högskolekursfören. 1921 (—28), för
Ar-betarinst. därstädes 1923 och för
Upplands föreläsningsförb. 1924(—30).
Sedan 1928 är han red. för
Verdan-dis småskrifter. — C. är en flitig
föreläsare och har med iver ägnat
sig åt folkbildningsarbetet. Bland
hans arbeten märkas "Bildningens
väg" (1932), "Det levande ordet"
(1933) ocli "Människomassor och
massmänniskor" (1934). De
uppmärksammade arbetena
"Beväringssvena-ka" (1940) och
"Beväringsstavning-en" (1941) grunda sig på en flerårig
undersökning av ett stort antal
värnpliktigas förmåga att uttrycka sig
i skrift — ett bidrag till klarläggan-
det av det folkliga
bildningstillståndet i Sverige. F. n. (1943) är C.
sysselsatt med bearb, av insamlat
material rörande den bokliga
orienteringen inom skilda ungdomsgrupper. -—
Gift 1) 1913—33 med Emy Sandell;
2) 1933 med förf. Johanne Grieg. S. J.
2. Cederblad, Sven Tryggve,
läroverkslärare, litteraturhistoriker, f.
6 febr. 1890 i Jäders skn, Södermani.
län. Bror till C. 1. — Efter
studentex. 1909 i Västerås blev C. fil. mag.
1914, fil. lic. 1919 och fil. dr 1923,
allt vid Uppsala univ. Sedan han
innehaft en del lärarbefattningar, blev
han 1924 lektor vid Luleå
folkskoleseminarium, 1929 vid Göteborgs högre
realläroverk (nu Vasa högre allm.
läroverk) och 1940 vid Högre allm.
läroverket för gossar å Södermalm i
Stockholm. Ären 1933—40 var han
docent i litteraturhistoria med poetik
vid Göteborgs högskola. — C. har gjort
sig särskilt känd som framstående
stagneliuskännare. I sina tidigare
forskningar, där det förnämsta verket
utgöres av hans drsavhandl. "Studier
i Stagnelii romantik" (1923), har C.
företrädesvis sysslat med de filosofiska
och religiösa problemen hos
Stagnelius och, i viss motsättning till Böök,
påvisat Atterboms stora betydelse för
Stagnelius. I en större uppsats i
Samlaren 1923 och 1925, "Romantikern
Stagnelius", har C. sökt belysa
Stagnelius’ själsliga konstitution med
hjälp av den moderna psykiatrin.
Samma metod har han tillämpat även
på Tegnér och Fröding i "Utbrottet
av Tegnérs sinnessjukdom" och
"Fröding ur psykiatrisk och
litteraturhistorisk synvinkel" (Samlaren 192S
resp. 1941). I "Amanda i dikten och
verkligheten" (Samlaren 1923) och i
"Stagnelius och hans omgivning"
(1936) har C. valt den minutiösa
personhistoriska forskningens väg. C.
har även lämnat andra bidrag till
den litteraturhistoriska forskningen,
ss. "Från Thorilds ungdom"
(Samlaren 1932). I uppsatser i tidn. och
tidskr. har han bl. a. behandlat
tryckfrihetsfrågan och dess historiska
bakgrund. — Gift 1) 1923—36 med Ella
Stendahl; 2) 1937 med Rachel Flaum.
J. C.
Cederblom. Släkten härstammar
från lantbrukaren Johan C., Acklinga
skn, Skarab. län (f. 1795, † 1883).
Hans son, teknikern Johan C. (C. 1),
blev stamfar för den ännu
fortlevande sv. släktgrenen. Bland hans barn
märkas a) föreståndaren för
Kungsholms läroverk för flickor i
Stockholm, läroboksförf. och majoren
Harald C. (f. 1865, † 1935), som utövade
en folkbildande och fosterländsk
verksamhet, bl. a. som sekr. i den av
honom stiftade fören. Sveriges flagga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
