Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Cederström, Bror - 3. Cederström, Charlotte - 4. Cederström, Rudolf - 5. Cederström, Claës
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cederström
74
Cederström
Rudolf Cederström. Medaljong av E. G.
Göthe.
Löwenhielm — fortsatte C. förnyelsen
inom försvaret, bl. a. som ordf. i
artillerikommittén 1802—07. År 1805
utarbetades en ny instruktion för
Krigskollegium och ett reglemente för
Generalstaben, varjämte topografiska
kåren och fortifikationen
organiserades. C. blev efter krigsutbrottet 1808
chef för v. armén. Under
revolutionen 1809 begagnade sig C. av sin
sjuklighet till att begära avsked. Han var
stiftande led. av Krigsvet. akad. 1796.
— Gift 1) 1779—94 med friherrinnan
Catharina Maria Voltemat; 2) 1800
med grevinnan Christine Charlotte C.,
f. Mörner af Morlanda (C. 3). T. D.
3. Cederström, Christine
Charlotte, grevinna, skaldinna,
konstnärinna, f. 2 mars 1760 på Duveke,
Halmstads skn, Malmöh. län, † 22
febr. 1832 på Benestad, Aringsås skn,
Kronob. län. Föräldrar:
överstelöjtnanten greve Carl Gustaf Mörner af
Morlanda och Sofia Elisabet Steueh.
— Med sina mångsidiga konstnärliga
intressen intog C. under 1800-talets
första decennier en bemärkt plats i
Stockholms högsta kretsar, där hon
gjorde lycka med sina träffsäkra
karikatyrteckningar. Mycket omtalade
voro hennes musikaliska och litterära
aftoncirklar. Humor, kvickhet och
satir karakterisera även vissa delar av
hennes författarskap, men mest
populär blev hon dock genom sina av
Rousseau influerade känslosamma
reflexions- eller idylldikter, av vilka ett
flertal uppmärksammades bland
anonyma skillingtryck, ss. den av henne
själv tonsatta "Helsning till månen"
("Välkommen, o måne, min åldriga
vän"). C. blev hedersled, av
Konstakad. 1803. — Gift 1) 1780—99 med
majoren friherre Axel Ture
Gyllenkrok; 2) 1800 med generallöjtnanten
friherre Bror Cederström (C. 2). R. A.
4. Cederström, Olof Rudolf,
greve, sjöofficer, f. 8 febr. 1764 i
Landskrona, † 1 juni 1833 på Lövsta i
Funbo skn, Uppsala län. Föräldrar:
översten friherre Claes C. och
Margareta Elisabet von Mevius. Sonson till
C. 1. —C. blev student i Uppsala 1778,
inträdde i kadettskolan i Karlskrona
1779 och blev fänrik 1781. Under de
följ. åren deltog C. i olika kryssningar
i Medelhavet och Atlanten och var vid
utbrottet av kriget mellan Sverige
och Ryssland löjtnant (sedan 1785).
Han befordrades till kapten 1788 och
till major 1790 efter ett djärvt
utfört anfall mot Roggersvik i Finska
viken, vars fästning Baltischport
betvingades och vars fyllda
förrådsmagasin brändes. C. vann under
kriget uppskattning för sin
"till-tagsna activité och lycka", användes
under de följ. åren bl. a. i
konvoj-uppdrag till Medelhavet och
Nordsjön, blev överste vid Amiralitetet
1795, varvs- och artillerichef i
Karlskrona 1799 och konteramiral 1801.
S. å. sändes han med fem fregatter
och tre briggar till Medelhavet för att
söka uppnå en överenskommelse med
Barbareskstaterna till skydd för den
sv. handeln och vann efter mer än ett
år en acceptabel fred med Tripolis.
År 1803 blev han varvsamiral i
Karlskrona. Vid krigsutbrottet 1808
skyddade lian med en eskader den
skånska kusten, återtog därefter det
av ryssarna ockuperade Gotland och
kryssade i Finska viken men utan
resultat, föll slutligen i onåd hos
Gustav IV Adolf och avlöstes. Efter
revolutionen skyddade lian sommaren 1809
Stockholm mot de ryska trupperna
på Åland, uppträdde under den följ.
tiden på riksdagen som
regeringsvän oeh innehade 1810—-11 uppdraget
att som militärbefälhavare och v.
landshövding på Gotland organisera
öns försvar. Stödd av sin kusin Jacob
C. (C. 8) upprättade han därvid
Gotlands nationalbeväring. Under kriget
1813—14 förde C. befälet över en del
av örlogsflottan med uppgift att i s.
Östersjön utföra trupptransporter,
konvojeringar och hamnblockader ocli
deltog därefter i kriget mot Norge. -—
C:s regeringsvänliga hållning under
riksdagarna banade vägen för honom
till posterna som statsråd och
generaladjutant för flottorna 1815. Efter
långvariga förberedelser, under vilken
tid C. dels tillhörde en flottkommitté
(1816), dels blev amiral och chef för
flottans generalstab,
konstruktions-och mekaniska kårer (1818), antogs
1823 en av C. utarbetad
flottorganisation, varigenom örlogs- och
skärgårdsflottorna sammanslogos.
Samtidigt blev C. generalamiral och den
nya flottans chef. I sitt politiska
framträdande kom han av lojalitet mot
och beundran för Karl XIV Johan att
fungera som dennes verktyg, varför
han blev utpekad som kungagunstling.
Han blev serafimerriddare 1816 och
upphöjdes till greve 1819. Vid mitten
av 1820-talet avslöt han en del
ekonomiskt fördelaktiga kontrakt om
försäljning av krigsskepp genom neutral
mellanhand till mot Spanien
upproriska amerikanska kolonier, den s. k.
skeppshandeln. Försäljningarna
hindrades emellertid enligt den heliga
alliansens principer av Ryssland på ett
för Sverige förödmjukande sätt, och
C. föll genom denna affär i onåd. Han
erhöll avsked från statsrådsämbetet
1828. På grund av oförsiktighet i
skeppshandelns handläggning blev
han orättvist anklagad för att lia
brustit i redbarhet. År 1809 valdes
lian till hedersled, i Krigsvet. akad.
— Gift 1793 med grevinnan Charlotta
Catharina Wrangel af Sauss. T. D.
5. Cederström, Claes, från 1800
Claesson, friherre, arméofficer,
politiker, f. 3 sept. 1772 i Huddinge skn,
Stockholms län, † 8 mars 1840 i
Skän-ninge. Bror till C. 4. — C. kom i
krigstjänst 1782, avlade officersex.
1788 och blev s. å. löjtnant vid Svea
livgarde. Under kriget 1788—90
tjänstgjorde han i Skåne och vid
Göteborg samt deltog därefter i striderna
i Finland. Han blev stabskapten 1795
och erhöll avsked 1799. C. var sedan
ungdomen anhängare av den franska
revolutionens idéer, och då han 1800
blev riksdagsman, sällade han sig till
Georg Adlersparre och Hans Hierta.
På riksdagen hävdade han starkt
"jakobinska" synpunkter och
protesterade mot majoritetens politik genom att
avsäga sig adelskapet, varefter han
antog namnet Claesson. Han var
adjutant hos konungen 1819—28 och blev
överstelöjtnant i armén 1819 samt
överste i armén 1824. På sina gårdar
Funbo-Lövsta och Sandbro i Uppland
samt på Ultuna kungsladugård, som
han arrenderade, drev lian jordbruk
med stort intresse. Han var led. av
Claës Cederström. Miniatyr av D. Bossi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
