Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Cedergren, Elsa - Cederhielm, ätt - 1. Cederhielm, Germund, d. ä. - 2. Cederhielm, Germund, d. y. - 3. Cederhielm, Josias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederhielm
63
Cederhielm
råd (ordf. 1933—34, 1938—39, 1942
—43), som är samarbetsorganet
mellan K. F. U. K:s och Sveriges flickors
scoutförb. — 0. tog 1935 initiativet
till Kristna kvinnors
samarbetskom-mitté, vars ordf. hon varit sedan dess.
— C. är styr.-led. i Sv. ekumeniska
fören. sedan dess stiftande. Hon är
en känd föredragshållare ocli förf. i
religiösa och sociala ämnen. År 1942
invaldes hon i Stockholms
stadsfullmäktige som repr. för Folkpartiet.
— Gift 1929 med generalsekr. Hugo
Cedergren (C. 1). E. Bm.
Cederhielm. Ätten härstammar
från bonden i Bendstrups by,
Huls-aagers skn, N. Jylland, Olof, som
1615 inkom till Sverige jämte sin
son Johan Olofsson (f. 1582, † 1657).
Denne blev Claes Bielkes landbofogde,
borgmästare i Norrtälje, senare i Sala,
och riksdagsman; han gifte sig med
en dotter till superintendenten Jonas
Germundi Palma. Hans söner Johan
och Germund kallade sig Palm efter
morfadern; den förre,
justitiepresi-denten i Malmö Johan Palm († 1687),
adlades 1682 under namnet
Gyllen-palm ocli blev stamfar för ätten med
detta namn; den senare,
landshövdingen Germund Palm d. ä. (C. 1),
adlades 1686 med namnet C. och blev
friherre 171S. Bland hans söner
märkas presidenten i Göta hovrätt
friherre Germund C. d. y. (C. 2) ocli
riksrådet friherre Josias C. (C. 3). En
äldre son till C. 2, lagmannen i
Tiohärads lagsaga friherre Erie
Germund C. (f. 1685, † 1743), blev far till
presidenten i Åbo hovrätt friherre
Germund Carl C. (C. 6). Dennes son,
överstekammarjunkaren friherre
Germund Ludvig C. (C. 8), erhöll 1822
grevlig värdighet (ej introducerad ss.
sådan) och slöt ätten på svärdssidan
1841. En yngre son till C. 2 var
diplomaten friherre Carl Gustaf C. (C. 4).
C. 3:s son, kammarherren friherre
Carl Wilhelm C. (C. 5), blev far till
Elsa Cedergren.
kommerserådet friherre Josias Carl
C. (C. 7).
1. Cederhielm, Germund, d. ä.,
före adlandet Palm, friherre,
ämbetsman, f. 1635 i Sala, † tidigast
1719. Föräldrar: borgmästaren
Johan Olofsson ocli Elisabet Palma. —
C., som blev auskultant i Svea
hovrätt 1653, tog som fältkommissarie i
Skåne verksam del i Karl X Gustavs
danska krig och vann Karl XI :s
bevågenhet genom sina betydande
insatser i striderna mot snapphanarna
1676. Under sin ämbetsmannabana
anlitades han vid ett flertal räfster
och rannsakningar och var medl. av
olika specialkommissioner. Bl. a.
utövade lian inspektion vid
utskrivningar och tvister rörande
indelningsverket. Han blev lagman i Blekinge 16S6
och i Västergötland och på Dal 1690
samt var landshövding i Skarab. län
1712—16. — Gift 1658 med Maria
Christoffersdotter Stenqvist. B. A.
2. Cederhielm, Germund, d. y.,
före adlandet Palm och Palmstedt,
friherre, ämbetsman, f. 13 sept. 1661,
† 26 aug. 1741 på Cliarlottenborg i
Vinnerstads skn, östergötl. län. Son
till C. 1. — C. blev student i
Uppsala 1675 och justitieborgmästare i
Lidköping 16S0. Efter att ha varit
häradshövding i en domsaga i
östergötl. län och en i Älvsb. län och
samtidigt tillhört en rad kommissioner
rörande förvaltningsfrågor blev C.
1699 assessor i Svea hovrätt, 1704
lagman i Närke, 1711 lagman i
öster-götland ocli 1716 landshövding i
Södermani. län. Åren 1702—16 var han
dessutom en flitig medarb. i
lagkommissionen och 1706—16 guvernör
för hertig Karl Fredrik av
Holstein-Gottorp. Kriget satte sin prägel på
C: s landshövdingetid ocli skapade
svårigheter bl. a. i fråga om länets
livsmedelsförsörjning. Mot ryssarnas
härjningar 1719, särskilt i
Nyköping, kunde C. inte skydda sitt län,
av allt att döma på grund av
oförmåga att organisera försvaret. Han
ådrog sig därför öppen ovilja ocli
var nära att bli avsatt av drottning
Ulrika Eleonora ocli arvprinsen
Fredrik av Hessen men stöddes av rådet.
På riksdagen 1720 drev han en för
kungaparet fördelaktig politik, och
lians ställning skadades inte av den
finske prästen Petrus Brenners
angivelser mot honom för stämplingar till
förmån för hertigen av
Holstein-Gottorp. Att C. tidigare varit dennes
guvernör bidrog till att han, då det
holsteinska partiet kom till makten
under riksdagen 1723, förvärvade en
inflytelserik ställning, bl. a. som ordf.
i ständernas kommission ang. dem,
som i bondeståndet stämplat för
stärkande av kungamakten. C. kallades
Germund Cederhielm d. y. Målning (detalj)
uv ukänd konstnär.
s. å. av "samtliga riksens ständer"
till president i Göta hovrätt och blev
1724 ordf. i en kommission med
uppgift att vidta åtgärder för
återuppbyggnadsarbetet i v. Finland. C. löste
denna uppgift med allmänt erkänd
framgång. Under sin tid som
ämbetsman skaffade han sig stora
jordegendomar i Östergötland, Södermanland,
Småland, Närke och Finland och
samlade ett omfattande bibi. — Gift 1)
16S3 med Anna Margareta Nyman,
† 1716; 2) 1719 med grevinnan
Fredrika Henrietta Albertina Anna Maria
Lewenhaupt. T. D.
3. Cederhielm, J o sias, friherre,
politiker, f. 4 maj 1673, † 23 sept.
1729 på Lindholmen i Orkesta skn,
Stockholms län. Bror till C. 2. — C.
blev student i Uppsala 1693 men
flyttade 1694 till Stockholm, där han
troligen genom förmedling av statssekr.
Samuel Åkerhielm 1697 vann
anställning som "hovmästare" hos
ambassadören vid fredskongressen i Rijswijk
Nils Lillierot. C. blev därefter sekr.
hos envoyén G. F. Snoilsky i
Regensburg. Efter återkomsten till Sverige
anställdes C. 1700 som registrator vid
kansliets livländska kontor och
avancerade till sekr. vid finska,
ingerman-ländska och livländska expeditionen
1708. C. kastade sig med
utomordentlig energi in i det diplomatiska
arbetet. Sin självständigaste uppgift
under dessa år erhöll lian, då lian 1707
sändes till konung August i Dresden
för att stimulera denne till att
uppfylla sina förpliktelser enligt freden i
Altranstädt, vilket också lyckades.
Mycket ingående kan man följa C:s
liv under dessa år i hans brev till
brodern Germund C. (C. 2), vilka utgivits
av A. Quennerstedt i "Karolinska
krigares dagböcker" (6, 1912; 8, 1913)
och som utgöra en genom sin livfullhet
och detaljrikedom enastående källa till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
