Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chapman, Fredric Henric af - Charleville, släkt - 1. Charleville, Carl - 2. Charleville, Reinhold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Charleville
91
Charleville
och utarbetade under 1760-talet
ritningarna till skeppen Konung Adolf
Fredrik, Konung Gustaf III, Prins
Fredrik Adolf och Hedvig Elisabet
Charlotta. C. befriades 1768 frän
större delen av sitt arbete vid kronans
varv och konstruerade omkr. 1770
de epokgörande kanonsluparna och
kanonjollarna, som bättre än
skärgårdsfregatterna motsvarade
kustkrigföringens behov. De blevo en
viktig del av den sv. flottan och visade
sitt överlägsna stridsvärde i slaget
vid Svensksund 1790. C. adlades 1772
och blev led. av Amiralitetskollegium
1776 samt utnämndes till överste s. å.
1 1779—80 års kommissioner ang.
far-tygscerterna inom örlogsflottan var
han led. och lyckades till slut med
stöd av bl. a. generalmajoren Henrik
af Trolle, som 1780 blev chef för hela
det sv. sjövapnet, där vinna förord
för sitt sextio kanoners skepp Vasa.
Därmed blevo C:s idéer
utslagsgivande för den av Gustav III genom
Henrik af Trolle genomförda förnyelsen
av den sv. örlogsflottan. C. blev chef
för skeppsbyggeriet i Karlskrona
1781, för hela varvet utom artilleriet
1782, varvsamiral vid örlogsflottan i
Karlskrona med konteramirals titel
1783, chef även för artilleriet 1787
och v. amiral 1791. Under sin tid som
varvschef ritade ocli byggde C. fram
till 1785 bl. a. tio sextio kanoners
linjeskepp och tio fyrtio kanoners
fregatter. Dessa år ha betecknats som
de mest lysande i Karlskrona
örlogsvarvs historia. — Genom sin
metodiska behandling av
skeppsbyggnadskonstens teori blev C. den, som höjde
skeppsbyggeriet till vetenskap. I sitt
konstruktionsarbete utfann lian den
s. k. parabelmetoden, som sedan
begagnades under lång tid. Han utgav
bl. a. planschverket "Architectura
na-valis mercatoria" (1768), "Tractat om
skepps byggeriet" (1775), som
översattes till franska, "Om rätta sättet at
finna belägenheten af et skepps
centrum gravitatis i högden, när det är
liggande i vatnet" (Vet. akadis handl.
1787), "Afhandling om rätta sättet att
finna segel-arean till linieskepp och
däraf rundhultens längder" (1793),
vilka båda översattes till engelska,
"Physiska rön om det motstånd
kroppar lida, som föras rätt fram genom
vattnet" (Vet. akad:s handl. 1795),
den för Krigsskolan avsedda
läroboken "Grunder till kännedom af
linieskepp" (1796) och "Försök till en
theoretisk afhandling att gifwa ät
linieskepp deras rätta storlek och form,
likaledes för fregatter och mindre
be-värade fartyg" (1804). C. avgick från
varvschefsbefattningen i Karlskrona
1793 för att ägna sig åt vetenskapligt
arbete inom sitt område och bodde
därefter till 1806 på sin gård Skärva i
Augerums skn, Blek. län. Han blev
led. av Vet. akad. 1767, hedersled, i
Konstakad. 1786, kommendör med
stora korset av Vasaorden 1798,
hedersled, i örlogsmannasällskapet
sistn. år och led. av Krigsvet. akad.
1804. — Ogift. T. D.
Charleville [sjarlevi’ll], släkt,
utgörande en gren av släkten Grevillius.
En sonsons sonson till denna släkts
stamfar, bonden Jöns Larsson i V.
Stenby skn, östergötl. län, var
kyrkoherden i Vinnerstad och Motala,
hovpredikanten Johan Wilhelm
Grevillius (f. 1758, † 1814). Namnet C.
antogs av dennes yngre söner, kaptenen
Carl Gustaf C. (f. 1794, † 1868) och
fanjunkaren Johan Göran C. (f. 1797,
f 1851), troligen efter farmodern
Anna Lucia de Charlière (f. 1725, †
1809). Kaptenen Carl Gustaf C. blev
far till biskopen Carl C. (C. 1). En
son till fanjunkaren Johan Göran C.,
bruksinspektören Jacob Eeinhold C.
(f. 1821, † 1899), blev far till
bruksdisponenten och uppfinnaren
Eeinhold C. (C. 2).
1. Charleville, Carl Johan Gustaf
Wilhelm, biskop, f. 1 okt. 1827 på
Risberga i Fivelstads skn, östergötl.
län, † 28 dec. 1906 i Linköping.
Föräldrar: kaptenen Carl Gustaf C. och
Anna Catharina (Karin) Margareta
Gylling. — C. inskrevs 1846 vid
Uppsala univ., där han blev fil. kand. 1851,
fil. mag. s. å, och teol. kand. 1859. Han
prästvigdes sistn. år, avlade
pastoral-ex. 1860, blev lektor i Örebro 1862,
kyrkoherde i Törnevalla 1863 och i
Vadstena, S:t Per och Strå 1879,
prost 1880, domprost i Linköping
1883 och biskop i Linköpings stift
1893. Ar 1877 blev lian teol. dr i
Uppsala. —- C., som hade lågkyrkliga
ideal, var mycket omtyckt som
predikant och själavårdare och blev av
stor betydelse för sin tids
väckelserörelser i Östergötland. Ären 1868—
Carl Charleville.
Reinhold Charleville.
78 var lian ordf. i den för friare
kristliga former stiftade Östergötlands
Ansgariifören., men han ställde sig
senare avvisande till dess allt
radikalare program. C. var även 1869—
72 led. av kommittén ang. ny katekes.
—■ Gift 1860 med Magdalena (Malin)
Charlotta Roman. E. A.
2. Charleville, Johan Reinhold,
bruksdisponent, uppfinnare, f. 21 okt.
1855 i Vinnerstads skn, östergötl. län,
† 27 juni 1932 i Björneborg, Visnums
skn, Värml. län. Föräldrar:
bruksinspektören Jacob Reinhold G. och
Mathilda Sophia Trybom. Kusins son
till C. 1. — Efter mogenhetsex. i
Linköping 1875 genomgick C. 1876—79
Teknologiska inst. (Tekn. högskolan),
där han avlade ingenjörsex. i
gruv-vetenskap. Han var 1879—94 ingenjör
vid ab. Björneborgs bruksägare i
Värmland, 1895—98 överingenjör ocli
förvaltare därstädes oeh slutligen 1898
—1912 disponent och verkst. dir. för
Björneborgs järnverks ab. Han
kvarstod 1912—24 som tillsyningsman över
masugnarna vid Björneborg.-—Under
sin långa verksamhet vid Björneborgs
järnverk ägnade sig C. särskilt åt
förbättrandet av tackjärnets kvalitet
genom rationell skötsel av masugnarnas
drift -— i detta fall var lian en
föregångsman inom sv. järnindustri. Den
första regenerativa
blästervarmappa-raten enligt Cowpers system byggdes
i Sverige vid Björneborg 1884 och
bidrog betydligt till den höga
kvaliteten i verkets gjuttackjärn för
cylindergods, kokillhärdade pjäser m. m.
Han konstruerade och patenterade
s. å. "Charlevilles slutna
uppsättningsmål" för reglering av
smältgodset vid masugnsbeskickningen, en
apparat, som infördes vid många
taekjärnshyttor. Bland C:s skrifter
märkas "Slutet uppsättningsmål för
masugnar" (1891), "Om masugnarna
och bessemerverket vid Björneborg"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
